hopelosthead

Rubriklåt: Vågar inte än med Shirley Clamp, min och Kajsas låt förutom I can do better. Vi har två låtar.

 

Hej från årets första balkongbloggning! Grattis allihop it's happening! Solen strålar och jag dricker påskmust och lyssnar på podd. Det luktar vår och livet är härligt fast jag får ont i mina weak bitches till ögon. Var är mina solglasögon tro? Säker på samma ställe som min bettskena alltså ingenjävlastans. Grattis till de pengarna i sjönn, Emma!

 

Men nu ska vi berätta om igårkväll, och då var Kajsa här! Äntliiigen! Har fan saknat henne. Hon är för övrigt den av mina homies som minst antal folk vet vem det är. Jag lärde känna na på twitter så ni vet. Jag hade beställt mat i förväg så den kom när hon kom, och mummms vad gott det var. Pizza är life basånivet. Kryddan knows their shit. Vi catchade up om hennes dejter och sånt och sen såg vi en dokumentär om Avril Lavigne som vi älskar. Mycket skratt åt limoncello och trams och sen inledde vi kvällens projekt, nämligen glass och bubbel. (Fattar ni vad nära jag var att skriva "nemligen" eller?) Vi åt mini-daimstrutar och njöt av life, sjöng Shirley och glee och jag fick visa henne Alanis nya låt som hon inte hade hört aka den bästa jävla låten. När bubblet dracks började vi prata om barndomstrauman ("det här är väl normalt?" "neeej!") och det resulterade i att jag berättade massor om did och andra liknande sjukdomar. Flash: DID är ingen psykossjukdom. Tro inte det tack. Men det var väldigt mysigt och vi har så braaa samtal! Varför ses inte vi jämt jag bara undrar?

 

Idag har jag vaknat i nästan rimlig tid, insett att jag inte hade någon mat hemma, åt allt jag hade kvar typ och pratade med Kiti. Jag sa att jag mådde bra och hon sa "good. then life is good. life is good when Emma is good." gulligt tycker jag. Vi pratade om sniglar och hundar och grejs och jag saknar henne. Stockholm alltså I miss you my second home! Dö virus dööö. Men solen strålar och podden skvalar och ikväll ska jag lära känna min nya kompis hårddisken! Och handla mat!