Om du skulle se mig drunkna så gör det ingenting, för jag kan andas under vatten

Rubriklåt: Under vatten med Ida Wiklund som jag hörde för första gången igår och gillar, men mest av en anledning som jag kommer till i inlägget.
 
Hej från en lagom natt-ångig Emma! Stella sover och jag bara sitter här och är en möbel. Standard. Men jag har en helg att blogga om, och framför allt en lördag. Då var vi och badade med Onna i sickla! Alltså det är så fint där. Det var mindre fint på bussen, för det var fan tusen människor där, men väl vid sjön (eller sjönn som jag tyckte att det hette igår, men det heter det tydligen inte) var det nice. Vi solade (hej jag är bränd! jag smorde in mig jag lovar men det bryr sig inte min kropp om!) och pratade och köpte jättedyr pizza (vafan är grejen med den) och försökte bada men varken jag eller Stella vågade riktigt. Onna däremot simmade runt och hade ett bra life. Och...någon annan badade. Nämligen Blenda. Min käpp alltså. Hon så att säga sjönk och kom inte upp igen. I miss her :(( så imorgon ska jag ringa och be om en ny käpp.
 
Efter några timmar åkte vi hem till Onna, för att hänga mer och för att jag skulle få en lånekäpp (det här är tydligen en grej i mitt liv nu). Där lyssnade vi på hennes lista och var cosy och sen kom Kiti inhoppandes! hon var kaosig delux, ja mer än vanligt, men lyckligtvis bjöds vi på chokladmousse med grädde och kolasås så det gjorde inget. Hon var dessutom söt i sitt kaos som vanligt. Jag och Onna hyllade bra låtar och döpte lånekäppen till Salvia (ja jag fick alltså en helt oanvänd käpp till låns! Det var en jävla ära ok!) och sen åkte jag och Stella hem. Då var vi, mest hon, helt slut och vi tittade på one hit wonderland och var zombies. Älskar att vara zombie med henne. Det har vi varit hela dagen idag också kan jag berätta. Vi har vägrat klä på oss, tittat på mörka dokumentärer i vanlig ordning, köpt maxmat och bara skräpat runt. Och nu sitter jag här och är orimligt nog hungrig och det finns inget här som jag kan / vill äta så livet suger. Jag lyssnar på min egen podd för trygghetsfaktor och snart måste jag väl gå och lägga mig. Ble :( så, ursäkta surig stämning, jag har faktiskt varit jätteglad den mesta tiden! Jag lovar!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0