hopelosthead

Rubriklåt: Fiender är tråkigt med veronica Maggio, för sifferkänslan är på topp

 

Japp, ni läste rätt. Håll i hattarna, eller håll i huvudena (det gör jag för mitt gör ont lol), nu blire siffror. Det gillar ni. Säger vi. Ska jag fortfarande förklara vafan ett sifferinlägg är? Nah man, jag har gjort såna här i sju fkn år, antingen vet ni eller inte. Have fun.

 

1

Det lättaste man kan göra här i livet är att upprätthålla gamla vanor. Det är ju inget nytt, men störigt är det. Vi gör det båda två, både med och utan varandra. Jag har lärt mig att säga åt dig vad du ska göra. Du har lärt dig att lyssna och sen göra precis tvärtom. Men det är de andra vanorna som irriterar mig. De där du går direkt ut på världens tunnaste lina och tänker jaaa, här ska vi dansa! (I mitt huvud har du jättestora skor också vilket inte är så praktiskt på en lina.) Eller som om du sitter i en båt och tänker jaaa, vi ställer oss upp och hoppar! Och jag undrar hur många båtar du ska gunga och hur många linor du ska gå på innan du slutar med det? Innan du liksom bara hittar en rimlig rytm? Eller är det jag som borde gå ut på fler linor kanske...?

 

2

Jag undrar hur du kommer se tillbaka på 2020. Inte alls, sannolikt, men ibland gör du ju det ändå och hur kommer du att göra det då? Jag borde kanske inte, men jag hoppas att du ser det som "det där konstiga året". Inte som "året när jag började göra mer saker" eller "året när jag träffade x och y". Det kanske gör mig till en sämre person? För jag vill ju att du ska träffa människor. Det är ju mitt stora mål! Men nej, jag vill trycka på alla nödbromsar och skrika tills du hör mig. För det var ju inte så häääär du skulle träffa nya människor! Du skulle träffa snälla och bra människor som gav dig ett bättre liv! Inte för att det var något fel på ditt liv eller så va, men...ändå. Inte olika kaosmänniskor som gör allt värre! Och ändå vill jag bara att du ska vara glad. Oavsett med vem, I guess. Jag vill i alla fall vilja det.

 

3

Alla människor har någon som de tänker "inte hen, hen kan inte falla i bitar, hen är stabil." För mig var det alltid du. Det är lite weird, för du är inte särskilt stabil egentligen, men mer än många andra. Förutom nu då. Det har ju varit på väg ett tag, men det är ändå helt jävla bananas. Hur tar man hand om dig? Det vet jag ju hur man gör, egentligen, men jag kan inte tänka mig att jag kan göra det. Förmodligen är det för att jag inte kan tänka mig att jag kan hjälpa dig över huvudtaget. För tänk om jag skulle vara jämlik med mina vänner? Det går ju inte såklart! Och med dig? Nah. Men med det sagt, jag vill prova. Hela den här ta hand om-grejen. Somehow.

 

4

Det är så sorgligt att du fortfarande undrar var vi är. Att du fortfarande inte fattar. För du ska inte behöva göra det. Stressa och ånga och osäkra. Det gör vi ju båda, men alltså...alltså! Det är ingen tävling. Om det hade varit det hade du säkert vunnit, men det är det inte. Det finns inget Emma-pris. Det finns bara Emma (höll på att skriva "det finns bara en Emma" vilket är osant på många sätt) och sjukt nog har jag tillräckligt med kärlek åt alla. (Faaaast lite extra till dig.)

 

Vafan är det här för sifferinlägg ens? Borde jag ens publicera det? Äsch, nu har jag skrivit det, yolo.