Mamma sa det kommer gå, ingen bryr sig om din svenska 2

Rubriklåt: Svenska 2 med Laleh, från den faktiska veckans cirkelskiva
 
Haj från nya Ingmar! Så det kan vara så att styckeindelningen här är upfuckad, ber om ursäkt i så fall. Det har varit bråk med andra webbläsare en explorer och det...har jag inte längre lol. Men vet ni vad, enligt den här datan har jag bytt namn! Hej, numera heter jag Emelie. Det står i alla fall så. Kul för mig! Det låter typ mer gay än Emma på nåt vänster. Men jag fortsätter nog heta Emma va. Vad sjukt om jag hette Emelie, så fick Emma Black vara enda emman! ...nä.
 
Så, sen sist har jag mått mycket bättre faktiskt. Igår sov jag först från och till under konstiga drömmar och förvirring (jag hörde pappa fråga mamma var farinsockret var och jag kunde inte förstå vad i hela helvete han skulle med det till...han skulle ha det i sin slow kooker) och på eftermiddagen var jag hemma. Då togs min gamla ingmar ifrån mig, så jag lyssnade på poddar och chillade typ, och sen åkte jag och handlade. Fast det känns som att jag inte köpte något lol. Jag följde med him igen och åt det slowcookade köttet med pommes och tittade på mästerkocken aka mushmushmush! Wooo! Hittills hejar jag på den skånska tjejen som gillar snabba bilar. That's gay yall.
 
Sen åkte jag hem och åt polly och lyssnade på en massa dålig stämning. Vilket var dumt för jag belv så förbannad att jag knappt kunde sova när jag lyssnade på den. Det kommer nog några arga rants i blogg eller podd om olika ämnen relaterat till feminism och blindhet och övergrepp, så ni vet. Men jag lyckades ändå ta mig upp idag och träffa Alex. Först gick vi till en tatueringsstudio och kollade hur Alex ska fixa sin ledsna tatuering, vilket var kul för mig för 1) tatueringar rular och 2) de kunde inte svenska så jag fick prata engelska wooop. Men Alex måste vänta jättelänge på att fixa det :( men, sen satt vi på espresso house som vi ofta gör och pratade om att bo på 26 kvadrat ("Du kan inte bo så litet! Eller vänta, du är Alex...") och folk som inte gillar livet och sånt. Och nu är jag hemma, med Ingmar den nionde! Jag tycker han ska sluta läsa upp alla tecken jag skriver snart. Ja, Robert, jag gjorde exakt som du sa men han brydde sig inte :( vi får kolla imorgon. Så, nu slutar jag blåga, hejdå från Emelie!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0