hopelosthead

Rubriklåt: No woman ever wants to be a muse med Grace Petrie, som vi har hört idag och alltså det är jävligt sant. Fast också inte. Är mycket kluven till texten så ni vet ni undrar säkert

 

Hallå från natten! Sherlock tar enorma mängder plats vid mina fötter atm, för det är klart hon gör. Hon kämpar på. Och idag har varit en goslig liten dag. Vi vaknade ytterst motvilligt och släpade oss upp, men efter ett tag kom boendestödet så då blev det ordning. Rent som fan blev det! Vi är bra! Sen åkte Stella för att ta blodprover (men det fick hon inte fuck off vårdisar) så jag åt godis och lyssnade på goblet of wine och skrev på min tramsiga terapi-grej. Det blev heavy shit som vanligt.

 

Men när Stella kom hem blev det pannkaksmiddag! Wooop! Vi lyssnade på brittiska dängor och tryckte i oss pannkakor med nutella och banan as it should be. Vi pratade också om Stellas ex och lägenheter, vitt vin på sommaren, låtar jag relaterat till olika boys och annat jox, och nu på kvällen har jag väl chillat och skrivit lite med Tilda som jag gör nästan jämt nowadays. Det är: en bra grej, detta nästan-jämt-skrivande, tycker jag. Men ja, ett litet hej-inlägg från mig blev det, men nu ska jag sova! Fuck yeah sömn!