hopelosthead

Rubriklåt: Camouflage med stan Ridgway, en otrolig låt som vi lyssnade på här idag

 

Hallå från "stora soffan"! Här sitter jag och lyssnar på nästa veckas homohits, för det fick jag från Onna innan. Härligt för maj. Och ja, nä, det blev ingen konsert igår. För lilla har covid :(( så vi kunde inte gå. Så då ringde jag Sara och väckte henne från en nap, men hon sa "du kan komma hit. Du får ingen mat." hon är rimlig.

 

Jag kom dit och vi tittade lite på gilmore girls, för det måste man ju, men sen lyssnade vi på musik och åt mycket märklig banankaka som hon fixade. Den var spännande, men hon tvingade mig att lyssna på samma låt fyra gånger när hon gjorde den så det var lite rude. Vi var båda trötta och hängiga, men vi råkade bli hype och blastade partylåtar. Vi sjöng halsarna av oss till schlagerlåtar, konstaterade att alla Carolas låtar borde vara på skånska, mindes otroligt dåliga eurovisionlåtar vi kunde alla ord till och knäppade oss. Vi testade dåliga remixes, Sara ville lyssna på "gammalt fjortisdunk" och vi försökte sjunga stämmor i varierande grad av framgång. "fy fan Sara, vad ska jag ha dig till om du sjunger samma stämma som jag?" utropade jag. Gamla klassiker dammades av, vi pratade om bröllopet en del och allt var ganska hypigt men också skönt att åka hem i tid. Jag kom hem hit och slocknade basically, och sen sov vi alla till 10:30. mamma och pappa var i chock, jag var nöjd.

 

Idag har jag chillat oerhört mycket och pappa har fixat och donat och blastat vinylskivor med till exempel boney m men också Stan (eller dan som jag trodde att han hette lol) som rubriken skvallrar om. Och sen kom mormor och fikade på alla mammas goda kakor och berättade om ålderdomshem-hemskheter och annat jox. Det var mysligt, fast hon slog på min vaccin-arm hela tiden. Varför slår/klappar gamla en så ofta på armen visst är detta en grej? Det känns som en grej! Aja, här har jag det bra, fast det blåser för mycket för att sitta i solen. taskigt. Vi ses när vi ses i alla fall!