On and on the rain will say how fragile we are

Rubriklåt: Fragile med Nils Landgren och nån Rigmor som säkert är känd, original av sting, som vi lyssnade på igår och det är den finaste höst och fika och mys-låten
 
Hallå från tåget! Vi är i Hässleholm men vi har åkt jättelänge för det är nåt banarbete. Trams tycker jag. Varför är det alltid banarbete just här förresten? Det är liksom aldrig så att man åker jättelänge mellan typ mjölby och linköping. Vet nån smart (till exempel från osby) vad detta beror på? De banorna måste väl också arbetas på ibland? Väldigt oklart. Men jag ska i alla fall berätta om min långa dag igår, som började med att vi körde till Malmö. Stella körde som en queen såklart och sen kom vi hem till Lilla! Där lyssnade vi på höstlåtar och hon bakade banan-paj, och hon hade köpt en rak banan! Den var rak! Min familj tycker inte att detta är coolt men jag tycker de är dåliga. Bananpajen var jättegod i alla fall och vi fick nutella och glass till den, och gott te som det ska va. Och sen poddade vi! Då drack vi konstig läsk och pratade om en massa saker, det får ni väl se om länge när den kommer ut. Det är så gulligt med lilla för hon är så van vid skamkalas och ba "ska vi äta i podden?" naj det är inte planen så att säga.
 
Efter en stund åkte vi iväg igen, för nu var det dags för anastasia! Eller ja först åt vi middag med familjen på en grekisk restaurang som oväntat nog var riktigt bra. Vi mobbade pappas uttal av till exempel stonehenge, åt upp all vår mat vilket typ aldrig händer, splittade en banana split (i alla fall jag och pappa) och hade det bra. Och sen gick vi till operan och såg anastasia som sagt! Det var så fint och braaa <3 jag fick många känslor! Och mycket mensvärk så jag mådde ju röv. Vilket är så sjukt för jag har typ ingen mens nu lol? Vad försöker min kropp säga till mig egentligen jag förstår inte. men föreställningen ska jag prata om och den var märklig ibland, för vi fattade inte varför alla gjorde som de gjorde, men det var många låtar och också kul lines som "tror du att folket vill att du ska leva?" "ja! varför vill inte du det?" Valid fucking point Anastasia.
 
Vi åkte hem och jag höll på att helt kollapsa av transportångest för that shit's getting worse fy fan. Men vi chillade hemma ett tag och sen skulle vi sova, men då bestämde sig nån random nerv i min rygg sig för att spåra ur. Det var vidrigt och jag kunde inte sova på hundra år, men till slut verkade min tredje värktablett för dagen och jag fick sova. Och nu åker vi hem och alltså ojjjj vad jag längtar efter vår säng och våra katter. Det kommer bli magical!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0