Always an angel, never a god

Rubriklåt: Not strong enough med Boygenius
 
Haj från lilla soffan! Jag trodde att tåget gick typ nu, men det var om typ tre timmar så vi sitter här och chillar. Och det behöver vi, för igår var en så sjuk dag! Efter (majoriteten av) blogget tog vi tåget till Malmö och till Love! Hen bor i en ny jättefin lägenhet <3 vi åt lunch som hen lagade, lyssnade på taylor och pratade om inredning (sjuk grej), Loves kollegor (som är ikoner), att se queer ut och en massa annat såklart. Vi fick kladdkaka (sjukt) och bara drällde där, och det är så fint där! Hen har verkligen gått all out med sitt hem och det är så fint och bra <3
 
Vi åkte mot Köpenhamn, alldeles för jävla sent märkte vi så vi hade rikspanik. Men vi åt subway på tåget och panikade oss mot en buss som var svinsen så vi var jättesena buuu. Det var genuint vidrigt med hundra kilo transportångest men till sluuut kom vi fram och fick se Muna! men vi missade what I want :( so sad! Men de var så jävla bra och vi skrek till I know a place och silk chiffon och det var magiskt. Och alltså det var så många queers där! Så jävla många och alla var så coola! När vi väntade mellan banden spelades american teenager och Henrik såg flera flatpar kyssas samtidigt! jag vill också kyssas till american teenager! Men skit i det, för sen. Sen var det boygenius! Iiiiiii! Det är alltså Julien Baker, Lucy Dacus och Phoebe Bridgers. Tillsammans. De var så motherfucking magiska! Alla sjöng med som fan till cool about it och en massa annat, stämmorna var otroooliga, de spelade både please stay och graceland too vilket jag aaaaldrig hade trott (jag tappade det), mitt i Leonard Cohen (det är en låt inte en cover av honom) fick Lucy ett skrattanfall åt en skylt i publiken där det stod "that's kind of gay" ("most of our lyrics are kind of gay, I get it"), rubriklåten var så jävla powerful och alltså...boygenius. Tänk att de finns!
 
Vi tog oss mödosamt hem och när vi väl kom på tåget fanns det funkisplatser, yay! En tjej med permobil gick på, men alla hade fått plats så det var lungan, förutom då att en random dude stövlade fram och sa åt oss att vi behövde flytta oss för att vi inte fick sitta där. Vi reste oss upp, men när jag fällde ut käppen blev han tyst så att säga. Han ska brinna. Men vi fick ändå byta tåg så det gör inget, och då hamnade vi bredvid två gitarrgrabbar. Det blev typ konstigt att inte prata med dem, so we did. Vi skrattade mycket åt landskapsblommor och folk som inte kan något om länder och massa sånt, och det var kul att tramsa med främlingar ju. Sen kom vi hem och sov, och idag har vi bara drällt. Nu pratar Henrik med Elin men hen får faktiskt sluta nu för jag vill äta glaaaass! Genast! Aja, ses hemma.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0