there are roses that come without seeking, there are the once that I have to sow

Rubriklåt: Heart of my own med Basia Bulat, bara en fin sång
 
Här ligger jag och hostar ihjäl mig. Jag är hemma, men sover på soffan så Stella får sova. Om jag kommer sova får vi väl se. Men jag tog mig hem igår, trots att jag storgrät en halvtimme innan jag åkte för att jag inte kunde andas ordentligt. Yeah. Tågresan gick...väl okej tror jag, och sen har jag bara varit hemma och kämpat på. Stella har mått illa, men tröstat också. Hon har till exempel smörjt in min bröstkorg med pepparmyntolja, vilket typ funkar vilket är sjukt. annars klunkar jag mest vatten och försöker hålla modet uppe. Imorgon bitti ska jag till vårdis och jag lägger allt mitt hopp på 1) att jag får cocillana och 2) att cocillana faktiskt funkar. om det inte blir så kommer jag fucking klappa ihop. jag orkar inte mer. Nu ska jag försöka sova men jag har inte så mycket hopp. Det var inte så kul detta, men ville bara säga att jag lever.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0