hopelosthead

Haaaj jag är lide full idag faktiskt! Men om jag inte bloggar kan jag inte sova och jag vill sova genast sååå. Idag är sista dagen i bath och jag och Stella hade ledigt! De andra gick en jobbig vandring, så vi vilade / sov och poddade. Det var väldigt skönt för vi behövde det. Fast det var taskigt för vi skulle lägga upp veckans podd och libsyn har totalt flippat ur! Hela sidan såg annorlunda ut så vi hade livskris och kämpade med det. den kom upp i alla fall.

 

Sen kom de andra hem och det blev afternoon tea! Vi åt scones med clotted cream och då var världen perfekt. Benjamin tyckte dock inte det för innan teat hade han "sitt bästa liv" med bok och öl. Synd för honom. Det fick han igen sen, men vi pajade det genom att lyssna på josef och belta ut låtarna. Josef på svenska, det är en musikal alltså, är världens bästa musikal i hela allt. Vi (jag, Sara och mamma) sjöng med stor pasion och sen åt vi deppig soppa till middag och begav oss mot en lokal pub. Den var helt tom och jättemyslig, och där spelade vi spel och drällde. Det var ett spel där man skulle hitta gemensamma nämnare och jag var ganska bra på det ändå, så jag vann en och en halv runda (makes sense ish). Vi skrattade mycket åt grease lightning (jag gissade det för att en ledtråd var electrifying...de andra stämde inte), felstavade tyska städer och en massa anat trams. Fest och kalas var det! Och sen när vi kom hem lyssnade jag och pappa på musik och drack vin, och nu måste jag sova jag dör trötthetsdöden! Ses i london igen! Men okej, rubriken ska jag förklara kom jag på. Den är sagd av benjamin, om en kompis pappa som dog där, och puerto rico är ju också något av en grej bland oss rävåsare av oklara skäl.