hopelosthead

Hej från supersena natten! Jag fick precis en mini-hjärtattack för det lät som att det knackade på balkongdörren. Fatta vad läskigt om det knackar på balkongdörren när man bor på fjärde våningen hallå? True terror! Men ja, idag har varit en dag och saker har hänt wooop. Vi vaknade och chillade med äggfrukost och så mycket bättre. Här är mina takes:

-Mapei fucking slaktar what's up with that? en sommarbanger behövde vi!

-Jonathans story var så fin, men vet inte om tolkningen var så bra. Ska lyssna bättre på den.

-I övrigt var det ett rätt trist avsnitt. inte så imponerad tyvärr.

-Men ändå lite kul med Sanne och hennes lebbporr-dubbning. Särskilt hur awkward Ellen blev.

 

Efter en stund och mycket skratt åt rubriken (som Stella skrev i sin gruppchatt, vinter och sommar är inte samma sak Stella) gick vi mot våra respektive färdmedel. Sara åkte för att hänga med sina homies (hon kom inte tillbaka sen så ni ine blir förvirrade, hejdå Sara) och vi åkte buss. Då fick jag först veta att det inte var en buss vi skulle åka, utan buss-pendel-buss, fast det hade Stella glömt säga. Så jag var ångig över det, men efter typ en kvart sa Stella "Emma, jag har nyheter. Vi är på fel buss." sååå vi var i fkn julsta? Så vi fick ta en uber, för annars hade det tagit en och en halv timme. Och vart skulle vi? Jooo vi skulle till Stellas kompis Erika och träffa hennes tvillingar! Tvååå beeebisar! Stella la direkt beslag på en av dem och vi satt i soffan och bebisgosade som fan. Han hade ett så litet huvud och så små handar och så miniminismå örooon! Jag älskar bebisar! Inte för mycket som Sara hävdar. För det går inte. Det kom fler kompisar och vi hade en lovely tid. Vi fick höra Erikas långa förlossningsberättelse med tillhörande frågestund och det var rafflande och spännande, och innehöll att barnafadern åkte hem för att betala räkningar mitt i. Japp. Så det var peak bebisliv och vi mådde utmärkt!

 

Sen åkte vi hem och har haft det så chill. Vi åt kitza och sen lyssnade vi på en otrolig podd, sympathy pains, om en sjuuuuk mytoman. Det var seriöst sex avsnitt av en och samma mytoman. Det är en sjuk resa och jag rekommenderar den, för vi bara skreeek. Sen låg vi i sängen och berättade våra släktdraman för varandra, eller försökte...mina är så jävla abstrakta så det går inte. Men vi försökte. Och nu är klockan över två, så nu får vi faktiskt sova!