Lord knows you're only human, you were tired and you wanted to go home

Rubriklåt: Hey ho on the devil's back med katzenjammer, från veckans cirkelskiva
 
Hej från höstsolen! Jag sitter inne, men solen lyser in och värmer mig lite lagom. Sherlock jagar solkatter men hon fångar inga, stackars. Hon måste verkligen undra vad grejen är. Och nu ska jag berätta för er om vår jättemysliga dag igår! Vi åkte till Jennie och fick se hennes otroliga lägenhet, som är enorm och gammal och så jävla fin. Den har två eldstäder och två balkonger, ursäkta? Hallå? Vi fick en lååång rundtur och genomgång av renoveringen (både jag och Stella är helt ställda över att man kan renovera ett hem? Man kan såhär, gå in i ett rum och tänka "ska vi göra om rummet såhär istället?" det går väl inte!) och sen satte vi oss i "salongen" (vi stirrade på varandra i chock) och åt chokladbollar som om det inte fanns någon morgondag. Men sjukt nog var inte chokladbollarna höjdpunkten: det fanns ju bebisar! En liten 2,5-årig vega som sprang runt och läste böcker och berättade om en massa saker hon varit med om. Stella följde hennes every move och jag följde Stellas every move för hon är så söt med bebisar I can not. Vi ska inte ha barn men allt jag vill i livet är att se henne som mamma...fan. Och det blev ännu mer tydligt för sen fick vi en liten tremånadersbebis i famnarna! Betty heter hon och vi älskar ihjäl henne fast hon kräkte på Stellas skjorta. Det var starkt content. Vi klappade på hennes lilla huvud och gissade om hennes framtida liv och det är så hype. Drömmen var det verkligen! Så vi var helt höga på bebbe resten av dagen, men vi hann prata lite med de vuxna också...litegrann. Jennie försökte hypa oss att skaffa barn, vilket ju tyvärr var ganska lätt just då, och alla pratade om bamse för alla kan tydligen allt om bamse. Det kan inte vi kan jag säga. Vi åkte hem, åt lax med stor passion och gjorde klart vår episka patreon-film, så den ska vara uppe nu men det är den inte för youtube bråkar. Vi jobbar påre. Och det var allt, för idag har vi bara sovit och chillat, men vi kanske släpar oss till kista snart...vi får se. Spänningen stiger.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0