hopelosthead

allt var egentligen bättre idag, om man känner efter. Jag fick vara lite neutral lite då och då och sånt shit. Men:
jag saknar någonting så mycket att det gör ont men jag vet inte vad det är
jag behöver prata med folk konstant men känner mig bara ful, jobbig eller konstig när jag gör det
jag hatar alla låtar jag kopplar
jag hatar att jag någonstans långt inne i mig har slutat skämmas äckliga människa
jag hatar en-bokstavs-sms
och att jag faktiskt inte orkar ta hand om, vara stark, jag vägrar vara stark goddammit
jag hatar konfrontansioner eller snarare bristen på sådana och att jag inte tar tag i mitt liv
jag hatar att "ta tag i mitt liv" har blivit lite av en catchfrase jag använder fast om helt oseriösa saker när jag borde göra det på riktigt
jag kan inte hantera detta en dag till
jag kan inte vara ensam
kan inte
kan inte
men vet inte vem som fortfarande orkar
det har gått för lång tid
det ska vara klart
bra
men det blir värre, okay?
det blir värre goddammit
fast det gör för ont för att minnas det :s
ifall någon läste detta ber jag om ursäkt
väldigt mycket
godnatt