hopelosthead

Rubriklåt: Ångrar mig med det brinner, en låt jag helt hade glömt men som jag hörde idag

 

Haj från natten! Det hann visst bli över midnatt till och med, så kan det gå. Och idag är väl en dag som har gått. Framför allt har det varit åska typ hela dagen, så Stella har varit hype! Hon blir supermegahype av åska och piper glatt eller säger "ojjj!" vid varje knall. Det är det bästa som jag vet. Vi har lyssnat på en massa kafferepet hela dagen och på kvällen trotsade vi diskmaskinslösheten och bakade chokladbollar. Det borde vi inte få göra för det är alldeles för gott. Vi diskade (Stellas tur idag så jag torkade, rekommenderar detta för att slippa ett överbelamrat diskställ) och det är väl typ det som har hänt. Jag försöker peppa Stella på att gå på pride på fredag. det går...inte så jättebra. Men skam den som ger sig, jag jobbar påre! Så det var en liten uppdatering från den här lilla söndagen. Imorgon hoppas jag på: en läkartid (att jag får en alltså) och en ny diskmaskin. Det blir väl också en kul dag säkert, vem vet.

Rubriklåt: Long walk med Brandy Clark, en glad liten countryroast...mycket country nu?

 

Hej hallå! Nu mår jag mycket bättre, för jag sov som en sten inatt. Fast jag väckte Stella med att snarka för högt imorse...hur är det ens möjligt? Lås in mig genast. Och sen jävlar hade jag den sjukaste drömmen. Jag var först på en fest som jag tror Rakel hade, men vi tog oss vidare till...Julia Roberts fölsedagsfest. På vägen dit hade vi fått uppgifter, såna som man får på fester ibland, och en av dem var att rädda en kompis från en konflikt (så tanken var väl att vi skulle hitta på en konflikt och typ rollspela lol). Men när vi var utanför festen började jag och kompisen, som jag tror hette Lukas (helt fingerad person), prata om media och grejer och det märktes att han var highkey rasist. Så jag slog honom jättehårt i ansiktet och skapade därmed konflikten for real. Väl inne på Julias fest raggade alla i mitt kompisgäng som fan och jag hittade en sexy older lady som hette Betty. Vi hånglade en massa och hade det bra, men sen visade det sig att själva Julia inte skulle dyka upp. Så betty, som jobbade för Julia, bytte ut all sprit mot tonic för att alla skulle dra. Genidrag.

 

Så, det var mycket mer spännande än något som har hänt idag. Men vi har poddat om country music som man bör, lyssnat på en massa kafferepet, ätit mat från fancygrillen och diskat en massa disk för det måste man ju nu tydligen. Vi hade så mycket disk att det puttade på proppen hela tiden så vattnet ba försvann. Starkt. Men vi kämpar på och nu ska vi sova, fast jag har ångest över att min tjeja vaknar av mitt snarkande. Seriöst får sån panik över att jag är en dålig person att sova med. Det finns ju inget jag kan göra åt saken! Liksom vad ska jag göra åt mina snarkningar? Gå ner i vikt? Yeah...hur fan ska det gå? och mer finns ju inte att göra. This terrifies me. Så ja, det var allt. Godnatt ungdomar!

Rubriklåt: Mardröm med Darin och smith & tell, en otrolig låt som vi lyssnade på imorse

 

Hallå från hemma! Det blev inte ett ordentligt blogg från hökis, bara ett mush. Så kan det gå. Men nu har jag varit där för sista gången tror jag! Sista gången ever i blindhuset kanske! Och vi har haft det mysigt såklart. Igår lyssnade vi på bokar, åt enorma mängder kyckling och potatisgratäng ("nu jävlar, nu ska du bli mätt!" sa Onna när hon gav mig tallriken) och pratade väl om det vanliga joxet. Jag läste hela vikipedia-sidan för välling och vi lärde oss vad fan välling är, vi sörgde gaycommunityt i Sverige och sen sov Onna och jag lyssnade på poddar, fick starka gravidkänslor som ni såg och lite sånt.

 

Idag vaknade jag när Onna skulle upp helt av mig själv, alltså typ kvart över sex. Det är det genuint sjukaste. Och det har varit en myslig hemmajobbardag. Vi åt jacky-chokladpudding med grädde till förmiddagsfika (would recommend), lyssnade på en massa riktigt bra låtar, hyllade barns verbböjningar och hade det bra helt enkelt. Fast Onnas sår i benet läker fan aldrig och det är faktiskt taskigt mot henne! Nu får benet lägga av! Och alltså jag har varit vaken i sjutton timmar? Det är alldeles för länge! Eh ja just det jag kom hem också och det har varit kväll men vem bry. Eller ja en sak som har hänt är att vår diskmaskin, the trusty Vega, har pajat :( hon fick total kortslutning och ballade ur. Rip :( men hennes efterträdare kommer på måndag redan, sjukt! och det var allt från idag, vi ses när jag äntligen har sovit!

Rubriklåt: I hope you dance med Lee Ann Womack, finaste bebbelåten

 

Det är väl hormoner eller nåt. Det brukar det ju vara. Men satan i gatan vad jag vill ha barn nu plötsligt. Igår lyssnade jag på ett poddavsnitt med ett lesbiskt par som pratade om sin bebbe i magen och det bara slog mig: jag kommer aldrig att få lägga upp "jag är gravid"-uppdateringen på sociala medier. Japp, det var exakt så jag kände, men inte bara för bekräftelse (hoppas jag)...utan jag vill ju få dela något så fint med alla. Vara så stolt över något. Klura på namn, kolla på barnvagnar, göra sig redo. Och sen ha sin alldeles egna bebbe som sen växer upp och blir en person. Åka på semester och höra barnen skratta i baksätet åt något vi aldrig skulle förstå. Lära mig musik från någon så mycket yngre. Leka hens lekar och komma ihåg allt knäppt hen säger och gör för att sen berätta dem när hen säger "berätta om när jag var liten!" fast hen fortfarande är jätteliten. Och se Stella vara mamma, se henne leka och gosa och busa med en liten som är vår.

 

Och det kommer sannolikt aldrig hända. Vi är trasiga som fan och kan absolut inte ta hand om någon annan än oss själva, knappt ens oss själva ju. Och jag vill inte heller, egentligen. Vill inte ha skrikgråt och mat-issues och magsjuka och uppfostran. Det är verkligen inte så jag vill ha mitt liv. Och jag vill ju träffa barn utan att ha dem, men det händer ju aldrig. Folk med barn lever helt andra liv än vi gör. Och vi kan inte ta oss någonstans. Så vad fan ska jag göra av den här känslan? hur ska jag hantera att livet inte alls kommer bli som jag trodde för fem år sen? Jag vet inte. Oftast är det ju inga problem, men nu stör det mig verkligen och det är ju larvigt. så, det var verkligen bara det. Barn alltså. Vad klurigt det är.

Japp det blev en till podd-rubrik, denna gång från flashback. Jag har för få svenska låtar att ha i rubriker, det är ett problem! Men ni kanske uppskattar poddrubriker, vad vet jag. Eller, mest troligt, så skiter ni högaktningsfullt i vilket.

 

Så, jag sitter på balkongen och solar gärnet. Jag ska snart åka till blindhuset, men det tycker jag är taskigt, för jag har ju sol här! Det är wildly homophobic faktiskt! Men ja, igår lämnade vi faktiskt hemmet sjukt nog. På dagen hände väl inget vad jag minns, jag sov som en sten för jag somnade först vid 06 som en tönt, och sen på kvällen träffade vi Anja i Kista. Vi åt på brödernas (Anja hävdar att vi har en grej med brödernas, jag hävdar att det inte finns nåt annat! förutom lord pub men där vill inte anja vara så då blire brödernas) och pratade om pride, Anjas frankrike-resa, elbilar och en massa annat. Vi drack efter maten-te på espresso house och hade det bra, fast både jag och Anja försökte få Stella att kontakta alla hon känner. Vi kämpar på, hon och jag. Vi åkte hem och var båda helt slut, så vi låg i sängen och kramades och lyssnade på kafferepet. Så skare va. Men vi fick också veta att Sinead är död :( så Stella var otroligt fokuserad på att hitta info och känna känslor, as she does. Och idag har vi chillat, ätit (jag skulle äta korvstråg-matlådor men det var soppa buuu) och solat nu då. Mår ändå rätt bra skulle jag säga faktiskt, I do try. Och med det sagt: ses i blindhuset, för allra sista gången tror jag!

Rubriklåt: Wisemen med James Blunt, från veckans cirkelskiva och en lite för bortglömd banger

 

Haj från natten igen! Här sitter jag och lyssnar på kafferepet, min nya podd (inte min podd det lät oklart). Och idag har det hänt grejer! "Va, har hon lämnat hemmet? Rentav lämnat Husby?" undrar ni. Men nä, det har jag självfallet inte. Jag har däremot fått besök, av Leo! Vilken dröm! Hon kom hit på eftermiddagen och vi pratade om olika jobb man kan och inte kan få som ish handlar om skrivande, blind-serier och en massa annat, och fick smaka på Stellas eminenta lemonad! Amamam! när Stella lagade mat ville hon lyssna på en viss crazypersons "sommarprat" från en rasist-youtubekanal, och det kunde vi ju inte motstå så vi joinade. Nej jag vågar inte nämna töntens namn för jag blev plötsligt medveten om att jag finns på internet lol just go with it. Vi skrattade åt otroligt sjuka låtval ("det här är unhinged, nu får han respekt från mig!"), att tjata om sin exfru tjugo år senare och en massa annat kul, och åt korvstråg som Stella hade gjort till perfektion as per the usual. Vi hade dessutom köpt kladdkaka till efterrätt och visade vad blir det för mord för Leo, hoppas hon uppskattade det (fast det var två som pratade). Så, kort sagt en eminent liten tisdag! Så ska man ha det! Fast jag är stressad för jag har fått veta att Emily Scott Robinson ska spela i Malmö...när jag absolut inte borde vara i malmö. Jag har paniiik över detta :( vad fan ska jag gööööra? Jag undrar på riktigt! Sova, ska jag göra nu i alla fall.

Hej från sängen! Jag ska sova som en liten bäb snart hoppas jag, men först blogga om mitt ganska händelselösa liv. Jag menar hur skulle det annars se ut? Då skulle ni ju inte ens veta om jag levde! Ni skulle ju få slag, alla tre eller nåt! Så ja, detta har hänt:

-Igår lämnade vi hemmet för att panta och köpa creme fraiche och sånt jox. Då åt vi glass på bänk! Så skare va!

-Sen åt vi makrilpasta (vilket inte har med rubriken att göra faktiskt) och hade väl en rätt chill kväll om jag minns rätt, inte vet väl jag.

-Jag kunde inte sova på hundra år, så jag började lyssna på en ny podd istället. Den var väl okej och jag lyckades ändå somna nån gång efter två...så det var kanske inte hundra år men det kändes så!

-Idag hade jag och Robert pottersnack. Vi pratade om den eviga debatten om vad de har under sina robes (serri varför tror ni att de har hela outfits under? Varför skulle de ha det? Ni är dumma i huvet) och allt möjligt annat, och nu närmar vi oss slutet på femman...sakta men säkert. Det är en lång jävla bok men jag ser lite fram emot när den är slut för jag vill ha lite mindre intense känslor tack.

-Sen lyssnade vi på ett jättejobbigt mörd fast det blev inget mörd! Det var ju tur men vi hade väldigt starka känslor och de var inte positiva om man säger så.

-Nu på kvällen lyssnade vi på en annan nyish podd (därifrån kom rubriken) och Stella gjorde lemonad! Hon är en sån jävla ikon och imorgon kommer det finnas hemgjord lemonad alltså whattttt.

-Nu är det tamigfan sovtime! Och vi har nya lakan, drömmen äre!

Rubriklåt: Baptised in well spirits med adeem the artist, no reason just a good song

 

Haj haj från soffan! Satt precis på balkongen i ett par timmar men nu kom molnen så jag gick in och chillar med Sherlock istället. Stella pratar i telefon men jag har inte riktigt fattat med vem. Hon låter glad i alla fall. Och ja nä så jävla mycket har inte hänt här. Vi åt maxmat och såg om quick-filmen, alltså spelfilmen som gjordes 2019. Jag fick starka känslor av olika slag, men generellt är det en bra jävla film måste jag ändå säga. Sen fick vi ganska sjuka nyheter och det satte igång jobbiga känslor hos oss båda, men vi lugnade oss med popcorn och ett riktigt bra mörd. Bästa sysslan en lördagsnatt.

 

Idag har vi båda sovit som jävla stenar, och jag har solat och läst hp. Fucking hell this book is hard. Varför äääär den så? Seriöst varför är en bok en så stor del av mitt dumma lilla liv? Liksom kan jag bara sluta bry mig om hittepåpersoner och typ bygga mitt liv utefter det? Det är så jävla dumt! Men jag fick sol i alla fall och det är bra, och jag har hört små rykten om att lämna hemmet idag. Seriöst ska jag vara här hemma i två veckor? Vad ska jag gööööra! Liksom spendera tid kan jag, det är inte problemet, och såklart behöver jag skriva osv. men vad fan jag måste ju komma ut? japp jag är en broken record om hur svårt det är att komma ut härifrån. kul va. aja, ses...imorgon säkert.

Rubriklåt: Sista vi sa till varandra med Linnea Henriksson

 

Fast mest önskar jag väl att den rubriken stämmer. Jag vill bygga ett narrativ där jag vinner, där det är jag som vänder dig ryggen och går. Så är det ju inte. Det är jag som skriver det miljonte blogginlägget om ditt jävla fejs och du som lever vidare. Du som lever ditt batshit liv och lämnar mig bakom dig som om ingenting. Du tänker förmodligen knappt på mig, tänker att det är naturligt att vi gled ifrån varandra. Antingen det eller så tycker du att det är jag som har gjort dig illa. So be it then. Men jag orkar inte känslan av att inte få gå vinnande ur. Jag vill känna mig som i rubriklåten, sådär smug och righteous men det gör jag inte. Eller jo det gör jag, men det har jag ju inget för. För du skiter i mig. After all these years så är jag verkligen bara en halvkonstig anekdot. Du fucking förlovar dig och jag hör det från andra. Och jag vill inte ha det på något annat sätt, för jag vill inte prata med dig. Seriöst, jag vill inte det. Jag vill bara inte känna mig som en jävla loser för att jag är ledsen. För jag är ledsen. Jag har femton års ledsenhet här och ja det verkar tyvärr som om jag måste gå igenom hela skiten igen. 2016 all over again. Och vem fångade mig efter allt det? Du. True story. Men du skulle inte göra det igen och det måste jag komma ihåg. Du har inte brytt dig om mig på flera år. Och jag vill att det ska vara ömsesidigt. Jag vill att vi ska ha sagt det sista till varandra. Om dig verkar jag dock aldrig sluta prata. Förlåt till alla, vi lär behöva vara här ett tag till. Hoppas vi kommer ut på andra sidan nån gång men tills dess är det väl bara att kämpa och hoppas på det bästa.

Rubriklåt: Silver lining med Kacey Musgraves, en perfekt sommar-countrydänga

 

Haj från balkongen! Nu gick precis solen i moln, den lilla jäveln, men jag har fått ett par riktigt nice soltimmar här ute. Äntliiiigen jag behöver fucking sol yall. Igår fick jag också lite sol och samtidigt pratade jag jättelänge med Robert. Vi pratade om kramars vara eller icke vara, hur starka känslor egentligen är, att inte lita på folk och en massa annat. Till slut sa jag nöjt "luckily, you have me." jag överskattar inte alls min egen betydelse nu. Inte ens litegrann. Och sen hände inte jättemycker mer igår, vi åt tacos och poddade mest. Det blir ännu ett riktigt bra avsnitt tycker jag, med många väldigt märkliga takes från framför allt mig. Så kan det gå. Och idag har jag sovit, för jag somnade inte förrän 04 inatt for some reason, och solat här ute. Men nu verkar solen helt ha dragit, vad är detta för jävla homofobi? Så jag ska väl gå in då. Then again, igår satt jag här ute när det åskade. Det regnar typ inte alls in här, så man kan sitta här när det regnar vilket är sjukt. Anyway, det var allt för denna lilla tid, vi ses snart säkert!

Nu är det dags för en sån här igen. TW för en jävligt tveksam (lite) sexuell situation.

 

 

Juli

Eller ”happy new year”

 

Det är en så jävla bra sommar. Jag har bara varit hemma från England i några dagar och glädjen från semestern sitter i: Att sitta på golvet på en pub och äta choklad när Brasilien failar fotbolls-VM, att fylla tjugo i Brighton och äta en enorm efterrätt, att dricka äcklig cider i en liten by och allt skratt med familjen. Och sen jag kom hem har livet varit så jävla bra. Jag är lugn efter vinbärsplockningen hos min moster tidigare idag och samtidigt peppad efter konserten med A igår. Vi var så synkade och lyckliga och Passenger var otrolig, som han alltid är. Och nu ska det bli ännu bättre, för nu är det dags för sommarfest hos M!

 

Jag väljer min blå klänning, den med flärpar precis vid brösten som man måste komma ihåg att rätta till. Jag känner mig snygg i den, på ett sätt som jag inte gör särskilt ofta. Och jag mår så bra nu att verkligen allt känns möjligt. När jag kommer fram och F bjuder på en välkomstshot sveper jag den utan att tänka på det, fast jag egentligen absolut inte shottar. Det var lyckligtvis något snällt i glaset och värmen sprider sig i kroppen. Tanken var att vi skulle grilla, men vädret har slagit om och några av killarna får vakta grillen medans vi andra är inomhus. Jag känner ingen, men pratar med folk och skrattar åt hur hype alla är över brödet. Det är bröd, vad kan vara så speciellt med det? Efter maten blandar M starka gin-drinkar åt mig och den minimala ångest som smugit sig på över att inte känna någon dricks snabbt bort.

 

Det visas fotboll och de flesta vill kolla, men jag och M stannar i köket. Jag lär känna hennes kompis S, som jag verkligen gillar, och K har dykt upp. Äntligen någon jag känner … eller ja, jag känner honom väl lite sådär bra kanske. K vill i alla fall gärna prata med mig och … är det bara jag eller finns det en laddning i sakerna han säger? Det är väl inte bara jag som hör att han pratar på ett annat sätt?

”Har du mycket saker här?”

Först förstår jag inte frågan. Vad pratar han om? Men så är det ju alltid med K, först fattar man ingenting. När jag väl förstår vad han säger, vad jag åtminstone tror att han säger, kränger världen till.

”Du ska ju sova här i natt. Har du mycket saker här? Eller vill du åka någon annanstans?”

Han föreslår att vi ska åka från festen. Han och jag. Det är det han säger. Senare kommer han att hävda att han aldrig föreslagit det, men det är absolut det han säger. Det vill jag inte. Det tror jag inte att jag vill. Jag är inte redo för något sånt, inte ens lite. Men jag kanske, kanske är redo för något annat. Jag vet inte hur det händer, gin-drinkarna börjar ta ut sin rätt, men jag nämner mitt nyårslöfte. I år ska jag kyssa någon, någon som inte är mitt ex. Jag vill inte att hon ska vara den enda jag har kysst. Och någon kanske kan bli K. Varför inte? Han är snäll och bra, tror jag, och jag är inte kär i honom. Det är bra. Jag hade hoppats att det skulle bli J, men det kommer inte bli J. Förmodligen kommer jag aldrig träffa honom igen. Så K är väl acceptabel. Kanske.

 

Drinkarna har verkligen sagt sitt och jag går mot toaletten för att andas lite. K reser sig upp för att ledsaga mig, för jag ser väl extra blind ut, men han tar inte min arm. Han går bakom mig och styr mig framför sig, genom att hålla på de där flärparna i klänningen. Inte direkt på brösten, men precis i närheten. Så ledsagar man väl ändå inte? Men han säger inget och jag säger inget och bara några minuter senare börjar jag undra om jag inbillade mig det. För så gör man ju inte.

”Vad tänker du på?” frågar K. ”Dina ögon rör sig jättefort.”

”Det gör de alltid.”

”Jag vet, jag har sett dina ögon innan, men de rör sig mer nu.”

Han har tänkt på hur mina ögon rör sig. Och de kanske faktiskt rör sig mer, för det händer något och jag har ingen kontroll alls. Jag försöker skratta bort det, men jag kan inte riktigt dölja när jag börjar skaka och hacka tänder. Skärp dig, Emma! Det har inte hänt något, varför hackar du tänder? Vad tror du händer? Allt är lugnt!

”Du skulle bara se hur han tittar på dig”, säger S och skrattar. Men det är ju just det, jag kan inte se hur han tittar på mig. Och jag vill inte heller. Jag vill inte det här, men nu har jag hamnat i min egen hjärnas konstiga loopar så nu känns det som om jag måste. Om jag inte klarar det nu, på en trygg plats med vänner, när ska jag klara det då? Jag ska inte vara slav under mina egna tramsiga ångestar och mitt ex. inte längre.

”Screw this”, säger jag och tar kontrollen över situationen. Jag kysser K. Det känns som en handskakning med tungor, hinner jag tänka, verkligen helt meningslöst. Men jag gjorde det.

”Happy new year!” ropar M när hon fattat vad som hänt. Jag skrattar och säger att japp, det är 2015 nu. Jag tar en stor klunk och andas. Så. Det är klart. Jag klarade det.

 

Resten av kvällen är jag helt slut. Jag vill bara sitta bredvid, vara tyst i min bubbla och lyssna på de andra, men K låter mig inte. Han är konstant i mitt space och frågar hur det är. Det är ju fint, men jag vill inte prata om det. Det finns inget att prata om. Jag har slutat hacka tänder, men jag mår inte bra. Jag dansar till poplåtar med de andra, men jag vill bara ha tystnad och tänka efter. Fast kanske inte tänka efter, ändå. Vill inte tänka på vad jag precis gjorde. För såhär skulle det inte kännas. Jag vet att jag blir såhär när saker förändras, även små saker. Det är sån jag är, det betyder ingenting. Men K fortsätter prata med mig och vara i mitt space fast jag sagt åt honom att jag vill bli lämnade ifred. Till slut, när klockan blivit fyra på natten, ber jag K och S att gå så jag kan få sova.

”Så”, frågar M när hon bäddar soffan, ”är du kär i K nu?”

Jag skrattar. Det är klart hon frågar så, för det är ju sån jag är.

”Nej verkligen inte.”

”Bra, bli inte det.”

Jag lägger mig ner och somnar nästan direkt tack vare alkoholen. Nej, det ska jag inte bli. Hoppas jag.

Rubriklåt: If I could turn back time med Cher, som vi inledde partyt med igår

 

Haj haj här är jag, i soffan som vanligt. Har hört att det är sol så ska snart gå ut och kolla balkongläget men hittills är jag här. Och jag ska berätta om igår när Linus kom hit! Han kom på eftermiddagen och vi catchade up och pratade om jättekonstiga bilder vi har i huvudet som vanligt, så då vet man vilka som är igång lol. Vi drack cider och åt popcorn (eminent upplägg för eftermiddagsfest) och lyssnade på alla otroliga bangers i vår lista. Vi var typ förvånade hela tiden av hur bra alla låtar var, rimligt osv. Vi pratade om sjuka kristna som tror att blindhet absolut inte går att hela men dövhet absolut går att hela (blindheten i bibeln är bara en metafor don't you know! Det är ju solklart! Dövheten däremot är jätteuppenbart på riktigt!) och en massa annat, sjöng och drack oväntat mycket glitterfisk...jättemånga shots blev det. Woooops.

 

Trots detta tog vi oss till Kista och åt sen middag på lord pub. Där vill jag fan bo för övrigt. Jag åt deras a++ aioli-burgare (vill äta den varje dag) och Linus chockade servitören med att vilja ha pommes på sin pizza, och trodde att scampi var en svamp. Hur fan mår du Linus undrar jag. Där pratade vi om "girls", olika typer av monogami, blindskvaller (Linus vet typ inga juicy stories och det är synd för honom tycker jag!) och lite om vår historia för där hamnar vi visst alltid. Det var awesome hursomhelst och sen åkte vi hem åt varsitt håll, och jag fick en bästis på tunnelbanan. Det såg seriöst ut som om vi var bästisar när jag kom fram till Stella vid spärrarna lol. Sen kom jag hem och chillade väl och sov, men jag vaknade efter typ en och en halv timme för jag hade så satans ont i huvet. Så fick ta ännu en jävla ipren och vänta tills den verkade för att få somna om. Seriöst jag vill inte ta en värktablett på minst tre månader nu för jag har tagit så sinnessjukt många i juli. Would not recommend för min lever är säkert paj. Tur att jag ändå inte har supit så mycket förutom igår, så levern åtminstone har det going for it. Jag borde tänka mindre på min lever tror jag. Anyway, vi ses imorgon säkert!

Det blev bara nåt från podden idag, men jag tyckte att det lät helt utmärkt med just denna kombination. Jag vill äta lintkulor och kränka folk! Stella gillar inte lintkulor och det tycker jag är psykopatiskt. drömtårta gillar hon inte heller. Hur är det fysiskt möjligt att inte älska drömtårta? Det heter ju drömtårta av en anledning! Och ja, well, jag har absolut ingenting att säga idag. Både igår och idag har jag bara sovit och vilat. Vi har gosat och lyssnat på mord och sånt, och nu på kvällen filmade vi en eminent video till alla våra patreons! Så jävla bra content var det för alla patroner, så om ni inte är patreons till homohits än får ni fan get on it på dirren. You need it! Men vad mer...min hals har bråkat igeeeen, men nu sköter den sig ganska okej ändå. Det går upp och ner hela tiden och jag vill mörda min hals nästan jämt för jag vill bara bli helt frisk nån gång! Det har gått tre veckor det är fan orimligt. Men jag är ju inte sjuk-sjuk i alla fall och det är ju tur, det får jag påminna mig om. Tänk om jag hade varit bed bound i tre veckor och missade florence och grejer menar jag, det hade ju varit tragiskt. Så det var allt från mitt icke-liv, imorgon ska jag träffa en människa utanför mitt hem igen! Det skulle jag ha gjort idag också, men det blev inget tyvärr. Det är kanske bäst jag vänjer mig, för jag har två helt tomma veckor framför mig efter morgondagen och det är...lite läskigt. Vad ska jag göra de närmsta veckorna? Vem vill träffa mig? Kom hit och gör det! Det är en order!

Rubriklåt: Recovery med Frank Turner, som vi lyssnade på i bilen igår och också det är en så konstig kombo av grejer? varför cider liksom?

 

Haj från vår trötta lilla värld! Vi har äntligen fått sova ut som stenar, så vi mår lite bättre nu än vi gjorde innan. Och igår var ju sista dagen med mamma och pappa. De kom med lunchbullar igen och sen åkte vi på utflykt till skärgården! Stella körde som en king och vi försökte köra roadtrip-musikleken, men vi kom bara till j för sen var det dålig mottagning för vi var ute på konstiga öar. Och till slut kom vi fram till vår destination: glassvillan! Tyvärr var det rätt kasst väder och när vi åt vår glass började det ösregna och åska, så det var ju starkt. Men det var jättegott och jag åt en glass med en chokladboll på, amamam! Det är så mysligt där också, ska lätt åka tillbaka när det inte är pissväder. Dock hade vi sett att det fanns en delikato outlet precis bredvid, men tyvärr var den jättedålig :( jag blev kränkt!

 

Vi åkte hem under lyssnande på trivia time och efter lite chillande på varsitt håll kom de hit med sushi. Jag fick friterad kyckling och vårrullar, bästa middagen! Vi försökte få Stella att spela kanasta (nästa gång!) och de åkte hem efter lite glödlampekrångel och sånt, och nu är vi själva. Vi har sovit och sovit och sovit, och nu mår vi bra till skillnad från igår för då mådde vi obra med halsar och magar och sånt. Så det är ganska bra nu, fast jag vill ha sol! Jag behöver sooool!

Rubriklåt: Lilla granna Anna med Sanna Carlstedt, det låter ju bara som blinka lilla stjärna men den handlar om en tv-kändis och det är så fint och jag hörde den idag bara

 

Haj haj från soffan, här sitter jag. Tanken var att mamma och pappa skulle vara här redan, men Stella får sova istället för hon mådde inte så bra. Hoppas hon har somnat. Och igår var det ju till exempel superstädning! Vi röjde som fan och jag fixade i mina byrålådor till exempel, så nu har mina kläder fått lite ordning. Till exempel min fölsepresang som jag fick av Stellaaaaaa! Det är en Ethel Cain-tröja! Med hennes bästa låtrad på! Iiiiii! Ska ha den på mig fucking jämt så ni vet.

 

Sen åkte vi till ikea för att köpa viktiga saker som lakan och tavelramar, och fika såklart. Jag åt en "mockaruta" (kärleksmums heter det jävla stockholmare) och vi hade det väl bra, men alla var trötta så vi åkte hem och chillade...fast jag sov som en jävla stock istället för att chilla. Och på kvällen kom mamma och pappa tillbaka och hämtade oss, för vi skulle ut och äta i orten. Vi hade hittat ett ställe i Spånga som såg okej ut och var nära med bil, så vi körde dit och alltså det var så jävla nice! En jättefin uteservering i kvällssolen, supertrevlig personal och sjukt god mat. Jag åt jättemycket kyckling med tsatsiki och pommes amamam, och drack både cola och vin till maten för jag är så jävla bortskämd av mina föräldrar. Cola och vin är peak liv. Vi pratade om sommarstugors vara eller icke vara och annat jox, och sen åkte vi hem (tyvärr utan efterrätt för några bra såna hade de inte). Stella mådde hemskt och jag hade ont i min jävla halsjävel igen (jag vill mörda någon!) så det var lite deppigt, men jag åt glass och det kanske hjälpte lite med halsen. Sen har vi sovit i omgångar (först kunde inte jag somna och sen vaknade Stella och somnade inte om), och snart kommer the parents och det blir utflykt! Hype!

Rubriklåt: Hold back the river med James Bay, som jag och mamma vibeade till i bilen igår

 

Hejjj jag är hemma! Hemmahemmahemma! Jag sitter i soffan och dricker te och Ester spinner bakom mig från sin ryggstödsplats. Snart kommer mamma och pappa hit och vi ska fixa och dona, men for now är det lugnt och hemmigt här. Och igår åkte vi ju hem! Först chillade vi och löste melodikrysset, vilket var lite för lätt men också sjukt för de spelade min kärlek...fast på engelska. Så får man väl inte göra? Det är väl olagligt? Det borde vara!

 

Vi åt lunch och pratade lite och så, men sen åkte vi hemåt...för mig i alla fall lol. Vi lyssnade på mer eller mindre konstig musik som man bör och också trivia time, åt glass på en mack (jag hade lovat Stella att äta glass för att få ner svullnaden på min fula halsmandel) och sen var vi plötsligt framme. Då kollapsade jag såklart i sängen och vi lyssnade på ett mörd och åt korv (inte i sängen), och sen lååångpoddade vi. Det blir ett sjuhelvetes avsnitt på onsdag kan jag lova, och kul hade vi! Ni ska till exempel få stifta bekantskap med Jack som "ganska ofta blir rånad", whatever that means. Men sen var vi jättetrötta såklart, jag var så trött att jag inte ens orkade blåga förrän nu så vi sov istället. Och nu undrar jag faktiskt var mamma och pappa blir av? Har de fastnat på hotellet tro? Det vet ingen men de kommer säkert snart, så ses imorgon!

Rubriklåt: Glömd och begraven med Myra Granberg, från veckans cirkel-hopkok och en av årets bangers

 

Japp, två inlägg på en dag nu blev det så. Jag ligger här på madrassen, nu med stolsdynor under huvudänden så jag ligger högt. Mamma tycker att jag hostade för mycket och inte kunde andas förra natten så vi får väl se hur det blir inatt. Min halsmandel (det är tydligen det gom-plopparna heter jag är dum i hela huvet för jag trodde mandlarna var längre in) är fortfarande helt urflippad och stor som fan, men varför vet ingen människa. Jag jobbar påre nä skoja det gör jag inte jag bara lever med det. Anyhow, när jag slutat blogga senast åkte vi ju till pia och magnus. Där fick vi jordgubbar och pratade om sjukdomar, resor, att bli erbjuden knark av randoms på gatan (det har hänt både pappa och pia) och en massa annat. Vi hade väl tänkt åka därifrån sen, men Ida (kusin) med familj kom dit och vi umgicks med dem istället. Vi åt mackor (skinka och gurka amamam) och pratade väl typ om hus och släktingar och sånt. Och alltså det är så mysigt där, älskar liksom the vibes med fårskinn överallt, te med honung och att man hör tuppar, får och andra random djur hela tiden. Det är ett så bra place.

 

Vi kom hem hit och vilade, åt fläskkaré, spelade kort (inte jag rip) och drällde. Det är ändå ganska bra här, fast jag blir galen för ingen förstår varandra. Farmor förstår sällan vad vi pratar om, vilket inte är så konstigt men det är svårt att titta på och förhålla sig till tycker jag. Hon kämpar på och det gör vi också. Och ja, nu är den här lilla trippen snart slut, så ses...hemma! nästa gång jag blågar är jag i mitt eget hem!

Rubriklåt: Satellite med the hooters, som vi lyssnade på i bilen igår

 

Jaha nähä är ni redo för ett nytt crazy symptom i Emmas sjukdomsblogg? Det var fan inte jag, men igårkväll fick jag plötsligt ont längst bak i gomen och plopparna där (vad fan heter plopparna i gomen?) svullnade upp. Så jag hade ont när jag svalde igen :( nu gör det mindre ont men ena ploppen är jättesvullen. Jag tror att det är den jävla mollipecten som har irriterat munnen men jag har ingen aning. Det gör mindre ont nu när jag har sovit i alla fall så jag har lite hopp, igår var jag nära att slå sönder något av ren frustration.

 

Men eh ja, hej jag är hos farmor! Det är väl kanske där man ska börja inlägget. Vi körde hit igår, fast först med en avstickare för att hjälpa mormor sätta tillbaka sin badrumsdörr. Det är så sjukt att man bara kan leva sitt vanliga liv och så kan ens dörr bara hoppa iväg eller typ vad som helst? Kanske bara jag som tycker det. Vi bilade i alla fall under glatt musiklyssnande, som dock spårade lite med kennet and the knutters, ulla billkvist (gud nu blev jag osäker på om det stavas så förlåt Stella) och vikingarna, men ändå. Vi åt på spånsta såklart (fast det var jättemycket folk) och sen kom vi fram hit, till farmors lägenhet som jag inte har träffat innan. Det är så sjukt att hon inte bor i huset längre! Men vi fikade, farmors kompisar dök upp en stund för att prata och sen skulle vi spela kort, men punktskriftskortlekarna är mystiskt försvunna :( så efter att ha letat igenom hela lägenheten fick de spela utan mig. Stor sorg för jag ville ju spela kanasta! Vi åt mackor (farmor gillar samma bröd som jag och det tycker jag är bra), pratade om olika släktingar och allt vad det var och det var mysligt men någonstans där började min mun spåra. Ska skaffa en ny mun eller nä förresten jag skaffar nog en helt ny kropp för den här har ju uppenbarligen lagt ner hela sitt projekt överlev. Jag brukade ändå vara ganska stolt över min kropp och hur den funkade, lite sådär lowkey, men this is getting out of hand! Nu ska vi hursomhelst till Pia, vi ses imorgon eller kanske till och med ikväll vem vet!

Rubriklåt: Sånt är livet med...visst heter hon anita lindblom? Jag tror det, jag och Sara sjöng den idag i alla fall

 

Haj från natten! Jag måste verkligen sova varför gör jag inte det :( för min hjärna surrar en massa och jag är knappt ens här. Men idag har jag till exempel varit och shoppat klädar! Jag köpte sandaler (som Ester inte får kissa på dammit), en tröja, en skjortklänning och en vanlig sommarklänning. Får panik för att jag spenderade så mycket pengar, men jag behöver ju så att säga köpa nya kläder. Man får göra det har jag hört. Vi åt lunch och blev besatta av att det stod "koktpotatis" på menyn, ihopskrivet. Om mamma beställde exakt det: Ja. Den var dessutom äcklig, men spettan var jättegod så det gjorde inget.

 

På eftermiddagen hände inte mycket, men jag åt två päron och det måste jag meddela för Lilla blir så glad när #Päronbloggen återuppstår. Det var jättesaftiga päron men också väldigt små. Men på kvällen kom Sara och vi firade fölsedag! Vi gick till john bull (en pub alltså) och drack cava och jag fick höra allt om hennes resa till canada. Det lät så jävla mysigt, särskilt att åka runt i bergen i en truck och lyssna på country. Det är faktiskt allt jag vill. Vi pratade om red flags och åt fish and chips (japp jag åt sån fisk både till lunch och middag) och mindes vår barndom, fast jag förstörde Saras minnen genom att förklara hur saker faktiskt är. Hon skulle leva i lögner utan mig sa hon. Efter pubandet köpte vi varsin glass och åt på de kingiga bänkarna på stortorget, och sen hängde vi här och lyssnade på musik en stund. Då sjöng vi rubriklåten och lilla sjöjungfrun med stark passion, och alltså det är så bra att hänga med sin syrra ibland I would recommend it. Och nu ligger jag här och har läst en massa fanfic så nu är min hjärna helt kaos och jag måste sova för vi ska köra ganska tidigt imorgon. Jag längtar tills om en vecka då ska jag sova hela dagen. Tills dess kämpar jag på, hörs när jag är hos farmor!

Rubriklåt: Speak now med taylor swift, för det albumet kom ju som rerecording nyss och eh ja det är relevant

 

Hallå från mig när jag snart sover, för jag kommer väldigt snart slockna som ett ljus. Och jag är fan frisk förutom hostan! Mitt nya motto är "jag kan svälja vad som helst!" vilket...låter otroligt äckligt men ändå. Men ja, först idag chillade jag och hade det bra, och sen var det taylortime! Vi var så jävla redo att skaffa biljetter och satt i ett zoommöte och freakade ur. Jag fick ett helt värdelöst könummer, men vi fick biljetter! Jaaag ska få se taylor nästa år med mina vänner! Det kommer bli otroligt! Vi fick biljetter på samma dag och allt och iiiiiii! Det kommer bli magiskt <3 jag firade med cola i solen på balkongen, och det får jag lida för nu för jag brännade mig. Seriöst kan man få leva utan att bli attackerad av världen tack? Det var ju så fint i slolen!

 

Sen kom Anna hit och vi åt middag och sånt, för att sen åka till malmö och drinka med Lilla på mello yello. Drömmen! Vi Drack goda drinkar såklart, lekte gissa fråga tänka som man ska på barer och hade det så jävla trevligt. Anna råkade blanda ihop orden häng och fest så det blev häst, och alltså ja om man hänger och festar så hästar man! Exakt så är det! Lilla sa riktigt dumma saker som "pedofiler kan inte prata göteborgska" (...hur?) och och allt var så mysligt. Just det, tydligen skrev jag "avgjorde" istället för "övervägde" i blågen i lördags, så det ser ut som om jag gjorde slut med tre av mina vänner. I did not för det är så att säga dem jag har träffat de senaste dagarna. Men nä vet ni vad, nu måste jag sova!

Rubriklåt: Förvillskelse med Esbjörn Haselius, seriöst en av de bästa texterna som finns och vi lyssnade på den idag

 

Haj från sängsoffan! Här ligger jag och ska snart sova. Men vet ni vad? Jag har inte ont i halsen! Idag har jag inte tagit en endaste värktablett och inte ens saknat det! I'm getting better! Finaaaally! Jag hostar fortfarande, men det har varit mindre! Och liksom jag lär ju hosta i typ tre veckor till så det är väl bara att köra på. Och jag har vilat gärnet idag, verkligen bara låg i sängsoffan och läste hp och drällde. Men sen kom Robert! Vi pottersnackade en massa och hade starka känslor om minnen i flaskor, dekorerade huvuden ("You read this as an adult! I blame you personally!"), den vidrigaste dejten ever och såklart mycket trauma för den här boken är...a lot. Sen åt vi kycklingpasta och pratade om musik såklart, gamla musikprogram vi inte kan hitta, att idol-konceptet måste dö genast för det funkar inte längre och en massa annat. Och det var så mysligt att bara sitta och prata, det är fan exakt så det ska vara. Och nu ligger jag här och ska sova, och imorgon är det få taylorbiljetter-dagen! fan vad obra man mår...men vi får väl se!

Rubriklåt: Heaven is here med Florence + the machine, som hon började med igår och alltså heaven was there and I wanted it

 

Hej från min "säng" alltså stora soffan! Jag har skjutit upp detta blogget hela dagen, men nu får jag väl göra det innan jag sover. Och igår var det ju en liten festival! Vi åkte till mamma och pappa för att äta tacos och hade det bra, och sen åkte vi till festivaaalen. När vi kom fram spelade Albin Li Meldau och han är ett sånt enigma. Liksom, hans röst är ju obeskrivlig, finns knappt en kille med bättre pipes. Och hans svenska låtar har lite mysliga countryvibes och är rätt bra. Men sen kör han en helt seriös cover på unchained melody! Och är peak cringe i allmänhet! Och jag förstår liksom inte hur han kan vara så cringe men ändå typ ha något? Hursomhelst, efter Albin köpte vi churros i ett otroligt kaotiskt stånd och satte oss i gräset. Vi såg ett otroligt töntigt lokalt rockband och ungefär såhär mycket gillade vi dem:

Sångaren: Det här är en låt från vår första platta...

Mamma: Har de flera?

Roast-mamma är in town så att säga. Annars var peak festivalcitat när Stella hörde en kille skrika över hela gräsmattan "Abbe, din jävel, har du en cigg?" Vi fick inte veta om Abbe hade en cigg för han var så jävla långt borta lol.

 

Men skit i allt detta för sen var det Florence! Iiiiii! Setlisten var inte den bästa jag hört tyvärr (hon spelade till exempel inte mermaids!) men hon var så otrolig. Hon stod på staketet tills säkerhet fick säga till, jag förstod äntligen June i en jättefin version, jag fick skrika att jag inte är nån mother eller bride för jag är king, jag dansade till free och skrek till dog days, hon sjöng never let me go ut över vidderna och alltså woooow. Hon är magisk jag vill aldrig någonsin vara i en värld där hon inte är. Japp det var så jag kände.

 

Vi åkte hem och var jättetrötta och sen sov vi, och Stella och Onna åkte hem imorse. Jag soooov i massa timmar och åkte sen hit och här har jag drällt. jag har läst, tittat på lite tv med mamma och haft det helt okej förutom sjukan då. Och nu ska jag sova ännu mer, för det är jag bra på!

Rubriklåt: Hishulta-Börje med Gunnar Bringman, en otrolig tramslåt som jag fick höra igår och som gjorde att jag avgjorde att göra slut med tre vänner för att de inte visat för mig tidigare! kränkt!

 

Hej från solen! Snart ska vi åka iväg, men jag sitter och solar lite först och ska blogga. Jag har inte ont i halsen och det är väldigt konstigt för jag borde inte ha en aktiv värktablett nu? Det är inte logiskt! Jag får inte få hopp nu om att det bara slutat göra ont det får jag verkligen inte. Men ja, igår när jag lämnade blågen skulle jag fika med mormor och cia. Mamma hade gjort "wienerbröd" (det blev väldigt konstigt), mormor hade gjort drömtårta (!) och det var mysligt trots min hosta. Vi pratade väl om det mesta som händer, men peaken var när jag sa att alla älskar mormor, mormor vände sig till onna och frågade "älskar du mig?" och hon svarade "jag tror det". Ändå väldigt fint tycker jag.

 

Sen åkte vi "hem" och Lilla kom, och vi spelade in en liden podd. Vi var helt döda, alltså verkligen helt, men jag hoppas att den blev listenable iaf. Vi fick vila i några minuter lol, men sen kom Anna och Robert och det var partaj! Saga kom också sen och det var så mysigt trots supersjukdom. Hmm hur ska jag ens skriva om det? Kanse en liten lista? Detta hände:

-Vi åt kött och potatisgratäng och alla åt en massa mat vilket gjorde mig glad.

-Jag drack endast ett glas vin, inte för att vara duktig utan för att jag typ knappt ville. Så jag drack ett glas på fyra timmar, sjukt beteende.

-Vi pratade om fosterböcker, Stella fick redogöra för en av våra bästa dokumentärer och vi konstaterade att det inte var nån fest utan mormor (hon hjälpte till i köket).

-Vi fick chokladbollstårta som var a+++++! mamma är bäst på tårtor <3

-Vi lyssnade på rubriklåten i andäktig tystnad och mycket skratt, ja samtidigt lol

-Jag och Lilla försökte räkna ut hur många centiliter femton mililiter var. fast vi glömde hela tiden skillnaden på de två så det gick inte så bra. och då var ingen ens särskilt full!

-Det var så mjukt och bra. Fan vad jag älskar mina vänner jag är så tacksam att ni kom och stod ut med min avgrundshosta och hur håglös jag var på slutet. Tack tack tack ni är de bästa som finns i hela världen!

 

Så idag sov jag till 13. Förlåt Onna som fick ha världens tråkigaste dag men ooooj vad det behövdes. Och nu har vi lyssnat på lite poddar och sånt, och jag har äntligen hört when emma falls in love. det är taylors "nya" låt. som hon släppte igår. på min fölsedag. kommer kanske aldrig över det? men nu ropas det att vi ska göra oss i ordning, så vi ses imorgon efter flooooorence!

Rubriklåt: 29 med Carly Pearce

 

Att fylla 29 alltså. Det är ett år från 30. 30. Stressen är fan real. Så tro fan det blir värre när man samtidigt är så sjuk som man någonsin varit och knappt kan ta normala beslut. För fan vad jag har känt mig liten nu. Inte bara ynklig utan liksom hjälplös. Jag är så trött och måste hela tiden ta beslut och göra saker, små saker men ändå. "flytta din väska" "var ska den här stå?" "vet du var x ligger?" och alla frågor får mig att vilja skrika vad fan vill ni att jag ska göra åt saken jag är en bebis! Men jag ääär inte en bebis. Ingen av oss är bebisar vi är vuxna. Jag är just nu i min systers actual hus för hon är vuxen och har ett hem med ett uterum. Jag däremot kan knappt ta ansvar för att lakanen blir bytta eller diskmaskinen sätts på hemma. Vill bara ha en mamma som tar hand om mig men min mamma tycker ju också att jag är vuxen vilket jag så att säga är. jag är 29. jag kan inte vara 29 men jag får så att säga inget val. Och jag älskar att vara vuxen, att inte vara en vilsen tonåring liksom, men vill bara komma till en punkt när jag orkar med livet. Det bara verkar faktiskt inte hända. Vi får väl se hur det blir att fylla 30 antar jag.

Hej från Lund! Jag sitter i stora soffan hos mamma och pappa, men just nu är det inte här jag bor. Ska fika med mormor och Cia så det är därför jag är här nu. Men ja, vi kom fram med tåget igår och åkte hem till Sara, där vi bor just nu. Hon och Benjamin är i Canada på semester så vi får låna deras hem. Onna passade såklart på att få sol när vi settlat in, men jag var så trött att jag inte ens orkade med sol. Sjukt beteende. Stella och Onna åt kit-pizza till middag, men jag kan verkligen inte äta fast föda så jag åt risgrynsgröt och det gick knappt det heller just då. Hur fan mår jag. Men vi lyssnade på Ina Lundströms sommarprat när vi åt och det var så fiiiint! Jag gillar ju typ ingen musik hon gillar, men att höra henne prata om hur musik funkar för henne är så jävla jävla fint. Oooch hon pratar om sin relation med Jacob och den verkar som en sån jävla dröm. Can not handle! Vi lyssnade på ett mörd och Stella fick testa sina skills som sjuksyrra, för Onnas förband skulle bytas. Därifrån kommer rubriken, kanske inte en 1+ rubrik men vafan jag tyckte det var kul för så säger man ju inte så ofta. Men ja, jag klunkade te och sen sov vi och jag hoppades på att få sova utan hosta.

 

Det fick jag! Vaknade såklart av hosta ibland, men det gjorde inget för jag fick sova rätt mycket. Men när jag vaknade ordentligt var det av både massiv hosta och, som konsekvens av det, näsblod överallt. Jag fattade inte ens vad som hände men Stella vaknade och bara eh du har näsblod hallå! hon var jättesnäll och tvättade bort blod från maj och var jättemuk. Men näsan lugnade sig och det var min fölsedag! Exakt hur man vill inleda sin 29-årsdag lol. Vi åt frukost och vaknade till och pratade lite, men sen åkte jag och Onna hit för lunch. Jag kan ju fortfarande inte äta men köttsoppa blev det, och det var jätteskönt för halsen. Ooooch jag fick presanger! En massageboll att ha under fötterna ("det här är allt jag behöver i mitt liv!" "men det är ju två paket kvar!"), kompressionsstrumpor så att mina fötter skäprer sig (sensing a theme) och en eltandborste. Är jättelycklig över detta så jag är väl vuxen nu antar jag. Och exakt nu borde fikagästerna komma ju! undrar om jag kan få ner drömtårta...det måste jag ju kunna!

Rubriklåt: Doctor med Piroth, för jag lyssnade lite på onnas lista nu på tåget och påmindes om den här låten som jag så att säga relaterar till nu

 

Haj från tåget som snart är i skåne! Yes, jag tog min sjuka röv (själva röven är ej drabbad) och satte mig på tåget fast jag verkligen inte skulle...bevisligen för jag hade precis ett enormt och äckligt hostanfall. Jag har munnskydd men liksom herregud lägg av. Och det slutar inte aaaaa jag har ändå klarat det ganska bra hittills måste det balla ur sista timmen? Jag får paniiiiik! och eh ja det är hosta som är min main thing atm. Halsont också men jag hade typ löst halsen innan hostan tog fart, nu har hostan slitit upp halsen igen. Så jag är off solid foods atm. Kul imorgon när vi ska fira fölsedag med god mat! Jag kan...smaka. Hoppas jag. Igår hände inte så mycket mer än sjukdom, jag fick sova natten till igår och det var ju kul...det skulle ej fortsätta för inatt har jag knappt fått sova alls pga hostan. Jag drömde konstiga drömmar om att hostan var mitt jobb som jag hatade eller typ en konspiration, rimligt va, och nu sitter vi här. Jag, Stella och Onna, tre ladies i varierande grad av krackelering. Vi kämpar och försöker typ hålla modet uppe. Kul grej var att jag helt hade glömt berätta praktisk info för onna, typ att det kommer folk imorgon. Hon ba aha jaså kul. Mycket väl kämpat av alla inblandade. Jag tror iofs att jag typ hade glömt berätta det för Stella också? Jag är helt lost så om ni, i något som helst sammanhang, tänker "Emma kanske vet detta men hon har ju inte sagt något" fråga! Jag har säkert glömt berätta det för er! För jag hostar så det ekar över hela snälltåget jag är dum i hela huvudet! Ja det var allt från min missär, nej just det jag har äntligen fått mens. Så ni behöver inte invänta nya jesus krist från min livmoder. Vilket ju är tur för tänk om jag uppfostrade jesus det vore ju hemskt! Hen skulle ju bli sjuk i huvet och inte kunna leda någon alls! Ingen skulle ju förstå vad hen sa för hen skulle prata helt obegripligt. Jag sa nligen att jag skulle skaffa barn och sen gaslighta ungen till att alla uttalade r som j så jag kan få ett j-barn. Det...ska jag inte men ändå en ond plan. Okej jag är unhinged förlåt, ses i lund!

Hej från sjukstugan! Igår hände inte särskilt mycket, jag bara kämpade på med värktabletter och tusen kuddar och shots med bysolvon (den enda goda flytande medicinen). Mitt enda mål var: inatt ska jag sova för jag fucking måste. Och vet ni vad det fick jag! ...för febern var tillbaka. Jag drömde sinnessjuka mardrömmar (bland det värsta jag upplevt tbh) och svettades ner hela sängen så att jag var plaskblöt...japp det här behövde ni veta.

 

Så idag vaknade vi och jag ringde vårdis för en akuttid. Direkt efter slocknade jag igen och febersov (det är mycket mer powerful än ett vanligt sov) tills vi skulle iväg. Då tvättade jag av mig den värsta svetten och stapplade ut, och på vägen insåg jag...bettskenan var fortfarande i. Yeah väl kämpat. Stabblade in på vårdis och allt kändes så jävla konstigt, satt i väntrummet och försökte förstå vad som ens hände. Men jag fick hjälp av en jättenäll sköterska som tog mina värden och var king, och jag hade ett crp på 130...det ska vara under 5 lol. Men ingen halsfluss så blev ingen antibiotika, bara kämpa på. Men jag fick bättre hostmedicin och det är ju för fan guld värt! Fast äckligt blärk. Vi gick hem (fick ta paus på vägen hem fast vi gick nerför...) och sen låg jag på soffan och febersov i fem timmar. Jag vaknade förvirrat när Stella visade mig ett tvilling-körsbär (!), sov igenom lååånga poddar och framför allt drömde jag att marcoolio gjorde en cover på crazy frog och kallade sig margrodio. Detta är nu det bästa vi alla vet! Margrodio har tagit över våra liv! Det är därför han är en masspsykos, as he should be. Och nu på kvällen har jag sett första dejten och väl ändå mått okej, och nu är det sovdags igen. good luck to me ses imorgon!

Rubriklåt: Burned out med Dodie, som jag påmindes om idag och också det känns typ så nu lol

 

Fucking hell vad jag är klar med det här nu. Det är kanske lite tramsigt att bry sig så mycket om halsont, tro mig min hjärna skriker det till mig konstant så jag vet att det är töntigt som fan men jag håller på att bli galen! Jag vill bara sova på nätterna! Men varje gång jag slappnar av för att sova sväljer jag, för man så att säga måste, och bara just det det gör ont nu igen. Nu verkar inte ens värktabletter funka! kan vara för att jag tar absolut så många som man får. Och jag har inte bara ont, jag hostar heeela tiden också. huuur somnar man då? Imorse somnade jag efter 06 och vaknade sen vid 09 for no reason. Som tur är fick jag en redig nap på dagen sen, men alltså jag hatar att vara vaken hela nätterna jag haaaatar det!

 

Men eh ja, jag sov mycket på dagen som jag sa och sen köpte vi pizza och tittade på första dejten. Det var jättefina gamlingar och fnittriga lebbor och en tjej som gav mig så dåliga vibbar att jag typ inte ens kunde titta på henne. Hon var säkert jättesnäll så det var orimligt av mig tycker jag. Något annat som är orimligt är mitt öra, som nu är lockat och urspårat så alla ljud låter konstiga. All musik är nerpitchad och allt tal har ett konstigt eko, fast nu när jag tänker efter hör jag inte ekot exakt nu på sovpodden? Mystiskt. Men ja jag har varit helt jävla förstörd idag och insett att det är en jävla tur att jag inte har kronisk smärta. can yall imagine vad jag skulle gnälla? Det skulle ju vara en mardröm! och nu när jag ändå berättar allt min kropp gör vill ajg också säga att jag brode få mens för tre veckor sen. Det har ännu inte hänt. Jag hoppas att genom att skriva det i blågen ska jag få det imorgon så jag slipper undra hela tiden! jag är väl gravid antar jag. ljungfrufödsel 2.0 here we go osv. Nu ska jag försöka sova, men alltså jag har inte för höga förhoppningar...förlåt för detta deppiga inlägg.

Haj från halsmemma! Nu är den väl okej halsjäveln, men innan hade jag så ont att det kändes i öronen. Liksom inte separat ont i öronen som man kan ha när man är förkyld men liksom det kändes när jag svalde? Så jävla märkligt. men ja, här är några random saker från dagens sjukliv:

-Twitter...alltså twitter. Om twitter inte kommer funka ordentligt från och med nu kommer hela mitt fucking liv krackelera och alltså det ska inte vara så men nu är det så. Jag är så otrygg och rädd för jag behöver den här jävla plattformen för att vi ska veta vad som händer och kunna prata med varandra för fan!

-Jag har åtminstone solat på balkongen. Det var ändå ett tag sen för det har varit så jävla varmt och sen o-soligt, men idag var det fucking perfekt solarväder! Det var drömmen!

-Jag såg en video från min bästa booktuber (läser dåliga böcker) om en bok där man tror att huvudpersonen är i ett (otroligt toxic!) poly-förhållande men det visar sig att hon är fucking psykotisk as hell och det var så unsettling för författaren vet clearly ingenting om psykossjukdomar.

-Just det, innan jag glömmer, rubriken är flashback forever. Det är ett gammalt avsnitt och sades av Ina.

-Stella är så tept (täpt? inte fan vet jag) att hon låter som en liten förkyld boll. Det är jättejättegulligt men det är synd om henne också såklart.

-En random grej som stör mig nu: När jag ligger på rygg ramlar mitt boob jättelångt åt vänster så jag måste hålla in det med min arm, annars är det i vägen. Oklart om det alltid har varit så men det är störigt och konstigt. Vill kunna ta av brösten när jag ska sova tack.

-Det ska jag göra nu, godnatt!

Rubriklåt: Hide away med Laleh, för jag lyssnade på dokumentären om henne idag och alltså hon är så fucking cool! Så då tänkte jag på tidiga laleh helt enkelt, de flesta låtarna som faktiskt nämndes / spelades hade jag redan haft som rubrik lol

 

Hej hej här kommer ett vanligt inlägg från sjukstugan! Jag är just nu hungrig men vill också inte äta någonting i hela världen sååå det är klurigt. Kanske en banan. Det hade jag kunnat äta. Vi har inte banan. Aaanyway...först av allt måste jag uttrycka en stark ursäkt till Robert. Jag sa att inget hände alls igår, men vi hade ju pottersnack! Det glömde jag pga febern och såklart påpekade han det imorse. Bra att ens "läsare" checkar en. Då tvingade jag också honom och Stella att prata om bruce, för jag tyckte att båda förtjänade att initierat jämföra konserter med någon. Tror att de var okej med det sociala tvånget. Vi gick igenom en massa jobbigheter som vanligt i den här boken och jag fortsatte såklart bygga case för mina konspirationsteorier.

 

Hursomhelst, hur mår vi idag? Det vete fan. Stella har haft ont i huvudet nästan hela dagen och jag har jätteont i halsen och hostar som en idiot, och nu ikväll sneakade nog febern tillbaka den jäveln. Det får den inte! Men jag lyssnade på Laleh-dokumentären som jag sa och vi har mest drällt, såklart. Dagen peakade nyss när jag var på väg ut ur köket och Stella plötsligt petade på min axel med hamburgerbröd (i sin påsgrej) och sa "bröd! Du blev brödad!" och skrattade hysteriskt. Hon är så jävla söt och knasig min lilla tjej. Jag försökte förstå det roliga med att bröda någon, men det kunde hon inte riktigt förklara. Älskar henne den jäveln. Och det var allt, förutom stackars Onna. I onsdags skrapade hon upp sitt ben regält och fick åka in till akuten för att sy det. Men idag visade det sig att hon fått en infektion och måste ta antibiotika. Hon haaatar att svälja tabletter, så hon är verkligen förstörd och det är så synd om henne! Vi som trodde att vi skulle sola och bada i sickla den här helgen...yeah no. Sjuka och annan sorts sjuka blev det. Men nu ska jag dricka upp mitt te med lavendelhonung (sånt man har hemma när man bor med 1 tjej) och försöka sova. Hoppas på gladare tongångar imorgon!