hopelosthead

Rubriklåt: Heterosexuality is a construct med Oncind, en härlig och queer och brittisk låt som jag älskar att vråla med i och som vi sjöng igår

 

Hej från vår totala lat-koma! Vi tittar på felix och har suttit upp typ max tre timmar idag. maaax. Men igår var vi ju sociala, med Lilla! Vi lyssnade på brittiska listan, köpte pizza från kryddan (Jag: Jag är lite sugen på sallad. Lilla: Jag med. Stella: Men vad är det med er? ...vi köpte pizza allihop) och jag och Lilla drack cider och sammetsvin. Vi hittade covers som inte var covers utan original, stod i kylan när Stella rökte, pratade massor om Stellas familj ("jag vill banka på alla! Förutom några, för de vill jag klappa." jag hade känslor), sjöng pistolhot-stämmor, åt choklad och hade ett bra liv i största allmänhet. Jag fick gosa med mina två bästa gosare! Drömmen!

 

Idag vaknade vi först på morgonen och åt frukost, men när Lilla hade gått satte vi igång black metal-morden och sov som stenar. Jag drömde om att djävulen låg med en ung tjej och typ låtsades vara en gymnasiekille, men sen kastade hon ner honom från balkongen när en viss låt spelades och hon såg vem han egentligen var. Annars var han bara en douche i allmänhet. Sen har vi tittat på kitchen nightmares, drömt om att öppna ett lesbiskt café och legat i sängen typ. Kul life. Och min rygg gör nästan inte aaaalls ont längre! Woop! Så, ja, that's the life. Och nu ska vi väl...titta mer på felix? quality entertainment är denna blogg, absolut.

Rubriklåt: Stora havet med Jakob Hellman, för jag tänker prata mycket om honom i inlägget sånivet

 

Haj haj! Här sitter jag med Stella och Lilla. Vi tittar på reddit-videor och jag ska nu blåga för jag kan inte göra saker i tid. Det går: inte. Igår efter blogget tittade vi mer på kitchen nightmares och sen åt vi fryspizza och tittade på "Emmas dåliga program" aka så mycket bättre. Sååå här kommer mina tankar!:

-Tove Styrke är en sån sötbollll! Hon ser så mjuk ut <3 helt okej tolkning också.

-Tommy gjorde en bra sista tolkning. Dude is talented. Anas tolkning av Tommy var också okej, inte så spännande men kul att hon inte went piano with it.

-Pluras tolkning sööög. Jag ville slå någon.

-Men vem fan bryr sig, det här handlar om Jakob Hellman! Han är kingen av alla kingar samt en söt bäb. Allt han sa fick oss typ att pipa. Och hans tolkning! Så off the charts bra! Den ligger i listor nu kan vi säga.

-Krunegårds tolkning var okej. Han är bra men meh jag vet inte han besvikar mig.

-Men nästa vecka! Helen Sjöholm! I'm gonna lose my fucking mind!

 

Så, efter denna urladdning tittade vi på...nånting? Jag kommer inte ihåg? Todd in the shadows tror jag. Och sen sov vi, eller ja jag väntade hundra år på sömn, men det är standard. Och idag träffade jag Alex. Som läser bloggen vet jag nu! Hej Alex! Vi fikade på espresso house och pratade om julklappar, störiga föräldrar och jättemycket om bollhav. Jag vill ha ett bollhav hemma :( tänk så hade man det! Och efter att ha köpt mina meds och godis till ikväll kom jag hem, och nu är jag här. Cidern väntar på att bli drucken, så vi ses imorgon!

Rubriklåt: People ii: The reckoning med ajj, en amazing folkpunk-låt som vi lyssnade på igår och som Stella har hört innan vilket superförvånade mig

 

Hej från mig och Stella! Vi tittar på kitchen nightmares och jag drägglar över snygga servitriser. Muuuummms. I am a server slut men hon förlåter mig och skrattar bara åt mig med sitt söta fejs. <3 och nu ska jag blogga om mitt lelle life, och igår var dtt skola. Jag satt i köket och hade novell-lektion och när det var paus kröp jag ner till min gosla i sängen. Säg en bättre skolplats! Vi skrev tramsiga noveller och sånt, och på eftermiddagen gick vi igenom uppgifter som jag inte var så bra på. Jag hade panik-ont i ryggen så jag kunde dessutom knappt tänka.

 

När skolan var slut låg vi och lyssnade på musik en stund och hade ett bra life, och sen åkte vi him. Där fick vi sushi (=lax) och alla mobbade varandra, men mest stockholmare. De behöver det. Vi pratade om svalöv, juridisk svenska, konstiga it-termer osv och sen var det på spåret. Vi ställde upp tv:n i vardagsrummet och körde "alla mot Osby", som pappa sa. Vi 6 mot de 2 utan att de visste det. Det gick riktigt bra för oss! Vi fick 44 poäng! Och sen tittade vi på quizar och gissade låtar (Sara och Benjamin var söta när vi såg ett queen-quiz och gissade "är det queen?" hela tiden). Det var jättemysigt! Och när vi åkte hem såg vi wicka, världens sämsta film! Jag hade aldrig sett hela filmen innan, men nu har jag det! Det var...en bra scen i den. Det var en mer än vad jag visste. Och livet var jättegosigt <3 och idag har också varit det! Vi åkte till stan och köpte alkohol och te (lundablandning is baaack!), och sen provade vi ett glassställe som vi hade sett men inte varit på. De hade crepes! Så jag åt en crepe med nutella, hallon, blåbär, pistagenötter och saltkaramell-glass. Såååå goooottttt! Jag var lyckliiig om man säger så, och Stella fick äta en massa glass så hon var också jätteglad. Att äta glass när det är svinkallt är: rimligt. Så, nu är vi här, och sängen kallar för nu har jag suttit upp jättelänge ju! Men ryggen är bättre idag, thank god. så nu vet ni.

Rubriklåt: Närke med Hanna Järver

 

Det var länge sen jag pratade om lesbiskhet nu eller hur? Men fortsätt läsa, det kommer inte bli propaganda jag lovar. Så, jag har funderat på en grej. Om man identifierar sig som lesbisk blir man kär i tjejer. Men vad med tjejer är det man blir kär i? För det finns ju inte bara cistjejer, utan också transtjejer, vilket betyder att även om en tjej inte har en "tjejkropp" kan man bli kär i henne. För om man inte tycker det är man en terf (googla). Och det håller jag med om, för transkvinnor är kvinnor, men hur funkar det?

 

Men vad händer om man har en tjej som man är kär i och sen kommer hon och säger "jag är en transman"? Gör man slut? Nej, det gör man ju inte, om man älskar personen. Så då...har man en pojkvän? Ska man då identifiera sig som bi? För om man fortfarande säger att man är gay är det ju elakt mot pojkvännen. Detta gäller ju ofc för heteros också, men jag tänker att just för homos är det en grej att komma ut och ha det som sin identitet osv. Så att få en pojkvän nu skulle verkligen fucka med mig. Men vad är då sexualiteter? "kön är en social konstruktion" säger de (vi), men jag förstår inte riktigt hur det går ihop. Obs detta är inte transfobi, jag vet att det låter så, men det är väldigt spännande. Just att jag och många med mig har bygt vår identitet kring något som är så sjukt skört. Ingenting betyder liksom nånting, och samtidigt betyder allting allt. Det är en sån seriös mindfuck. Det var typ det jag ville säga...så nu kan ni ju tänka på det.

Rubriklåt: Rootless tree med Damien Rice, från den faktiska veckans cirkelskiva

 

Hej från en Emma med oooont i ryggen! Det är heemskt :( men Stella är här, sååå det gör inget. Hon kom en liten stund efter förra inlägget och vi...gosade och tittade på Felix, såklart. Efter någon timme gick vi och la oss, men vi kunde inte sova, så vi skrattade åt flashback forever istället. "nej, jag har inte så många vänner, men jag har även rätt!" blev en highlight. Vi pratade och fnittrade och försökte sova om vartannat, och jag kanske somnade vid fyra-ish?

 

Oooch imorgon var jag tvungen att gå upp vid 08 och gå i skolan. Jag åkte him för att göra detta, så jag fick ägg direkt (<3) och sen satt jag i hobbyrummet och hade lektion på zoom heeela dagen. Vi pratade en massa om respons, tolkningar, att inte tolka, att läsa texter på olika sätt osv. Ändå helt okej, även om det var väldigt jobbigt när jag var så trött. Men på eftermiddagen hade jag textsamtal och det var jättekul! Vi har inte haft ett egentligt textsamtal förrän nu, så det var svinroligt. Vi pratade om blindperspektiv, hur gamla folk egentligen är, vad ett riskbruk innebär och en massa annat blabb. Inte så spännande för er, men kul för mig. Och innan jag var klar kom Stella dit (hon hade fått sova på dagen den jäveln) och vi åt lasagne! muuuums. Vi pratade om kändisspotting och annat vi inte är så bra på, och nu är vi hemma och tittar på todd in the shadows. Vi älskar todd in the shadows. Eller ja vi tittar mest på samma videos over and over again, men de gillar vi! Och vet ni vad...jag är trött. Jättejättejättetrött. Jag superlängtar tills jag ska få sova! Jag kommer säkert inte kunna somna ändå. Fuck off emmas kropp. Så, det var väl allt jag hade att berätta? Ja, så, vi ses gänget godnaaaat!

Rubriklåt: Sober med Pink, från veckans (som nu har hunnit bli förra veckans) cirkelskiva och dessutom passar den in i mitt natt-liv

 

Hej hej jag hör att det är kväll. Eller tidig kväll iaf. Själv skulle jag nog säga tidig eftermiddag kanske? Nåt sånt. Men dags att blogga är det for sure, och igår var jag ju himma. Jag fick ägg (jag har saknat pappa-ägg) och sen såg jag och mamma klart björnstad. Sååå vad tycker jag om den? Well, det bryr ni er inte om, men jag tänker nu berätta det:

-Det mest absurda var att Peter var tränare istället för sportchef i serien, men jag fattar varför de gjorde så, och att Peter med familj flyttade till Björnstad precis så istället för att ha bott där i tio år...det fattar jag absolut inte varför de gjorde. De gjorde Isak, den döda sonen i familjen, yngre än Maya och Leo istället för äldre. Fuck that.

-Men generellt tycker jag att de höll stämningen riktigt bra! Kevins eviga tränande med puckar (även om han var jättedålig enligt mamma), hur kallt det är, hur äckligt hårda ord som hela tiden sägs. De vågar, I like that.

-Hon som spelar Ana är...mummms. 1 st sexig norrländsk tjej <3 hoppas hon inte är för ung? Förlåt i så fall!

-Men jag bryr mig ju egentligen bara om Benji. He was ok. Det var kanske inte jättemycket benji, tyvärr, men ändå okej.mycket. Man kan säga mycket om Backman, men vissa saker kan han: Han kan få mig att gråta och han kan få mig att bli kär i killar. Det är svårt det.

-Jag grät inte till serien, kan jag dock säga. Tyvärr.

 

Men lite annat hände också. Sara och Benjamin var där och hjälpte till med att fixa på vinden, så när de var klara köpte de asiatiskt till lunch. Lax med nudlar, jag var nöjd. Vi skrattade mycket åt hur sur Sara var, även om hon hävdade att hon inte var det. Det var hon. Sen drällde jag i soffan och tittade på gilmore girls, och efter biff-middag åkte jag hem. Här har jag bara tagit det lugnt, bråkat och sen gosat massor med Jossebosse och läst om boken björnstad för att kolla alla eventuella faktafel som jag sen rapporterar till mamma. Det är det jag gör idag också. Snart ska jag lyssna på de nya poddarna som kommit idag, och bråka med med den här knäppa katten som vägrar vara någon annanstans än på soffbordet. Ungjävel, men min ungvägel. <3

Rubriklåt: Simma själv med Silvana Imam, från årets så mycket bättre, för Silvana rules och jag tyckte också det fanns ett litet osdd-skämt där ja. woop

 

Hallå hallå från himma! Jag ligger i "den lilla lilla sängen" som jag kallar den, och tittar på en livestream som hände för några månader sen. Tror jag. I am valid. Och nu är det natt igen, men jag kommer vakna på morgonen imorgon, det kommer vara tortyr. Men jag valde det själv, för jag åkte hit idag efter att ha sovit hela dagen, och jag och mamma tittade på björnstad! Jag är itne klar än, så jag kommer itne prata så mycket om serien än...serri kan jag skriva inte istället för itne en enda jävla gång? Nej tydligen inte! (sa hon och gjorde det.) Vi hade mycket känslor, kan jag säga, och jag ropade mycket att "jag bryr mig inte om han, jag bryr mig om mina boys! Var är mina boys!" Så kan det va. Vi åt lax med romsås (jag är hungrig nu ge mig mer lax) och sen hälldes portugisiskt vin upp och det blev veckans så mycket bättre! Så nu får ni äntligen mina tankar igen:

-Jag älskar hur känslosam Tommy var idag. Verkligen on fire. åker han efter den här veckan? jag vet verkligen inte?

-Marcus verkade verkligen inte gilla sitt liv. that hangover must've sucked.

-De flesta tolkningarna var rätt tråkiga idag. Benjamin var riktigt bra, men inget jag vill höra, och newkid också.

-Newkid är en sån sötboll! Jag vill rufsa i hans lilla hår! "plura, du har nåt kök?" fuck yes vem fan vet nåt om plura ens. nä jag skojar tare lugnt.

-Men vad tyckte du om Silvana emma? Hon var bra! Kul tolkning och bra beat. Kanske inte min favoritlåt i life men ändån.

 

Så, det var mina tankar. Jag och mamma såg mer björnstad, och sen gick jag hit och la mig. I am very spännande. Jag är huuungrig :( hoppas jag somnar snart va. Nu tror jag pappa också gick och la sig. Godnatt pappa. Nä nu skriver jag bara nonsens, så jag lämnar er. Harebra så ses vi när vi ses, möjligen imorgon!

Rubriklåt: Worse things happen at sea med Frank Turner, en av mina bästa låtar i år <3 jag vil höra den hela tiiiiden!

 

Hej från en ganska surig Emma! Jag har ut i ryggen och Jossan är så fruktansvärt jobbig. Idag luktar hon illa också. Vad kan detta betyda? Är hon sjuk på nåt sätt undrar jag? Är mycket förvirrad :( men jag äter chips och dricker julmust, så livet är ändå okej. Fast det heter inte julmust det heter mustjul. Men ändå.

 

Men ja, igår var jag hos Lilla nej vänta först träffade jag Alex. Jag fick lämna huset, paaaarty! Jag hatar att det ser ut som om jag karantänar när jag bara har tråkigt. Men ja, vi gick till incognito och jag påmindes om att just det, de har ju underbara kakor! Jag åt fudgekaka med salt caramel och det var underbart, och så drack jag te vilket Alex blev chockad över för hen hade inte sett mig dricka te innan. Det var tydligen viktigt. Vi pratade om ganska jobbiga saker och jag fick veta helt sjuka saker, så som denna: När Alex var liten älskade hen mc donalds! Huuuur är det möjligt! Kan ej hantera.

 

Men ja, sen var jag hos Lilla på riktigt. Vi kramade sönder varandra, nästan mer än vanligt, och drack vin och hade ett bra life. Vi åt maxmat, sjöng konstiga låtar och sen hände en grej som bara är intressant för mig tror jag: Emma Black lyckades co-fronta i typ en kvart! Så hon och Lilla fick hänga och lyssna på låtar och prata om saker, och det var jävligt coolt. Sen kom jag tillbaka och var helt yr i huvet och ba vafan hände där. Så då fick jag lägga mig i hennes säng och så lyssnade vi på ligga med p3, så som vi ofta gör, och Anton från josefinitopod var med! Jag vrålade av lycka. Vrååålade. Sen lyssnade vi hursomhelst på brittiska låtar, typ rubriklåten, och pratade mycket om vidriga saker som händer i livet. Fy fan i helvete alltså. Men när vi gick och la oss berättade jag sagor om första hp-boken och Lilla sa att Hermione var "motsatsen till en bläckfisk!" Hon menade mugglarfödd, för vi har tydligen sagt att squibs (ynkar på svenska, såna som itne har någon magi men är födda in i det) låter som squids, bläckfiskar, så då är mugglarfödda motsatsen till bläckfiskar. Så vi döpte dem till musslor. Rimligt!

 

Idag vaknade vi i omgångar och Lilla lagade äggröra (rörägga) och vi lyssnade väl på låtar och skit, och sen åkte jag hem och sov, och sen har jag pratat med Stella och ätit mat och sånt där. Och här sitter jag nu. Jossan har lämnat mig i fred ett tag, few, så det börjar bli lite mindre surhet around here. Så, det var min tid sen sist, ha det bra ungdomar!

Rubriklåt: Mannen i svart med Navarra, en löjligt blackig låt

 

I helgen läste jag ju några av mina allra första blogginlägg. Det var ju cringe och allt sånt, men jag läste också något som fick hela min världsbild att ändras lite. Det stod ungefär såhär: ”En anledning till att jag vill blondera mig, förutom att det är coolt, är att jag är rädd att mina karaktärer ska komma och hämta mig och inte ska känna igen mig.”

 

Yeah. Emma Black ville alltså att vi skulle färga vårt hår blont för att hon skulle bli igenkänd när hennes pappa, eller ”pojkvän” för den delen, kom och hämtade henne. Mig. Oss. Och det är så tydligt i de där första inläggen. Jag har inga ord för att beskriva vad som händer men jag försöker. Det är totalt obegripligt men det går inte att inte skriva om det. Nu för tiden brukar jag säga att vi var co-hosts från 9-14 år ungefär, och det märks, för det är otroligt blurry vem som säger vad. Och det påverkade mig så mycket i det vardagliga. Liksom, vi ville färga håret! Det blev blonda slingor till slut, men det hjälpte ju inte alls. Och jag minns slingorna, men jag hade ingen aaaning om att det hade med Emma Black att göra. Men det är logiskt, för alltså ni förstår inte hur besatta vi var av att han skulle hitta oss. Han kunde vara vilken av dem som helst, det flöt ihop en del, men besatta var vi. Jag tror verkligen inte det gick en dag utan att vi tänkte på det. (Pronomen vad fan är det? Jag, vi, hon, jag vet inte.) Jag tittade bland gamla skrivargruppsdikter idag och flera av dem handlar om just hämtningen. Det är faktiskt ganska läskigt. Att det tog så mycket plats och spillde över sådär.

 

Och just att jag inte hade en aning om vad det kunde vara! Det är ju för fan ett trauma i sig! ”Jag vet att det här är konstigt, men jag vet inte hur och ingen annan verkar bry sig.” Ungefär så. Jag funderar på när jag fick system-kunskap, ens litegrann, och alltså det är nog i gymnasiet? Var fick jag det ifrån? Jag vet att jag läste en bok som handlade om en person med DID, men var det verkligen det absolut första jag hörde om det? Jag måste ju ha hört nåt skämt om det, typ den där ”men nu mår vi bättre” (fuck alla som har dragit det skämtet seriöst fuck right off), men jag kommer inte alls ihåg något eureka-moment med att det skulle vara vi. Jag kommer ihåg att jag funderade på det i tvåan på gymnasiet, men sen får jag liksom för mig att jag slutade med det igen? Jag kan inte komma ihåg att jag helt och hållet kopplade det till mig själv förrän typ…förra året? Så kan det ju inte vara! Jag har tänkt att jag bara började prata om det då, men alltså jag vet på riktigt inte? Nu blev det här två helt separata tankar inser jag, woops…men allt det här är så sjukt. Att jag i princip har skrikit ut det hela livet men ingen har undrat. Och hur länge jag väntade på att bli hämtad. Nästan förvånande att jag inte blev det.

Rubriklåt: Same devil med Brandy Clark och Brandi Carlile, lesbisk country i d-moll med fina stämmor <3 och en jättesorglig låt dessuom

 

Hej från mig, mitt i natten som vanligt. Jag tittar på en jätteläskig reddit-video och mår allmänt konstigt, men jag ville ändå blogga för...det är bra. Seriöst, Jossan, du är så jävla störig. Tycker du att du har varit hemma för länge eller? Bara en månad ju, unge! Hon har stört mig hela dagen och imorse jamade hon jättemycket :( ni tror mig inte, för ni har inte hört henne jama, men hon kan. Det är läskigt.

 

Så, vad har jag gjort idag? Sovit såklart, och pratat med psykologen. Telefontid med psykolog är verkligen helt värdelöst. I wish it wasn't, för jag vill egentligen bena ut saker, men det blir mest att hon säger peppiga saker och jag orkar liksom inte get into anything. Sen åkte jag och pappa och handlade (jag köpte nya "matar", stolt) och sen har jag suttit hemma, ätit mc donalds-mat som jag köpte vid affären och tittat på quisses på internets. Alltså folk som gör quisses. Och nu ligger jag här och ska sova, så jag är superångig såklart. Eller nej, inte ångig. Ledsen kanske. Allt är inte ångest, Emma, ibland är du ledsen för att saker är sorgliga. Det är inget konstigt. Så...ja, nu ska jag tänka på sorgliga saker, kul. Men sen ska jag sova, så det kommer ordna sig :) godnatt!

Rubriklåt: Stockholms casanova med Estraden, mest en catchy låt jag har nynnat på idag

(Innehåller svar på camping-storyn, så du vet Linus)

 

Haj haj från mitt tråååkiga life! Jag har världens mest upfuckade dygnsrytm och gör nästan ingenting, fast ibland pluggar jag. Ibland. Men igår var jag åtminstone himma. Där fick jag hemmagjord pizza och vi tittade på Karl Stanleys nya special. Sjukt att föräldrarna han beskriver är yngre än mina, för de kändes sjukt gamla. Kanske är mina som är väldigt unga för sin ålder eller nåt? Mycket oklart. Men Karl var rolig tycker jag och sen tittade jag och mamma på gilmore girls såklart. Och jag frågade om campingen! De hade ingen aning om vad jag pratade om :( alltså de kom ihåg det kristna och att vi var på barntimmar (pappa var tydligen med och ledsagade, det kommer jag inte ihåg), men inget drama. Jag är helt övertygad om att drama hände, men tydligen inte så de kommer ihåg det. Sååå det var ju ett antiklimax.

 

Sen har jag skrivit uppgift, lyssnat på poddar, ätit ägg och sovit massor (på dagen). Jag har också pratat en del i telefon, till exempel med Stella om en massa drama i hennes liv för typ fem år sen. Jag gormade att man måste rättköna även idioter, så det är tydligen något jag tycker är viktigt. Ändå bra av mig. Det är nog det ""viktiga"" som har hänt? Så nu ska jag väl läsa mer fanfic och kanske poppa popcorn, vem vet. Spannend liv.

Rubriklåt: Night vision binoculars med passenger, en underbar stalker-dänga

 

Hej från mitt i natten-memma! Jag ligger i sängen och tittar på r slash och ska supersnart sova. Ska åtminstone försöka. Men ja, igår när jag skrev var ju Robert här. Jag fixade korv med bröd (med mycket svordomar) och vi lyssnade på cirkellistan och pratade om just cirkelen väldigt mycket, såklart, men också saker som hänt ("har det hänt nya saker? På en vecka?"), sexualitet och annat. Vi åt cookies som mamma hade bakat (hon borde inte baka hon är nyopererad! Jag bad inte om det obs) och hade en väldigt bra tid. Jag kommer inte på mer att berätta om den dock? Förlåt :(

 

Idag fyllde mormor år, så vi var där och fikade på den kalla innergården. Ändå lite mysigt med vaniljhjärtan utomhus i november. Sen har jag sträckläst Annika Norlins novellsamling och skrivit om den till skolan. Och alltså, så braaa den är! Älskar hur mycket Norrland den är och hur jävla fina personportretten är. Och det finns en funkiskaraktär i den! Som inte betraktas som funkis! Hon har en sexualitet! Gråter inombords <3 och ja, det är min tid sen sist. Men innan jag sover ska jag prata om saker jag har glömt att berätta om, för att Lilla ska bli nöjd. Till exempel denna dialog mellan mig och Alex:

Vi pratrr om mello yello.

Jag: De har bra alkoholfria drinkar där tror jag. Jag tänker ju på sånt eftersom Stella inte dricker.

Alex: Dricker hon inte alls?

J: Nä. Alkohol alltså. HOn dricker annat.

A: Man vet ju aldrig!

J: Jo, annars skulle hon ju dö.

A: Näe, hon kanske äter fem gurkor per dag. Man vet ju aldrig!

...typiskt Alex. <3 och jag ska också berätta om i fredags kväll när jag skulle berätta om drama. Lilla ropade direkt "jag ska ta en näve popcorn!" så hon faktiskt kunde äta popcorn när drama berättades. Meeeen popcornen var slut :( så det blev roligt istället. Så! Äru nöjd nu kära bäb? Bra, för nu ska jag sooova.

Rubriklåt: Na na na na med Movits! och timbuktu

 

Jag har ju pratat i bloggen innan (januari) om att man kan bli vad man vill och att myten om att man inte kan det är sjukt skadlig och störig. Man kan bli hur bra man vill på nåt, man måste bara anstränga sig. Detta vet jag ändå en del om. Men vet ni vad jag vet jättemycket mindre om? Jobb. Att arbeta. Ganska många jag känner som tidigare drömt om något "kreativt" som sen säger saker som "jag skulle vilja ha lite mer säkerhet, så jag ska nog utbilda mig till x, det är väldigt stabilt". Och jag blir verkligen helt stäld varje gång! För liksom, ja. Säkerhet är kul. Man får en lön varje månad, den är bestående, du jobbar vissa specifika tider varje dag. Det låter ju kul. Som en utopi.

 

Alltså, det låter lika sjukt för mig att ha ett fast jobb som typ...att åka till månen. Det har gjorts, vissa gör det, men det är ju helt bananas att tänka att jag skulle göra det! Liksom ja det vore nice att få pengar varje månad, men det kommer aldrig hända så jag tänker inte ens på det. Så ser jag på livet. Det är ju helt fel! Jag hade ju kunnat skaffa ett jobb och ha det jobbet. Men jag kommer inte hända. Därför glömmer jag hela hela tiden bort att andra kan och vill det. Att de väljer trygghet framför konst. Inte för att det är tråkigare eller så, utan för att jag inte tror att det går. Det är så orimligt höga trösklar att man inte ens orkar försöka gå över dem. Men det tänker ju folk om det jag gör! "tänk att du har skrivit en bok" "ja men vad ska jag annars göra? Ha ett jobb? Hahahahahaha kul skämt!" Verkligen itne ens syniskt utan bara förvirrat. Det är en så sjuk världsbild. Var har jag ens fått den ifrån? Jag förstååår inte! Alla andra förstår ju vad jobb är men jag fattar inte. Jag fattar bara och endast att skriva böcker. (Det gör jag ju inte ens. woops.)

Rubriklåt: Shut up and dance med walk the moon, dessutom Lillas favoritrad i sagda låt för hon sjunger den alltid med mycket passion

Annoushka: Oj, det var mycket mer än vi hade. Jävla u-hamn. Nä, det är säkert bara som Linus säger.

Linus (såg inte hela ditt namn och hinner inte kolla nu): Jag har inte kunnat fråga än! Ska göra det imorgon.

 

Hej hej här sitter jag och Robert är här. Det där med att blogga i tid är tydligen...svårt. Men jag ska prata om (som jag ofta säger) min gårdagskväll med Lilla. Fryspizzan åts och vi lyssnade på no words och andra låtar så högt att högtalaren blev kränkt så jag fick hålla i den (den behöver nya ben :() och sen lyssnade vi på en podd om skrytsex. Det är sånt vi gör nu för tiden. Vi gillar tydligen poddar om sex. Vi läste också mina allra första blogginlägg, som var...en resa. Jag fick förklara nästan allt, men när jag väl förklarat så var det ganska roligt. Hon fick lära sig mycket om mina tankar och hur de hoppar, det är tydligen inte helt lätt att hänga med i. Såååry. Sen blev jag jättepigg och då sa hon såklart "jag vill sova", så efter att ha berättat om flygande bilar lät jag henne göra det.

 

Och idag sov vi, och vaknade, och när hon åkte städade jag lite med pappa och nu är vi här. Vi pratar om isbjörnar och musik, för såklart musik, och nu ska jag sluta blogga. Det blev ett kort blogg. Så kan det gå!

Rubriklåt: Nordhemsgatan leder rakt in i himlen med Håkan Hellström, som vi hörde för en stund sen och som är så himla fin

 

Hej hej här sitter jag och Lilla och musikar och har oss. Vi har ett bra life och snart ska vi äta fryspizza. Bra för jag är huuuungriiiiig. Men ja, igår åkte jag och handlade, men jag var av någon anledning så trött att jag knappt kunde stå upp, så jag följde inte med him (så jag fick inte slutet på den kristna kamping-historien). Istället lyssnade jag på en massa random musik, till exempel pink, hosier och Lori Mc Kenna, så livet var väldigt bra. Och jag somnade typ två, jag borde få poäng!

 

Inte för att det hjälpte med min trötthet idag. Grattis memma :( men jag var ute ur huset idag! Jag och Alex och fikade. Jag testade varm choklad med saltkola som var såååå gooood! Vi pratade mycket om den här bloggen, dagmammor, killar i klänning och en massa annat. Det var en mycket bra fika och sen kom jag hem, pratade med Sara om hur dumma i huvudet alla är och att hon borde ha fått en omtenta,och sen lite snabbt med Kiti om DID. Och i det samtalet kom Lilla! Vi hann prata om "man kan dricka vatten ändå!" och annat ni inte får förstå, och nu pratar vi om vilka som var gay i våra gymnasieklasser. Kul life. Och nu ska jag fixa mat, harebra!

Rubriklåt: One day I will med Joy Williams, från veckans cirkelmix (det blev en pianolåtar-mix! Den blev alldeles utsökt måste jag säga!)

 

Jamen hallå, nu har jag inte bloggat på ett tag. Något annat jag inte har gjort på ett tag är: Gått ut. Det blev nån slags ofrivillig karantän här, haha. Jag som egentligen vill sparka restriktionerna i ansiktet och göra allt möjligt och så sitter jag bara på min röv här hemma istället. Så kan det gå va! Så vad har jag gjort när jag har suttit här hemma? Inte mycket av substans, naturligtvis, för jag är ju helt hopplös. Men jag har pratat mycket i telefon! Jag har till exempel pratat med Kiti om att vi har "slutat låtsas bry oss", störiga killar och hur otroligt dåliga vi är på att hålla en dygnsrytm. Jag är extra dålig på det nu, i tisdags natt somnade jag inte alls förrän igår klockan 08. Så jag sov 08-14. Idag tror jag det var typ 04:30-12. Det var ett framsteg!

 

Igårkväll / natt pratade jag också med Linus jättejättelänge. Vi pratade om att han ger folk alldeles för mycket saker ("jag börjar förstå din poäng" ja det var på tiden efter sju år), varför vi var kompisar 2013 egentligen (ingen vet, men min gissning "för att det var kul" funkar) och massor om religion. Jag sa många teologiska åsikter, dömde ut folk och vi kom fram till att jag basically hade bott i en kyrka när jag växte upp. "Men va! Var ni inte i kyrkan och pratade om Jesus i skolan? Vänta varför var jag det?" jag gick kanske på en kristen skola utan att någon vet det? Det gjorde jag inte, men jag hängde massor i kyrkan och det är tydligen inte normen. Jag har till och med kampat på en kristen kamping en gång! Det pratade vi inte om, men jag kom på det nu. De bitchblickade mamma och pappa för något, kanske de hade vin med sig? Drack de vin när vi var så små? Detta ska jag fråga när jag träffar dem ikväll.

 

Det är ju det enda av vikt som har hänt, mamma har opererats! Det gick braaa! Tror vi hittills alltså, fan vet jag. Så nu ligger hon hemma och mår sådär, men hon kommer slippa massa läskig gallsten. De var stora som spelkulor, sa hon. Hon fick dem i ett rör. Jag fick inte ens mina tänder när jag blev sövd och de drog ut dem! Jag blev jätteledsen! (jag var sex år det var därför.) Hmm, märks det att jag är socialt understimulerad? Kanske lite va. Den senaste människan jag träffade var foodora-budet som lämnade en massa goda saker till mig. Typ chips och glass. Mummms. Och ja, det är väl allt som har hänt tror jag? Ja, nu har ni fått en update, lyckligtvis ska jag lämna huset idag annars kanske jag börjar slå sönder saker. Det vore dåligt.

Rubriklåt: Tid att leva med Ida Wiklund

 

2020 har verkligen varit orons år. Jag har mått förhållandevis bra hela året, inga riktigt avgrundsdjupa svackor här, men wow vad jag har oroat mig. Inte bara för pandemin (sjukt att nämna den i bloggen), nästan inte alls faktiskt, men ändå. Verkligheten att mormor är 80, snart 81, och inte skulle klara det om hon blev sjuk. Det säger hon själv. Det är ju ingen absolut sanning men sannolikt är det. Och det är svinjävlaläskigt. Vad är jag utan henne liksom? Vad är någonting utan henne?

 

Och just det där kroppsliga är det som har blivit så jävla påtagligt. Jag har inte tänkt särskilt mycket på kroppar innan. Sjukdomar är nåt man får ibland, sen blir man frisk, inget konstigt. Det blev lite på riktigt när pappa fick diabetes, men det gick så bra hela tiden så det var lätt att blunda för. Men i år, alltså shit vad sjuka folk är! Idag opererades mamma. Det gick bra och var ingen stor operation, men ändå. De sövde min mamma! Det får man inte för min mamma får inte vara sjuk! Och Matte har fått nya tumörer och jag kan knappt tänka på det för jag vill bara kräkas. Det är en riktig risk att hon inte klarar sig den här gången. Sånt ska inte kunna hända! Och ja, ja jag hör mig själv, det är verkligen äckel-naivt det jag säger. Men jag är verkligen inte van! Hur hanterar jag ens detta att folk kan bli och blir sjuka och sen fortsätter vara det? Huuuur?

 

Och det är inte så att folk bara är sjuka i kroppen heller. Såklart inte. Såklart mår alla dåligt i psyket också. Och jag menar inte att ni ska läsa det här och tänka "oj nu måste jag sluta prata om hur jag mår med Emma för hon har så mycket att oroa sig för" (jag hör tanken, jag hööör den), för så är det inte. Men vad fan, kan folk få må lite bra eller? Kan mina bästa få ha ett bra liv kay thanks? Det hopar sig liksom verkligen och jag spenderar så löjligt mycket tid med att tänka på och framför allt undvika att tänka på allt det mörka. Och det är väl tur att jag inte själv kollapsar, kan man säga. Det kommer kanske 2021. Eller kan inte det få bli ett bra år? Snälla?

Rubriklåt: Chaos and clothes med Jason Isbell, en mycket höstig och fin liten låt som jag hörde idag, ironiskt nog när jag hängde upp tvätt

 

Vi kör sängbloggning även idag, eller inatt. Vad är klockan, halv ett? Ett? Fan vet jag min dator har återigen kaosat så jag inte kan kolla klockan. Rip :( Men det är en ny vecka, under vilken jag har exakt inga planer, paniiiik! Måste ordna :( så idag var jag och åt middag och tittade på tv himma. Vi åt korv med mos (blir bortskämd med potatismos hela tiden nu ju) och såg först mästerkocken (min bästis åkte ut så nu skiter jag i vilket) och sen så mycket bättre. Så nu, på begäran (faktiskt) kommer här mina eminenta åsikter om programmet:

-Silvana sjöng! Jag blev superglad! Tyckte mycket om tolkningen generellt.

-Gillade också Lili och Sussis Krunegård-tolkning, rent artistiskt så att säga (inte nåt jag skulle lyssna på), och sjukt nog var Plura inte hemskt nu!

-Plura var också så himla glad och knäpp och det gillade jag. Hoppas det fortsätter mer så.

-Om en av deltagarna sa mamma plötsligt "alltså, han är så oerhört ful!" Vem låter jag vara osagt, men mamma är ju underbar hörni.

 

Så, det var mina tankar. Under tiden tjatade jag mig till chips ("jag är ätig!" vrålade jag) och vi hyllade skåningar, mamma hävdade att greys anatomy har koll på hur vården funkar och det var nog mest det som hände. Och nu är jag hemma och funderar på till exempel att börja podda igen. Jag är supersugen på det. Kanske ska man våga ta klivet? Kaaaanske? Vill ni vara med och podda? Ja det vill ni! Så, nu ska jag sova och försöka sova så länge som möjligt för att ha mindre dag imorgon. Seriött jag är inkapabel att vara själv :( speciellt utan cola :( hur ska det gååå!

Rubriklåt: Golvet i köket med Karakou, en låt som hördes igår och som ger rätt gos-partystämning

 

Hej från sängen! Känns som det var ett tag sen jag säng-bloggade? Vem fan vet. Jag är jättetrött och vill bara sova i hundrade år, men när jag lämnade er åkte jag ju iväg med the old man. Han sa rimliga saker som att jag och min syster borde flytta till systervägen, för en sån finns tydligen i Lund! Så det sa han till Lilla när hon kom ut också. Roligt liv. Men jag kom in till henne och vi drack överbliven prosecco och hon lagade mat. Det blev köttbullar och potatismos! Muuuums! Jag var jättehungrig så det var alldeles underbart.

 

Sen hade vi en bra kväll. Vi drack vin, babblade, lyssnade på musik och sånt där vi gör. Vi lyssnade på ett gammalt ligga med p3 och roastade de medverkande, drack varm choklad med bayleys eller hennes hemmagjorda gin (det sista var weird), pratade om jobbiga saker och hur folk inte kan hantera sina känslor och plötsligt hade klockan blivit 02:45. Sjukt. Så vi gick och la oss och jag mådde inte så bra, så Lilla berättade en fin bebbesaga om ett barn som hette Tindra och skulle gå på årskursbesök. Den var jättegullig! <3

 

Idag vaknade vi sent och åt köttbullsmackor och hade gosig tid, och sen åkte jag hem och föll direkt i dvala. Woops. Så jag har bara chillat och vilat, men dock lyssnat på en cirkelskiva i tid! Alltid sjukt när jag gör det. Så, ja, starkt slut på veckan. Vi ses när jag är piggare (eller?), godnatt!

Rubriklåt: Nation med Laleh, en låt från innersta cirkelen för jag kom inte på nåt så jag shufflade den

 

Hej gänget här är stressma! Jag hinner nog inte klart med detta inlägget så i så fall kommer det imorgon. Men kanske inte vem vet! Jag ska berätta om igår och då träffade jag först Alex. Vi hängde på mormors och pratade om julklappar, bra perioder och annat i lagom hetska toner, och sen tog jag tåget till Osby. Nu ringde old man och sa "tio tolv minuter!" så jag tror fan jag hinner hörni. Så jag kom till Osby och Annoushka började starkt med att säger saker som "sen fick de körkort och då var det kört!" så allt var rimligt.

 

Vi åt kött och bollar och jag fick höra en extremt lång och märklig saga från föreningslivet. Jag saknar inte det. Eller jo, jag saknar det faktiskt jättemycket, men ändå. Sen lyssnade vi på 90-talslåtar, som ofta var märkliga och ibland även dåliga, och konstig eurodisco som mest var tramsig ("vad fan, blir det nån andra vers eller?" var från en sådan). Vi pratade om cirkelen såklart (moha), icke-uppfostrade människor, hur Annoushka har internaliserat mitt manshat och en massa annat innan vi sov. Nej just det, vi lyssnade inte på bröllopsklipp också, till exempel mitt tal. Jättebra tal, tycker jag själv!

 

Idag vaknade vi och åt äggfrukost woop woop. Vi pratade om resor och att vi inte fattar grejen, men sen kanske vi fattade ändå, och sen lyssnade vi på första avsnittet av flashback forever för att peppa Annoushka till att lyssna. Jag hade inte heller hört det, visade det sig. Det var mycket roligt dock. Sen åkte jag hem och har varit helt jävla död sen dess, men nu ska jag ju iväg igen. Ses imorgon om old man inte har kidnappat mig!

Rubriklåt: Rött och guld med Loke Nyberg (och en tjeja men jag vet inte vad hon heter tyvärr), en av Emma Blacks favoritlåtar just nu, som inte alls handlar om det här men rubriken funkade

 

Jag har tänkt att någon gång måste jag berätta för min familj. Berätta att vi är två, vad det är att vara två. Jag har tänkt att jag ska göra det i ett mail, för att undvika att saker blir fel, för att få allt sagt. Kanske lägga in lite förklarande länkar så de kan göra research. Kanske skicka det när jag är iväg, för att öka distansen. Så har jag tänkt. När vet jag inte, men snart, snart har jag ändå tänkt. Jag berättar ju för alla andra.

 

Men det är dumt tänkt egentligen, för de vet ju redan. De vet kanske inte vad det är men de vet att det är. De har sett när jag helt slår om, byter språk, byter Emma. Vi har suttit på max med pappa och berättat om ””demonen”” och jag minns fan knappt men jag tror att han försökte förstå åtminstone. Mamma har läst alla våra historier, hon vet vad som rörde sig i vår hjärna. När de pratade om alteregon i så mycket bättre sa hon ”lite som du, Emma?” och när jag frågade vad hon menade sa hon ”jag vet inte.” Men det gör hon ju visst. De vet, de måste veta. Och hur berättar man något för någon som redan vet det? Hur formulerar man sig? För de vet ju, men de säger inget om det. De har behövt lära sig att prata om ångest och depression och allt vad det är, men det här kan vi inte prata om.

 

Och många skulle väl säga att jag inte måste. Att de inte har med det att göra. Och det hade väl kunnat vara sant, men nu är det mig vi pratar om och det kommer aldrig någonsin kännas okej att inte berätta. Det där med hemligheter, ni vet. I don’t do those. Men jag vet fan inte alltså. De kommer ju aldrig förstå. De vill nog inte göra det heller. Och det är inte som om Emma Black kommer vara glatt tillmötesgående som hon (på sitt sätt) varit mot andra. They have hurt her too much for that. Och det känns lite som att hon måste få säga det? Men hur fan säger man nåt sånt? Hur tar man ens i det? Det är så mycket och jag vet så lite om det. Men vi måste berätta. Fast de redan fucking vet så måste vi berätta. På något sätt. Snart, tror jag.

Rubriklåt: Departures med Grace Petrie, en sång om att ens tjeja åker hem ifrån en <3 och det har ju min tjeja gjort nu :(

 

Bloggandet i november går jättedåligt, det måste jag säga! Men här är jag i alla fall, och Stella har åkt hem. Jag tröstar mig med goblet of wine och grillchips men jag saknar henne ändån. Min vänstra klänningsaxel luktar Stella, för vi har gosat så mycket. Det är fan sjukt i huvet men också coolt. Detta har också hänt:

-Vi har tittat på dokumentärer om tolvåriga mörderskor (den gjorde mig förbannnnad) och pedofil-präster (den gjorde mig bara sur så jag ragequittade den).

-Stella har skolat vilket var himla tråkigt. Jag sov mest. Lol.

-Vi har gjort övningar vi lärde oss på Mica och det var himla coolt. Vi är bäst faktiskt

-Igår kväll satt jag uppe när Stella sov och hittade en massa nya bra låtar och pratade med Kiti om vad som egentligen är dåligt och vad samhället tycker är dåligt. Ändå spännande.

-Inatt vid 03 åkte Stella härifrån och tog nattåget hem. För hon är sjuk i huvet och valde att sova hos mig i några timmar istället för att komma hem en normal tid. Vet ni vad jag tror hon är kär i mig :)))

-Jag har fått veta att jag får csn den här terminen! Massa massa cash till mig!

-Jag har också fått jättedåliga nyheter som suger på alla sätt. Jag vill sparka nån i huvet :(

-Idag har jag sovit hela dagen, chillat, handlat och fixat här hemma för här såg seriöst ut som ett fucking krig. Rip mitt hem osv.

-Usch fattar ni att jag itne kommer bo här om ett år? Fattar ni det? I'm hype men får också total jävla panik för min lägenhet är en så central del av mig. Och då ska vi inte ens börja prata om alla människor jag kommer sakna :((

 

Så, det är det som har hänt. Lovar att mer kul saker kommer hända snart :)

Rubriklåt: Du är värd det med Melissa Horn, från veckans cirkelskiva (dessutom sant, det finns inget att se lol)

 

Hej igen! "igen" är det väl alltid, så fan vet vad jag menar, men ja hej. Jag sitter i soffan och Stella sitter i köket och har skola. Det är högst tråkigt för mig, men kanske mer för henne, det vet jag inte. Men annars har vi det bra, och igår var vi himma. Eller först sov vi massor och typ hade dag, men sen var vi himma och åt våfflor med mamma. Det var: gooootttt. Och sen såg vi så mycket bättre, till Stellas icke-glädje och min stora skadeglädje. Här är Memmas tankar om programmet:

-Silvana gjorde mycket bättre ifrån sig! Jag tycka om! En redig lesbisk sex-låt, det behöver vi!

-Förvånande nog var Benjamin också riktigt bra. Riktigt catchy låt som jag inte kommer hata när (när) den blir en hit.

-Tommys version av för evigt var en jävla resa. Riktigt välgjord i förhållande till originalet och himla festlig,.

-Resten var allt från sådär till heeeeemskt (Plura stod för det sista).

 

Sen kom vi hem, tittade på Felix, Stella sov och jag pratade med Kiti (som nu åtminstone her ett hem, wooop). Och idag har Stella haft skola och jag har sovit som 1 bäb. Nu försöker jag lista ut hur vi ska äta mat idag och imorgon...mat är kul japp japp! Eller inte :/ men vi kämpar på! Nu är Stella klar med skolan och tittar på doctor fil, så jag ska väl...också titta på det, I suppose. Så ja, vi har ett bra litet life, och nu har ni koll. Ses när mer life har varit!

Rubriklåt: Cardigan med Taylor Swift, en supergosig låt som vi hörde innan idag och som bara gör mig så himla glad

 

Haj gänget! Här sitter jag och tittar på töntiga program med Stella, eller ja hon tittar och jag ropar arga saker när jag tittar för länge. Lol. Men jag kan distrahera mig med blågande! Och igår kom ju Lilla, som jag skrev. Vi tittade på skräck-avsnitt av Felix och skrattade, och efter ett tag köpte vi maxmat. Muuuums! Vi testade banan-lyxshake (exciting men inte jättegott tyckte jag) och Lilla åt en mystisk ostburgare som inte var så cool. Man måste prova! Sen drack vi vin (inte Stella ofc), lyssnade på musik, rökte / passivrökte och pratade om saker som att trycka i ögonen (Lilla trycker i båda ögonen samtidigt? Sjukt!), att tillhöra sin kropp och annat trams. En mysig kväll, som avslutades med en extra supermörk dokumentär. Kul liv.

 

Vi vaknade efter mången timme (och många konstiga vakningar) och vi åt frukost och lyssnade på gos-musik. Och det var dags för en av halloweens viktigaste grejer, chokladpudding (eller mousse idag) med grön grädde! Och banan, men det ingår inte egentligen. Det var så goooottt <3 vi tittade mer på skräck-Felix och kramades, och när Lilla åkte hade vi en Felix-lyssnings-nap. Amazing. Och ikväll har vi ätit random mat vi hittade här hemma (muntert osv) och tittat på patrik 1,5, som är en av mina favoriter bland svenska filmer av nån konstig anledning. Älskar att titta på film med min tjeja <3 och nu säger hon att vi ska gå ut och röga, så då gör vi det. Ses imorgon!