hopelosthead

Rubriklåt: All love med fletcher, som vi hörde igår och som jag älskar och dessutom pratade jag om rom & cola med Linus igår för jag vill dricka det snart. Måste ordna!

 

Hej från...wait for it...balkongen! I mars? The fuck? Men oroa er icke, det kommer bli rövkallt imorgon igen. Men nu strålar solen och jag sitter här ute och tittar lite halvt på Felix som är på inne i lägenheten. Which of course means att Stella är här! Men vi börjar från början och igår träffade jag Alex. Vi jagade uteservering och hittade café & le, som är ett lame ass café tyvärr men de har iaf en innergård. Där det inte var sol men ändå. De borde riva bion så det blir sol där, tycker jag, jag menar kan vi inte bara lägga ner hela idén med bio? Ba stanna hemma och titta töntar. Eh, hot take Emma. Men ja vi satt där och pratade, mest om Alexs nya lägenhet, och efter systemet och annat sånt mötte vi upp Stella vid tåget. Och hon hade sin nya supersexiga skinnjacka på sig som har en miljard nitar! Seriöst flippar ur för att min tjej bara går runt sådär.

 

Vi köpte te och godis och åkte hem och sen hade vi en så bra kväll. Vi tittade en massa på todd in the shadows, lyssnade på musik ("jag gillar den här låten, om du vill göra slut är det helt okej") och framför allt pratade vi så himla mycket. Om alla Stellas kultur-släktingar och andra släktingar, om game of thrones och hur töntigt det är (jag listade allt jag visste om den och kom på sju saker tror jag), om att min hjärna håller på att falla sönder (jag kom inte ihåg nåt om nånting!), om att skilja på verk och person (höll på att skriva "värk och person" med ä, hur fan gör man det) och en massa annat. Bästa på länge! Sen sov vi i hundra miljarder år och idag har vi chillat, pretty much, typ tittat på Felix och ätit i omgångar och jag har typ fått min cykel såld so there is that. Så, förutom allt som går åt helvete så mår jag väldigt bra, vilket jag såklart har skuldkänslor för men som Stella sa "man kan bara känna det man känner, för något annat går liksom inte". She's right. Och nu känner jag sol! Och fåglar, fast just nu mest fiskmåsar, och glädje. bra sätt att avsluta mars på, tycker jag själv.

Så, nu får ni lite fler shuffles. Det är alltså texter jag skrivit under tiden en låt spelas, som spotify shufflat fram. Här är några jag blev okej-nöjd med, fast vill notera att den första skrevs på fyllan så slarvfelen är off the charts.

 

18/3

Baby

 

Det blir som det blir, tänkte hon och tog ett steg mot honom. Det blir som det blir, tänkte han och tog ett steg mot henne. Det blir inte alls, tänkte jag och riktade pistolen dit jag ville. Men jag hade ingen pistol och jag riktade den ingenstans och de frtsatte gå mot varandra utan att lyssna på min pistol, den jag inte hade. De log mot varandra och jag ville skära deras läppar i strimlir men jag hade ingen strimlare så jag lät dem gå. Det var inget annat jag kunde göra. Det blir som det blir, tänkte jag och slog mig fram genom folkmassan. De höll mig tillbaka men jag kunde bara se hennes ögon, blanka och rädda. De var nära nu, nära at röra varandra och jag sprang. Det blir som det blir, tänkte de och omfamnade varandra. Fan, tänkte jag, det blir som jag säger! Jag sprang genom folkhavet och slog, sparkade och skrek. Mitt ex undrade vad fan mitt problem var och jag vrålade att det blir som det motherfucking blir men jag tror inte att han förstod. Jag nådde fram till dem. Det bev som det blev.

 

 

21/3

Om du lämnar

 

”Men sluta. Seriöst lägg av.”

”Vad? Vad ska jag sluta med?”

”Du vet.”

”Nej jag vet inte!”

”Snälla, det är folk här.”

”Ja jag ser det.”

”Du vet vad jag har sagt.”

”Nej vad har du sagt?”

”Sänk rösten!”

”Varför ska jag sänka rösten? Vill du inte att jag ska vara här?”

”Snälla du vet att det inte är så.”

”Konstigt, för jag minns inte när jag fick min inbjudan?”

”Snälla ställ inte till en scen.”

”Vet de här människorna ens om vem jag är?”

”Nej, men…”

”Du är pinsam. Jag går. Du kan ta ringen.”

 

22/3

Midsommarnatt

 

”Trodde du någonsin att vi skulle hamna här?”

Du ligger med huvudet på hennes arm. Solen har gått ner, men det är varmt ändå. Det måste vara den första varma midsommarafton du varit med om. Hon ler.

”Alltid”, svarar hon. ”Jag har väntat på det här.”

Du skrattar, för det måste ju vara ett skämt. Ni har känt varandra så länge. Din mamma och hennes pappa har varit ihop i flera år. Ni borde inte ens ha tittat åt varandra. Men hon ser allvarlig ut.

”Vadå, har du kollat in mig?” säger du förvånat. Hon stryker dig över håret och ansiktet. Skäggstubben raspar.

”Självklart. Från dag 1. Du är det vackraste som finns.”

Du tänker att hon nog bara är full. Hon måste ju också förstå att det här inte betyder något. Bara ett one night stand.

 

26/3

Två steg från paradise

 

Han sitter och skriver, ser jag när jag kommer in. Det borde inte vara det första jag märker. Det kanske borde vara ölspelet eller skriken eller poplåten, men det är han och hans penna. Mitt i skränet skriver han och jag förstår inte att han orkar. Jag går in och ställer mig bredvid honom.

”Är det en dikt eller?”

Han svarar inte. Jag tar en klunk ur min purple rain. Han har ingen dryck framför sig. Det hade jag aldrig vågat. Verkligen aldrig. Han fortsätter skriva och jag kikar över hans axel. Irriterat håller han för pappret.

”Meh, jag kan väl få titta!”

Han suckar. Reser sig upp och går förbi mig ut.

”Nä men slipp då.”

Han slipper. Jag ser mig omkring. Alla andra är mindre viktiga. Det värsta är att han vet det. Han går in i köket och jag vill följa efter för alla andra är poänglösa. Han säger något till någon där inne och jag hör bara hans röst. Alla andra smälter bort. Då ser jag att pappret ligger kvar på bordet. Jag böjer mig ner och läser vad det står. Tar in varje ord. Förstår inte ett dugg men älskar alltihop. Lägger det i handväskan och fortsätter dricka äcklig öl. Jag hatar öl, det är han som gillar suröl. Jag gillar inte alkohol men jag gillar att känna smaker han har känt. Det är nästan, nästan som att han kysser mig då. Och han vet det. Han vet att han har mig med varje ord och varje klunk och varje rörelse. Han äger mig. Utan honom är det ingen fest.

 

Rubriklåt: I wish the guardian believed that I exist med Grace Petrie, en bra dänga som jag och Lilla gillar att sjunga. Fast vi sjunger "there's no such thing as a grace blog-headline", för det var en grej att vi var hype på när hon skulle ha sin första rubrik lol.

 

Hej från våren! Det är vår idag och imorgon wooop. Sen slutar våren för tillfället men ändån. Lite hopp om livet finns det. Och igår blev en bra dag / kväll ändå tycker jag. Först pratade jag en massa med Kiti om psykoser ("det går nog att bara ha psykoser också, utan andra symptom" "vad tråkigt!" tyckeru?), mediciner (vi borde bli apotekare tycker jag, åtminstone borde Kiti bli det) och säkert annat trams jag minns: inte. Men sen kom Lilla hit! Vi hade "kaos-paus" (bästa ordet) och kramades, åt popcorn och pratade om allt möjligt men mest vem fan Peter är. Förklaring: Det finns tydligen folk som tror att jag var kär i någon lärare som kanske eller kanske inte heter Peter när jag var 13 år gammal. Verkligen 0 % av detta är sant. Så nu undrar vi vem fan Peter är och verkligen vaarje Peter som finns var skämt-misstänkt. Detta började i Osby i lördags och fortsatte igår. Vårt bästa förslag hittills: Pettigrew. Why not? Det kom vi på när jag berättade saga, nämligen om spådomskonst, för jag försökte berätta den sist vi såg men hon kom inte ihåg. Hon reagerade jättemycket på saker jag inte trodde var viktiga alls och alltså sagor rules.

 

Vi sov och vaknade i tid, och jag hade ägg och juice till oss! Nostalgiskt ju! Vi hyllade pianon och den kommande våren, och sen åkte hon tillbaka till kaoset och jag ska snart träffa Alex. Hoppas vi kan sitta utomhus. Det kommer säkert inte finnas plats men vi får boxa nån så de flyttar sig.

Rubriklåt: Eld möter is med Wilmer x, från cirkelskivan jag fick förra veckan och därför lyssnade på igår, men låten hade jag i mitt liv förut och den är ett big mood

 

Hej och hallå! Nu tror jag att jag har vaknat igen. Det var...svårt att vakna. Men i lördags var jag ju i osby, som jag sa, och det ska jag prata om nu. Vi började med att skämta massor om toapapper och konstiga texter från tidningar om till exempel att vara "mord-död". Hatar när man är mord-död, då är man som Annoushka sa "verkligen död, då har man till och med blivit mördad!" sant. Men när vi hade tramsat klart om detta var det dags för podd med Robert. Då pratade vi massor om patriarkatet och sånt, så det kan ni se fram emot!

 

Sen blev det mat under en jävla massa kaos. Jag anser att Robert och Annoushka borde ha ett matlagningsprogram. De tycker absolut inte det och det tycker jag är: tråkigt. Men till slut fick vi i oss hamburgare och allt gick bra! Annoushka fick till och med hälla vin vid bordet, starkt moment tycker jag. Vi åt en knäpp efterrätt som vi ofta gör och sen spelade jag in en till podd med Annoushka om tårtor och föreningar. Så nu behöver jag inte podda på tusen år! Eller så ska jag inte tänka, för då kommer jag bli jättesen med nästa podd för att jag har stängt av poddhjärnan. Vem ska jag podda med? Någon i Stockholm kanske? Ge förslag snela! Men ja, vi lyssnade på härliga låtar från 2005 (jag var on fire) och somnade mycket sent.

 

Igår var jag jättejättetrött men vi åt frukost och sen pratade vi massor om manshat och annat sånt. Det är inte lätt när vi pratar om det för vi har så totalt olika åsikter. Jag var också ett geni och blandade ihop orden chaufför och författare, så jag sa "de har ju bokat en skånsk chaufför med flit" och de andra bara vad i hela friden pratar Emma om. Men sen åkte jag hem och sov hela vägen och sen när jag kom hem i...sju timmar. Sju timmar! What the fuck! Så dagen var helt kvaddad såklart, men jag hann prata med Linus i alla fall och också hans tjeja. Hon var skånsk och roastade honom när han gjorde korkade saker, så jag gillar henne! Sen sov jag igen, typ, och nu...är jag här. Äter singoalla och chillar och ska väl...fortsätta med det. Ha det bra så ses vi imorgon!

Rubriklåt: Slumber party med Ashnikko och prinsess nokia, en lesbian banger som jag hörde för första gången igår

 

Japp nu blev det två inlägg på rad. Så kan det gå. Har jag blivit på bättre humör under min lilla paus mellan inläggen? Nej sämre! För jag hade glömt mina hörlurar på skrivbordet och min jävla demon-katt har såklart pajat dem. Hon har dessutom kräkts tror jag. Jag orkar inte! Och nu ringde old man och sa att jag skulle komma ut, så jag får skriva klart det här inlägget i osby. Men jag hinner blogga liiite mer, till exempel om skolan igår. Vi pratade om romaner och en massa om 1793 som jag inte har läst men som alla andra har läst tydligen. Nu är jag i osby så det blev inte så himla mycket blogg, lol. Men ja, vi hade respons på en uppgift (som jag hade gjort och bra dessutom, sjukt) och sen gjorde vi väldigt konstiga skrivövningar och sen var dagen slut. Och sen, efter vil och dusch och sånt, kom Skogis!

 

Vi beställde sushi, eller snarare varmrätter från sushiplacet, och drakk en satans massa bubbel. Muuums. Vi rantade om killar som är konstiga och dåliga kilar, uppdaterade oss om folk (det var mycket hon inte visste hade hänt...), lyssnade på rubriklåten och bara kacklade som fan. Det var underbart! Och nu är är jag i osby då. Beundransvärt eftersom jag åkte iväg utan mitt kort. woooooops. Och nu sitter vi här och läser dåliga saker tidningar har skrivit och skrattar, så vi har det underbart. Det blev inte inte mycket bloggat, flåt, men jag hade inte mycket att säga!

Rubriklåt: Var va du då med syster sol

 

Så, hur är irelevant just nu, men lately har jag fått höra lite om vad folk från mitt förflutna (lol) tänker och tror om mig. Inget att bry sig om, kan man tycka. Poänglösa människor som har olika felaktiga bilder av mig borde inte störa mig. Men hej, jag heter Emma och ni kanske känner mig, sååå ja det stör mig så sjukt mycket. Om folk inte gillar mig är det en sak. Jag är och har varit ganska jobbig, det är valid att störa sig på mig. Det är det oavsett men min poäng är att jag skulle förstå det. Men att folk går runt och tror saker om mig som inte är sant? That does bother me. Vil liksom bara ringa upp dem och säga hej, du känner inte mig, du vet inte vem jag är längre och har 0 aning.

 

Och detta borde jag ha lärt mig med åren tänker jag. Skvaller är en grej, en grej jag älskar for the record, men! Jag vill ju ha fakta som understryker mitt skvaller! För jag älskar sanning visste ni det? Och detta är ju bara...inte sant. Folk har olika bilder av saker som händer, det är ju inte nåt konstigt, men alltså! Det här är ju bara lögner! Nej, ingen säger elaka saker om mig (tror jag) och ja, jag förstår hur störigt det här inlägget är att läsa. Men jag kokar! De känner inte mig och ska inte gå runt och tro att de gör det! Och framför allt borde ingen människa få ljuga! Seriöst kan vi göra lögner olagligt? Jag önskar det gick. Så, rörig rant over, nu ska jag äta balerina.

Rubriklåt: Bad people med Lauren Aquilina, från veckans cirkel-hopkok

 

Hej hej från en emma! Hmm, ja faktiskt bara en. Den andra tar nog en välbehövlig nap efter dagen som varit. Undrar om hon kan sova när jag inte gör det? Av nån anledning känns det som att hon kan det, men jag vet inte vad hon gör när jag inte får kontakt med henne. Hursomhelst så var vi i skolan idag (ja vi vaknade) och det gick...inte så bra. Först av allt fick alla en uppgift som var såhär: "titta på de här bilderna och skriv ner vad ni ser". Mkay. Läraren "glömde" att jag inte såg. Bra liv. Jag borde väl inte bry mig, men jag brydde mig verkligen. Och sen pratade vi om grupper och då blev Emma Black av oklara anledningar så ledsen att hon bara skrek att vi måste gå därifrån nunununu. Så till slut fick vi göra det. Så vi gick och la oss och vilade, och efter lunch orkade vi komma tillbaka även om Emma Black fortfarande var väldigt skeptisk och helst hade låtit bli. Men det var handledning! Jag handledde tydligen med mycket energi (whatever that means) och det är generellt så spännande att jämföra handledning, respons och coachning. Det är väldigt olika saker! Och en kursare skrev till mig om hur dåligt det som hände med bilderna var och en annan om att vi borde ta en fika längre fram för att kackla om våra karaktärer. Magic hallå!

 

Sen har jag inte gjort mycket. Har pratat med Lilla (<3), lyssnat på country, smällt bubbelplats och varit jättejättetrött. Fast liksom inte sovtrött utan ba...ynklig-trött. Men en skoldag har vi kvar! Låt oss hoppas att det går bättre då, både för glömska lärare och emmor. Spännande att delvis blogga i vi-form btw. Det är klurigt, allt det där, men jag testar mig fram.

Rubriklåt: Cyklar ni så springer jag med Mares, en vårig och peppig liten sång

 

Hej och hå varför är jag vaken? Snälla memma du måste soooova! Du ska upp på morgonen imorgon ungjävel! Men jag måste faktiskt blogga detta är mitt enda försvar. Och jag kan berätta att idag har jag varit hos tandläkaren. Då fick jag säga detta sjuka: "jag kommer inte gå här mer för jag ska flytta till Stockholm till hösten". Deeen niiii! Detta liksom, händer? Jag kommer inte bo här? Så sjukt. Men ja, jag fick skäll (flåt tandarna) och sen åkte jag him för att plugga. Jag kämpade på (det var tråkigt) och jag och pappa testade ett te som hette "intense"...det var inte intense lol.

 

På kvällen åt vi lasagne och mamma och pappa städade och fixade inför visningen imorgon (jag dör nervösdöden). Och sen var det mushmushmush såklart, och vår hatperson åkte ut! Wooohooo! Vi var överlyckliga lol. Vi åt ganska konstiga kakor och sen åkte jag hem, och nu är jag här. Lyssnar på dålig stämning och ska sova nu jag superlovar. Okej de pratade precis om en sjukdom där ens klitta ba kan försvinna? Försvinna! Okej nu är jag superobehagad såååå nu ska vi sova godnatt gänget!

Rubriklåt: Easy street med Miriam Bryant, en riktig dänga

 

Hej och hallå gänget! Nu hoppas jag att bloggen funkar, för den är bråkig som fan för närvarande. Undrar varför den bara och endast bråkar på kvällstid? Detta vill jag veta och förstå. Men det gör jag inte, så nu bloggar vi istället och hoppas på det bästa. Igår hände, som ni kan gissa, inte särskilt mycket. Jag sov (har panne över att jag inte kommer få sova ordentligt på resten av veckan hjääälp) och åt pizza och vilade väl mest, tror jag? Jag minns inte ens lol. Men idag har jag träffat Alex och varit på inkognito, Lunds bästa tårtställe. Åt en mörk chokladkaka som var supergod och vi babblade om allt möjligt. Vi bondade om folk som tittar på tv utan att titta och att de är sämst, men sen hamnade vi i en intensiv diskussion om huruvida man ska kunna vem som sjunger ens favoritlåtar (ni kan nog gissa vad jag tyckte...). Vi kämpade för att få ut mina mediciner och lärde oss att 40 kr dyrare är "tre gånger så dyrt" (det är inte ens 1,5 gånger så dyrt ffs) och att det är väldigt svårt att jobba på apotek tydligen.

 

Nu på kvällen har jag handlat mat och märkt att pappa är en tjuv, eller nä, men han råkade glömma att scanna en vara så nu har han fått mindre poäng moha! Jag ska mobba honom massor. Har också pratat med Lilla ("du kan inte säga sånt när jag går, då kan jag ju inte gråta! Då måste jag spara gråten!") (seriöst allt är så sorgligt på riktigt) och Stella, och just det Kiti också, här har det kacklats. Och nu lyssnar jag på flashback och ska väl snart sova så jag vaknar innan tolv imorgon. Helst innan elva. Jag måååste. Och på torsdag ska jag vakna klockan 8! panik! Okej kanske inte men lite. Så, nu ska vi se om jag får publicera!

Rubriklåt: Små med Nadja Evelina, som bara är en bra låt

 

Hej från nattvärlden! Jag var egentligen jättetrött för flera timmar sen, men då började jag tänka på ledsna hemska saker, så nu är jag klarvaken istället woooops. Så här sitter jag och försöker få plats i soffan bredvid en sovande jossa. Som exakt nu vaknade men det var inte mitt fel. Flåt Josseboss ändå :( Så, idag var en okej dag. Jag sov en massa såklart och sen åkte jag him och jobbade. Till exempel berättade jag om min praktik så nu har jag fyllt alla platser på min lilla kurs! Den ni! Och solen strålade! "Det strålar i solen, förunderligt fint" sjöng jag när jag kom in genom grinden. Jag är rimlig osv.

 

Sen påmindes jag om hemska saker som händer (blä nu lät det som att jag var glad och sen blev jag ledsen, eller ja det var ju så, men som om det var någons fel. Det vr inte såååå!) så jag hade gråtstund och åt kanelbullekladdkaka som mamma fixade (i mikron, sjukt). Senare åt vi supergod kyckling med klyftisar och tsatsiki och såklart tittades det på gilmore girls, och sen åkte jag hem. Och här är jag nu. Natten går. Jag ska skärpa mig och sova snart hoppas jag. Oooo nu blev jag så sugen på juice att det är orimligt. Jag har ingen juice :( jag får dricka vatten. Tråkigt life. Men ja, lycka till till mig med sömnen I guess...

Rubriklåt: Grand piano med Niqi Minaj, en absurd låt för att det är en pianoballad med niqi fucking minaj

 

Hej och hallå från sängen! Jag vill soooova men först ska jag bloooogga. Och igår kom Sam hit! Hen har inte varit här på ett år hallå! Hen hade med sig öl och fika från ica, vilket ju är drömigt, och vi spelade in en podd som var mycket härlig. Hoppas jag. Jag tror åtminstone att Annoushka kommer tycka det, så det är ju en ledtråd. Och sen hade vi en underbar tid. Vi sjöng wicked och andra konstiga låtar, pratade om dejter och psykoser och en massa annat, sjöng rubriklåten med stark pasion, tittade på videor som vi ville visa den andra (för en gångs skull uppskattade båda vad den andra bjöd på) och hade det så himla härligt. En riktigt mysig kväll! Men herrejävlagud vad trött jag var efteråt. Det kändes typ som att jag skulle dö av trötthet.

 

Idag har jag sovit massor och vilat ännu mer. Jag har också till exempel pratat med Onna om terapi och hur sjukt vampire academy är ("de bara går på fester! Och är aldrig i skolan!" sa jag som bara har läst random kapitel), städat med mamma, ätit glass, fått höra svinsorgliga saker och försökt göra så lite som jag möjligen kan. Nu lyssnar jag på gilmore guys och ska falla i dvala, men imorgon ska jag vakna innan tolv det är min challenge. Tråkigt inlägg lev det, så kan det va.

Rubriklåt: Hur fan känns det egentligen med Simon Norrsveden och Marie Jörgensen Moberg

 

Folk har väldigt olika idéer om vad kärlek är. Det är ju inte direkt headline news. Men det jag har märkt är att väldigt många, inklusive mig förut, tänkte såhär: "kärlek är kaos". Kärlek är att inte kunna äta, inte kunna tänka, alltid vilja vara nära den andra men knappt kunna prata med hen, alltid söka kickarna i hens bekräftelse. Elektricitet varje gång man rör varandra, drama hela tiden, alltid stora känslor. Trummor som dånar i öronen. Och det kan vara så. Det har varit så för mig. Men det är inte så nu. Jag är kär och det är inte jobbigt. Jag har kunnat äta och sova (så bra som jag nu någonsin kan) och jag och den jag är kär i är på samma nivå. Jag hittar inte upp på henne. Jag litar på att hon tycker om mig och vill vara med mig. Det är inte kaos, inte ens lite. Och det är bättre. Det är mindre himlastormande men jag mår bra. Jag mådde aldrig bra när jag var maniskt kär i folk. Och i början var jag rädd att det betydde att jag inte älskade henne tillräckligt mycket. Att jag skulle spåra ur och hitta någon att bli tokkär i. Men det är inte så. Det bara är inte kaos. Det är fint och mjukt men det är inte tråkigt. För jag behöver inte kaos. Jag tror inte att någon behöver kaos. Vi tror att vi behöver kaos, för vi känner oss levande då, men vet ni vad? Jag känner mig levande ändå. Bara i att vara. Jag saknar inte kaos, jag saknar inte att känna en miljon känslor. För jag känner ganska många känslor som det är, faktiskt. Och hallå, hur ska man leva med någon som är så långt ifrån en som kaos-människor är? Man måste ju kunna chilla med den man ska leva med för resten av sitt liv! För ja, det är ju faktiskt så jag tänker. Jag skulle gärna vilja leva med Stella i resten av mitt liv. Vi får ju se, och jag vet att det oftast inte blir så, men bara att veta att tanken finns är rätt magiskt. För jag är inte rädd för att bli uttråkad. För att tröttna. Inte ens lite. Trygghet är inte tråkigt. Önskar jag kunde berätta detta för tidigare emmor men nu fick ni veta det.

Rubriklåt: I do med Cardi B och Sza, en mycket dekadent och härlig dänga

 

Hej gänget! Här är en bakis och sliten ung dam som ska blogga som sig bör. Men först av allt måste jag ju svara på den stora frågan: åt jag päronet? Ja! Men inte igår, utan idag. Det var jättegott och ja, jag fick päronsamft exakt överallt precis som vanligt.

 

Slut på päronblogg, nu Lillahäng-blogg! Vi åt fryspizza och delikatobollar (inte samtidigt), och drack en väldans massa vin. Det var dags för ett redigt sjöslag ansåg vi och ett sådant blev det. Vi pratade mycket om känslor och hur de funkar, helt sjuka saker jag har fått höra som jag inte tänker blogga om men ändå, att vi borde spela ihop igeeen och en massa annat mojs. Vi pratade länge med varandra som tolvåringar (alltså att jag berättade saker för Lillas tolvåriga jag och tvärtom) och det var suuuperkul! Älskar att få höra om sitt eget liv från ett annat perspektiv och berätta på samma sätt. Vi blev mer packade än vi brukar och samtalen blev djupa och jobbiga ibland, men vi lyssnade också på konstiga låtar och hade ett kul liv.

 

Sen sov vi massamassamassor och var bakis, men vi hade lite gos-tid och sen åkte Lilla och jag har vilat ännu mer massor. Hade nog egentligen behövt vila hela dagen idag lol, men snart kommer Sam. Jag är bra på att planera uppenbarligen. Så, vi ses!

Rubriklåt: Queens med lilla namo, som jag hörde idag när jag jobbade bara

 

Hej från en hunrgig Emma! Jag kanske ska äta ett päron eller nåt. Äsch det gör jag sen, det går ju liksom inte att äta päron och blogga samtidigt för päron är kladdiga. Seriöst, ät inte ett päron med någon du dejtar om det inte är seriöst, typ päron kommer vara överallt. Eller kan ni äta päron utan att det rinner? I så fall är ni konstiga. Så, det var allt från päron-bloggen, nu kan den vanliga bloggen börja. Och igår var jag himma och vi fick se bilderna på huset! De hade skrivit mäklar-texter om allt, så vi skrattade mycket åt "eftertraktat familjerum" och "till vänster finns ett trevligt rum..." (det var matkällaren, hur trevlig kan den va liksom). De hade också tagit med bilder på hästar och grejer, som finns typ 1,5 km bort, men det är väl...relevant säger vi. Imorgon kommer folk på förhandsvisning detta är faktiskt orimligt nerve wracking och det är inte ens jag som säljer.

 

Sen åt vi hursomhelst kycklingpasta och tittade klart på vikar of dibley-grejen, och sen mushmushmush förstås. Det var svinspännande, men min favorit åkte inte ut! Vi skrattade jättemycket åt att alla säger så självklara saker ("vaaa, ska någon åka ut idag?") och att en av de tävlande är fullkomligt obsessed av att prata om sin son, som han pratar om som om han vore död, men han är inte död. Sen nämnde han plötsligt sin fru, som aldrig kommit upp, och jämförde henne med pizzadeg? Så vi undrar nu om det är hon som är död istället. Jag och mamma hade orimligt roligt åt detta kan jag meddela. Vi åt också half baked-glass med banan till vilket är det godaste någonsin. Jag och mamma såg lite gilmore och sen gick alla och la sig och jag väntade på sömn i hundra år.

 

Men idag gick jag upp på morgonen, åt frukost och jobbade. Jag skrev en text till en tidning (!) och sen pluggade jag lite, vilket innebar att jag skrev om DID fast det inte hade med något att göra. Det makade ändå liite sense jag lovar. Vi åt thaimat till lunch och mäklaren kom förbi, så vi roastade stockholmare med honom, och sen åkte jag till stan för att träffa Alex. Vi fikade och pratade om psykologer, brist på lokalsinne och väldigt mycket om lägenheter i Eslöv. Vet ni hur billiga de är eller? Det är sjukt i huvet! Och nu är jag här och det är också Lilla. Hon hälsar haj. Så nu ska jag hänga med henne, ha det bra!

Rubriklåt: Three kids no husband med Brandy Clark, en riktigt fin countrydänga som jag hörde nyss

 

Hej igen! Mycket bloggning nu, kul tycker jag. Och som jag skrev igår åkte jag him ett tag efter blogget. Där var allt stylat och fint efter fotandet och Sara kom förbi för att titta på alltihop. Det var mycket fint meddelade hon. Hon berättade om riktigt konstiga saker de ska göra på hennes jobb (hon ska "köra" på nån låt som en icke-sångare ska sjunga på en invigning av nåt hus? Det finns inga stämmor? Hon ska ba...också sjunga? Så spännande) och när hon gått åt vi köttbullar och tittade på en dokumentär om vicar of dibley, aka den bästa brittiska komedin ever som min familj har älskat i minst femton år. Jag är väl inte det största fanet, men det var väldigt kul nonetheless.

 

Sen åkte jag och pappa och handlade, och sen kom ja hem och hade en mysig kväll med flashback forever, pringles och skrivande med folk. Jag och Stella försökte komma ihåg skådespelare från gossip girl (pga podden) och var allmänt pladdriga, jag var gladare än jag brukar och lyckades till och med titta på en system-video utan att bli ledsen. Vinst. Nu morrar Jossan för att någon går i porten. Det är en jätteknäpp vana som Jacky lärde henne och jag undrar om hon ens förstår varför hon gör det. Men ja, idag har jag pratat med Lilla om hur olika våra gymnasier var (alltså i efterhand ångrar jag verkligen mitt val! Fattar att jag hade behövt pendla till Malmö och det hade sugit men ändån) och sånt, och nu tittar jag på dramatiska videor och jag är bara allmänt dålig på att jobba och plugga och annat sånt jävla mög. Blä. Så, ses imorgon I suppose.

Rubriklåt: Vi kommer att dö samtidigt med säkert!, kanske inte makar helt sense men ändå

 

Sååå ni vet det här med ""social distansing"" som vi alla pratar om? Det är ju att man ska håååålllaaaa avstååånd rent fysiskt. Men jag har upptäckt en grej, nämligen att jag inte klarar av att hålla det där avståndet rent psykiskt. Folk har så löjligt stora avstånd till varandra! Det är sjukt i huvet! Eller ja, det är nog jag som är sjuk i huvet ja. För det ska liksom gå att ha ytliga relationer. Men jag kan inte! Exempel: En av de första gångerna jag träffade Stellas vänner reagerade jag på att de inte pratade om särskilt djupa saker, eller personliga for that matter. Jag nämnde det häromdagen och Stella påpekade att jag var ju där, de kände inte mig. Det hade jag genuint inte tänkt på, att jag var skillnaden. För varför skulle man inte öppna sig för folk man inte känner, om man nu ska lära känna varandra alltså? Och vi vet ju att jag inte förstår hemligheter osv, men det är inte riktigt det jag menar nu. Jag är bara helt oförmögen till avstånd.

 

Och när jag väl lärt känna en person är det helt kört. För jag kan inte förstå poängen med att vara en egen person alls. "Om jag slår mig får ju inte du ont", sa Lilla om detta häromdagen. Nej, men jag borde! Jag tycker det är jättekonstigt att jag är en helt separat person och att alla andra också är det! Alltså är detta en systemgrej på nåt sätt? Liksom...om jag är en person med en person till, då kanske det är svårare för mig att fatta att andra personer inte är alters typ? Jag vet inte, men jag förstår genuint inte vad det är om. Varför måste jag vara helt en egen person utanför andra? Det är weird! Jag förstår att jag är konstig nu men det är nåt här som inte stämmer i min hjärna. Det är väl mycket som inte stämmer i min hjärna, men detta är dagens grej. Grattis I guess.

Rubriklåt: Better than that med Marina, från veckans cirkelskiva

 

Hej och hallå gänget! Jag sitter i soffan och lyssnar på potterless och får uppdateringar från himma där huset just nu fotograferas. Shit is getting reaaal jag kommer tappa det när de säljer huset seriöst. Är inte reeedo. Ska vara där maximalt mycket nu tills juli. Men jag ska inte bara prata om hus, utan också om mitt life igår. Och då var jag och jobbade med Lilla! Hon åt sallad och drack kaffe till (är jag konstig om jag tycker det är jättejätteweird?) och jag åt en macka med extrema mängder senap så det gick inte så bra, och sen pluggade vi efter bästa förmåga. Lilla skrev arga saker i sin tenta och jag skämtade massor om boken jag läste och hur jag läser den som konstiga bdsm-stories (det var inte det) och sen avslutade vi dagen med goooda vaniljmunkar som vi lovprisade. Och jag älskar munkar. Och också de som jobbar på caféet vi var på, för den ena pratar engelska och casually svär på jobbet och säger saker som "aw, I hate gravity!" och den andra hyllade munkarna med orden "de är så jävla goda! Jag åt en imorse och hade lätt kunnat äta tre till!" big fucking mood.

 

Sen kom jag hem och vilade, tittade på reddit-videos, blev upprörd över tusen saker jag fick veta och lyssnade på nya goblet of wine. De drack cider och jag drack också cider, synk! Och idag...idag är en dag kanske jag vet inte? Jag har mest sovit och pratat med Kiti och nu är jag här. Ska nog kanske him snart detta vet ingen människa. Vi ses och läses!

Nu har jag gjort shuffles igen! "Vaaa vad är shuffles jag har glömt?" Såhär gör man: Startar en spellista på shuffle och skriver en text under första låten som kommer upp. Man döper texten till låtens titel och skriver tills den är slut, så det blir det första som kommer upp. Detta gör jag och Lilla ibland och nu blev mars en shufflemånad. Här kommer några favoriter från första halvan av mars!

 

2/3

Alejandro

 

De kör snabbt. Bilen får deras ryggar att tryckas mot bilsätena. Hon ler, han ser uppmärksamt på vägen. Hennes hår hänger ner över hennes rygg och när de stannar vid ett rödljus lutar hon sig omedvetet framåt, så att en gardin faller fram över hennes ansikte. Hans hand är där på en sekund och sveper bort den med förmanande ord. Kanske är han hennes pappa. Hon lutar sig bakåt igen och de kör vidare. Han tittar knappt på henne men ser ändå alla rörelser hon gör. Hon tittar inte alls. De verkar närma sig sitt mål, för han tittar sig mer noggrant omkring innan han till slut stannar. När bilen står stilla sträcker hon ut en hand och stryker honom över kinden på ett sätt döttrar inte gör med sina pappor. Han suckar och tar bort hennes hand.

”Your father is outside”, säger han. Mycket riktigt står en svarthårig man utanför fönstret, med en uppsyn som vem som helst hade flytt undan för. Han är inte vem som helst. Han går ut.

”Your daughter is delivered, Black.”

 

 

4/3

Prayer for the weekend

 

Vi står mitt i folkhavet när jag fångar hans blick. Han är lång, det är så jag först ser honom. Det andra jag lägger märke till är det rosa håret och något glimrar till, en piercing i näsan. Jag signalerar till Betty att hon ska titta åt hans håll och hon nickar gillande. Han rör sig till musiken, på det där sättet vissa gör, som om han inte vet att han gör det. Jag blir mer stel och beter mig som en robot när musik är igång, men han vet var rytmen bor. Jag och Betty dansar närmre honom, hon tar kommandot och jag älskar henne för det. Efter en kort stund och några arga blickar är vi alldeles bredvid honom. Alla sjunger med i refrängen, till och med jag trots min värdelösa sångröst. Betty börjar snacka med honom och jag förstår inte hur hon gör, men hon har koll på allt.

”Har du träffat Benjamin?” säger hon och knuffar fram mig. Han ser lite förvånad ut över mitt namn och det är inte så konstigt, jag har inte direkt försökt passera idag, men han ler och dansar med blicken i min. Jag kanske svimmar, men Betty håller mig uppe.

 

 

8/3

Tvåhundra

 

Det måste gå, tänker hon. Det måste gå. Om jag bara låter honom skrika klart kommer det bli lugnt sen. Det kommer bli bra. Om han bara får avreagera sig kommer vi att må bra sen. Ja, tänker hon, slå näven i bordet så du får ut allt. Slå näven i mig också om det hjälper. Det gör han. Många nävar i bord, väggar och henne. Hon låter det hända, för det måste gå. Hon har gett upp allt för att vara här. Allt för honom. Det måste gå. Hon torkar upp maten från golvet när han gått. Hon vet var han är och det gör inget. Det är okej. Det måste gå, mumlar hon och fortsätter torka. Nynnar för sig själv och låtsas att det är vanlig städning. Det kanske går om man låtsas. Hon går och lägger sig och när han kommer hem och luktar sprit och någon annan kryper hon nära. Det måste gå.

 

 

11/3

Kvällens sista cigarett

 

Dörren knarrar när hon öppnar den. Hon svär tyst och försöker gå så försiktigt hon kan. Ingen verkar ha vaknat av dörren som tur är. Huset är tyst och fridfullt. Hon går förbi föräldrarnas sovrum och genom vardagsrummet. Katten hon glömt vad den heter hoppar ner från en hylla med en duns och hon klappar den en stund för att den inte ska flippa ur. Sen smyger hon vidare mot rummet hon ska till. Hans dörr är stängd, men inte helt, så det är lätt att skjuta upp den. Hon drar fram saxen ur fickan och tassar närmre. Han sover tungt, på rygg med öppen mun. Det blir svårt att göra det här om han ligger på rygg, tänker hon, men lyckligtvis vänder han sig bort från henne precis då. Utan att vakna. Snabbt och tyst sträcker hon ut handen och klipper av en lock av hans mjuka hår. En till, en till. Sen måste hon hindra sig för att inte ta för mycket. Ingen får märka något. Sen går hon.

 

 

13/3

Chasm

 

Törsten väcker honom. Den värker i varje molekyl och allt han kan tänka på är vatten. Vatten. Nu. Vad som helst, precis vad som helst skulle han göra för vatten. Bara ett glas. Snälla. Han känner knappt smärtan av att ha legat på det kalla golvet, kylan mot den nakna huden, hungern som river i kroppen. Men stegen hör han och direkt tar han sig upp på knä. Lederna protesterar. Men han vet vad han måste göra. På knä, handflatorna uppåt, huvudet nerböjt. När han hör att hon stannar ber han henne om vatten, fast han kanske inte borde. Hon skrattar. Skrattar och går. Han ligger kvar på knä.

Rubriklåt: Do your worst med Rival sons, en låt som jag och Robert gillar helt enkelt

 

Hej mitt i natten! Det är verkligen natt nu inser jag, woops. Hoppas jag vaknar ordentligt imorgon. Men det ska jag inte bekymra mig om nu, utan blogga. Och igår efter blogget åkte vi till Osby, med en mycket märklig chaufför som obsessade över bencin och körde konstigt. Jag är blessed som inte ser, har jag insett, för Stella berättar att chaufförerna kör läskigt hela tiden. Nåt bra ska jag ju ha för att inte ha några ansiktsbollar.

 

Vi kom hursomhelst fram till Robert (Annoushka var hos sin familj) och där lyssnade vi på mer eller mindre märklig musik och åt middag, utan sagor tyvärr. Men sen var det mellotimes! Vi roastade alla bidrag (särskilt sångstilar) och fascinerades av syntolkningen som alltid, så livet var mycket trevligt. Vi drack märklig fanta ("jag mindes inte att den smakade såhär?" "det är för att den...inte gör det...") och jag blev oerhört kränkt över resultatet. "nu måste vi skicka en till töntig pojke!" brölade jag flera gånger. Jag hatar töntiga pojkar :( Vi hann lyssna på mer musik och prata om Bruce-konserter och att onlyfans är världens sämsta grej, och sen åkte vi hem med samma chaufför som var extra kaos. Ibland höll han inte i ratten säger Stella. Kan vi låtsas att hon inte sa det...?

 

Idag åkte Stella ganska tidigt, men vi hann äta glass och kramas. Sen har jag bara bingeat reddit-videos och vilat och försökt plugga, pretty much. Och nu ska jag sooova som en liten bäb I am hype.

Rubriklåt: Sergels torg med Veronica Maggio, som vi vibeade till igår

 

Hallå från mig och Stella och todd! Sjukt att vi alltid tittar på todd när jag bloggar, vi tittar på annat jag lovar. Och oj, nu har jag brottom med blogget, fan. Men igår var ju skogis här! Vi hade hur mysigt som helst verkligen. Vi beställde olika matar och pratade om barnuppfostran, dåliga pojkvänner, att förstöra livet för vikarier / lärare och en massa annat. Jag och Skogis drack cava med mycket glädje, hon försökte gissa hur Emma Black ser ut (hon hade ungefär alla fel, haha) och alla hade många starka åsikter om queerhet och föräldrar och typ allt annat som går. Det var en sån där kväll när alla var on their game och vi kunde prata om hur många olika saker som helst. Men när hon hade åkt var jag så trött att jag typ inte kunde formulera en mening, men vi tittade lite på r slash och sen sov vi i tolv timmar as we tend to do. Seriöst fattar ni hur glad jag är för att jag har en tjej som älskar att sova lika mycket som jag gör? Det är det bästa ever! Och idag har vi fått i oss mat och tramsat och diskat, typ, och nu ska vi åka till Osby på mello-äventyr! Så, det blev lite snabbt bloggat idag, men vafan ni bryr er inte låtsas jag.

Rubriklåt: Don't call me med the highwomen, en mysig och kul låt vi hörde igår

(ja två inlägg direkt efter varandra I'm sorry!)

 

Hej samt hallå från maj! Och Stella men hon chillar i sängen för närvarande. Oj, nu gick hon upp så never mind I guess. Och eftersom jag planerar som en sopkvast ska jag speed-blogga om vår tid igår hos Lilla! Där lyssnade vi på extra gosig och konstig musik och framför allt åt vi pannkakor. Det bråkades mycket om huruvida man kan ha vaniljsocker i pannkakssmet (jag tycker det är konstigt!) och Stella var the stekning queen, och satan i gatan vad gott det var. Vi levde fan pannkakslife med nutella, banan och grädde. Finns det något godare än banan och nutella? Jag tror eventuellt inte det. Vi var helt matkomiga, men vi drack te och pratade om Felix och hans kompisar en massa, och en timme innan vi skulle gå ungefär gick Stella för att köpa cigg. ...men hon kom inte tillbaka. Och det gick inte att få tag på henne heller. Så jag gick ner till färdtjänsten och vi körde runt och letade, men hittade henne inte, så jag fick åka tillbaka och lämna chauffören. Så by now hade jag genuin fucking panik och väntade i hundra år till, men till slut ringde Stella och bad oss skicka en taxi till en random adress. Så jag åkte iväg och plockade upp henne och vi kom fucking hem. Hon hade gått jättevilse och telefonen dog och hon hittade ingen som kunde hjälpa henne :( det var heeemskt! Men till slut hittade hon en person och hon kom hem och var trygg. Thank fucking crist. Så vi lättnad-grät en massa och kramades och tittade på trygg felix, och sen sov vi som stockar hela fucking dagen idag. Men vi har också poddat! Äntligen podd igeeeen! Det blev en mycket bra podd, tycker jag själv, och vi åt godis och livet var bra. Och snart kommer en st skogis hit! Så, nu har jag hunnit skriva två blogginlägg, jag är: stolt.

Rubriklåt: New york med Melissa Horn

 

Ska vi prata lite om självskada? Ja, det ska vi tydligen. Och, för att vara tydlig, jag menar inte bara fysisk självskada. Jag menar alla former. Och det finns måååånga. Jag tror att de allra flesta någon gång har gjort något som avsiktligt skadar de själva, om så bara en minimal grej, men många gör mer än så. De skär sig, dricker medvetet för mycket, ligger med folk de inte vill ligga med, försätter sig själva i farliga situationer osv osv osv. Och det är fan det värsta som finns. För jag vet ju hur det känns, jag har gjort det jag med, men jag är så otroligt dålig på att hantera självskada hos andra. För vad det än handlar om får jag instinkten att skrika "men fucking lägg av!" för det är ju de själva som gör det! Och då vill man ju bara att de ska fucking sluta! Det är precis som missbruk, som utomstående står man bara och undrar varför de inte bara slutar dricka och knarka? Fast man vet bättre, och vi alla vet bättre, så gör det bara ont och man vill att det ska sluta göra ont. Men det funkar ju inte så. Så hur funkar det då? Vad fan gör man? Jag har genuint ingen aning. Det finns inget att göra. Vi kan bara sitta bredvid och ge kärlek. Och det är det värsta jag fucking vet. Att se någon du bryr dig om göra sig själv illa med genuin fucking avsikt är tortyr. Det är ju inget nytt va men det gör så ont och jag blir så ledsen och jag ville liksom bara få ut det. Jag önskar att det inte gick, att kroppen sa ifrån och inte lät oss göra så här, att något inom oss var lite mer utvecklat eller kanske mindre utvecklat. Usch. Det var bara det. Fuck off självskada och till alla som självskadar: Förlåt för att jag har 0 sätt att hantera det. Ni är bäst.

Rubriklåt: This is what makes us girls med Lana del rey, en vintrig låt i Stemma-listan som jag tycker mycket om. Jag tramsade och sjöng den som en töntig transfob-låt idag, typ att det är bröst och livmödrar som gör oss till girls. Funny jokes.

 

Haj haj! Här sitter vi och tittar på todd igen, och Stella är sovig så jag får skynda med detta. Men jag måste få dricka upp mitt vin unge! (Hej Annoushka det är ditt vin jag dricker) Och blogga måste jag såklart också göra. Det har varit en gosig dag, men den började med att jag hade en massa mardrömmar bläää. Så jag sov som en stock hela förmiddagen förutom när Stella pausade sina lektioner och även då var jag typ helt död. Kunde typ inte röra mig. Jag kom upp till slut, men bara en stund, för sen låg jag mest och tittade på videos för jag kan inte tänka sammanhängande tankar. Stella däremot pluggade och grejer och dessutom har en av hennes tweet gått fucking viral! Seriöst den har tusen likes. Jag är missunnsam men också stolt. Vi lyssnade på stemmalistan och jag var lite extra kär, som en tönt, så jag bara tjatade om varför jag älskar henne. Rimligt. Vi hade också samtal om dragqueens och annat jag genuint inte förstår, för jag är en korkad cisflata tack och hej.

 

Vi köpte sen maxmat och tittade på mästerkocken. Vi hyllade våra tjejer och pratade om vad vi skulle ha gjort, som man ska, och drack milkshake...jag gjorde det med exakt hela mitt fejs. "Jag tänkte att du menade nästan, men det är verkligen överallt!" that's right I'm hot. Och nu tittar vi på todd och jag har druckit vin och rivit tablettkartor. fattar ni att Stella tar med sig tomma kartor till mig? Hon är fan the shit. Så, det här blev mer ett hylla stella-inlägg än något annat, men ändån. Godnatt gänget!

Rubriklåt: Min inre svarta lista med Iiris Viljanen, från veckans cirkelskiva och det är också en så jävla bra låt

 

Hej och hallå! Jag och Stella tittar på todd och äter chips, och snart ska vi (hon) nog sova. Och idag har varit en liten dag, som började med att Stella gick i skolan. Hon lät jättesmart och jag drömde att vi var på lägenhetsvisning i världens konstigaste jävla lägenhet. Väldigt konstigt. Och random, för sen åkte jag och träffade Alex och hen pratade massssor om en lägenhet hen vill ha. Så jag tycker ni ska hålla tummarna för hen på söndag och måndag! Jag är nervös å hens vägnar! Så vi pratade massor om att flytta och sånt, men också olika kompisar hen har och annat sånt.

 

När jag kom hem vilade jag och vi tittade på Felix och fnittrade, och sen åkte vi him. Där pratade vi om min släkt, våra bra barndomsminnen och om vi har varit på skansen eller inte (jag hävdar ja, mamma och pappa hävdar nej, jag har givetvis rätt) och åt kyckling med ris. Vi såg ett quiz om filmmusik där Stella och pappa kunde allt och jag inte kunde nånting och sen åkte vi hem, och nu är vi här. Jag är kräk-trött så jag hoppas att jag kommer somna när Stella gör det. Vi har ju dessutom ett nytt flashback att lyssna på! Hype!

Rubriklåt: Make up your mind med Florence + the machine, som jag hörde igår och bara just det this song fkn rules. Such 2015 vibes holy shit

 

Hej och hallå från natten! Stella snarkar. Hon är: söt. Jag är kall och ska snart krypa ner till henne. Så, nu när jag har flexat om mitt gosiga liv ska jag blogga om idag. Det är inte en så spännande dag, men äsch vem bry. Jag sov först massor, såklart, men sen åt jag lunch och var mycket duktig till exempel genom att tömma diskmaskinen (det är tydligen väldigt svårt för mig) och sätta igång en tvättmaskin. Jag fick en medalj-emogi av mamma.

 

Sen fick jag en ännu bättre presang nämligen min tjeja som kom hit! Vi firade hitkommandet med att lyssna på en ny dokumentär vi hade hypat, vilket var både hemskt och mysigt som det ska va. Fast jag var extremt korkad för jag fattade inte hela konceptet lol. Vi lyssnade också på ett nytt mord, som var riktigt kul, och sen åkte jag och handlade. Jag och pappa pratade om olika sångare i olika band och vafan de hette egentligen (men jag gissade alltid på gitarristernas namn, vilket åtminstone är skills bara fel skills) och jag köpte viktiga saker blablabla, och sen har vi bara tagit det lugnt. Tittat på reddit och kramats och haft det bra, och nu sover Stella som en bäb som sagt. Så, godnatt.

Rubriklåt: Mitt hjärta bara sviker med med newkid, hans cover på loreen i så mycket bättre och som är en kickass jävla låt bara

 

Hej och hallå! Jag sitter i soffan och lyssnar på gilmore guys och äter kaka, så livet är ganska bra. Och igår efter blogget kom mamma hit och vi städade. Det är så rent här nu hallå! Vi hann också prata om att vara klumpig och förvirrad och andra sämstheter, och sen åkte vi him. Där åt vi lax- och räkpasta och tittade på mushmushmush, där vår hatperson fooortfarande inte har åkt ut. Vi är kränkta. Seriöst, hon är nails on a chalkboard. Men efter stängning var en dröm som vanligt. Jag och mamma tittade på en massa gilmore girls och jag var allmänt knäpp, men det var en bra kväll och vi drack gott vin och åt årets sista semla. Muuums.

 

Idag vaknade alla jättesent och jag sov dessutom efter frukost, men sen jobbade jag. Eller nej, jag pluggade, det måste tydligen separeras så folk förstår (säger Alex). På eftermiddagen kom mormor och fikade, vilket var supermysigt för jag supersaknar henne, hoppas hon får sin sprutjävel snaaart. Jag fick klart min uppgift och nu är jag hemma, förlåt jag bloggar supertråkigt blä men jag mår åtminstone bra och äter god kaka så vem bry liksom. Med det sagt, ses när vi ses!

Rubriklåt: Northern star med Melanie C, som vi lyssnade på i torsdags och alltså wow hon är så backer I can not

Annoushka: Trams, trams säger jag!

 

Hej och hallå det var inte igår! Det var i förrgår men ändån. Om jag minns rätt bloggade jag lite innan jag skulle åka sist, så jag börjar där helt enkelt och jag åkte till Lilla. Vi åt korv med bröd (det är en så bra mat seriöst), gosade och tramsade och musikade som vanligt, drack vinrester Lilla hade hemma (vi som skulle vara nyktra men aja) och gjorde knäppa saker som att räkna alla grejer vi har (alltså internskämt och liknande). Vi kom till 30 grejer, sååå that's a thing. Vi åt prinsesstårta och pratade om att kärleksrelationer inte måste vara kaotiska (och de borde inte vara det!) och hur man tar beslut för sitt eget bästa och en massa sånt. Vi la oss och jag berättade om vad som finns i Hogsmeade och Diagon Alley, och vi skrattade mycket åt "tur att det inte var Harry Potter and the magical pandemic!" ...ja jo ganska.

 

Igår vaknade vi sent och Lilla fixade ägg och bacon som en true housewife. Det var: gooottt. Vi lyssnade på mysmusik och chillade ett tag och sen åkte jag hem och hade en lugn dag. Jag åt pizza, tittade på en film med en DID-karaktär där representationen inte sög röv (det var dock inte en så lätt film att se själv, tur jag hade spoilers) och hade det bra. Och idag har jag pratat en stund med en bakis Kiti och sen med Lilla om twitter-diskurs och annat trams, och ja, nu sitter jag här. Jag skulle ha åkt till Osby, men Annoushkas frisör hade fått the rona så det bidde inget. Detta betyder också att det inte blir någon podd på tisdag, så ni vet ifall ni bryr er. Med detta sagt, ses imorgon eller när vi nu ses (jag tror jag sa ses imorgon sist också men det gjorde vi ju inte lol)!

Rubriklåt: Tänd alla ljus med Benjamin Ingrosso, vägrar skämmas för hur jävla kickass den är

Annoushka: Jag tänkte faktiskt på dig när jag skrev om gelen, att om du inte gillar lingon kan du väl åtminstone gilla gele. Men nähä :(

 

Hej igen, en dagsbloggning igen ändå coolt ju. Det är faktiskt lite coolt att jag är uppe ens, för jag vill bara och endast sova för närvarande. Men det ska jag inte göra, utan jag ska blogga, och igår efter blogget åkte jag hem och hade distans-damhäng med Saga! Vi har ju inte pratat på huuur länge som helst, så det var awesome. Vi var otroligt kreativa med olika sätt att lyckas lyssna på musik tillsammans, vilket till slut resulterade i att vi pratade i telefon och samtidigt hade ljud-delning på zoom så vi kunde ha samma musik (vi kunde ha pratat där också men då hackade musiken för mycket tyckte vi). Genier. Vi catchade up och pratade om hur hetero Saga är (det är sjukt i huvet alltså seriöst), att den nya generationen av prettyboy-artister är fucking amazing till skillnad från den gamla som är sämst, hur lite folk som inte dricker vet om alkohol och en massa annat trams. Vi hann lyssna på nya låtar tillsammans äntligen och hade det bra, men till slut var vi båda hungriga så vi la på för att fixa mat.

 

Då var jag redan lite cosy-full, så jag fortsatte med det, lol. Jag lyssnade på poddar, pratade med min tjeja och hade ett bra liv I suppose. Jag somnade i bra tid, men sov ändå som en stock hela dagen, så jag har inte gjort särskilt mycket idag. Sovit, ätit och tittat på reddit-videor basically. Och nu ska jag snart till Lilla så I'm alive and up woop! Lol

Rubriklåt: White teeth teens med Lorde, från veckans cirkelskiva

 

Hej från himma och hej från dagsbloggning! Och vanlig bloggning for that matter. Här sitter jag och ska väl jobba egentligen, men jag sitter mest och är en klump, så kan det va. Men igår var en bra dag, som jag mest sov på i och för sig. Men sen lyssnade jag på flashback forever (bra avsnitt denna vecka) och den bästa cirkelskivan jag någonsin fått (föga förvånande eftersom jag redan gillade 4/10 av låtarna). På kvällen åkte jag him och vi åt middag och sen tittade jag och mamma på gilmore girls, åt glass och bråkade om konflikterna i serien (jag tycker att Lorelai är helt jävla orimlig som inte pratar med Rory i början av sessong 6, mamma tycker att hon har en poäng, mamma har fel!). Jag sov över här och när mamma och pappa hade gått och lagt sig pratade jag med Kiti, som var allmänt glad (och full) och musik-nostalgisk, så vi hade en himla härlig tid och jag mådde allmänt riktigt bra igår so yay.

 

Idag vaknade jag och åt ägg, stressade över vilken bok jag ska prata om i min skoluppgift (för tydligen måste allt jag gör vara tydligt kopplat till min identitet och vara viktigt...mkay Emma) och har basically varit en klump annars. Vi har ätit lunch och jag har lovprisat gele (seriöst gele är så gott fuck alla som inte tycker det) (okej nä) och snart ska jag åka hem. Men, innan jag slutar ska jag berätta en märklig grej. Jag fick en recension häromdagen (som var jättefin! Jag blev jätteglad! Obs) och där beskrevs min huvudperson som "en tjej med ett stort intresse för andra tjejer". Är det vad vi kallar lesbiska nu för tiden? För alltså, Andrea är den minst tjejtokiga flata jag någonsin hört talas om basically. Hon ligger med två tjejer på fyra år. Jag vet inte, jag bara tyckte att det var så roligt att hon beskrevs så. Med detta lämnar jag er, ses imorgon!

Rubriklåt: Kidz med Petra Marklund och Linnea Henriksson

(två mush på en dag what's up! Men hela olika mush så that's coon)

 

Det var tolv år sen vi blev vänner. Tolv år. Vi tänkte på oss själva som så vuxna, men vi var så små. Vi sov i en 90-säng tillsammans. Jag ligger i en 90-säng själv nu och får knappt plats. Så små var vi! Och jag pratar om det på ett sätt som om vi inte var det. Som om vi förstod vad som hände. Jag har ju pratat om detta innan, typ en miljon gånger, men det blir så uppenbart ju äldre jag blir. Jag börjar fan bli vuxen nu. (det är sjukt i huvet men det ska vi inte prata om nu) och ju vuxnare jag blir desto mer upprörd blir jag. För alltså, vi var verkligen i vår egen värld. Så många ungdomar är det. Vi hade ett helt eget språk och levde på egna sätt. Och ingen hittade in.

 

Ni vet den där dokumentären jag nämnde att jag såg om självmord? Den handlade om ungdomars sätt att skriva om självmord och självskada, i alla fall delvis, och alltså. Relate. Eftersom man är ung som fan kan man inte förstå konsekvenser, så man bara normaliserar allt som händer. Okej det gör man sen också, I'm not explaining correctly...det jag försöker säga är att det blir en del av ens värld på ett annat sätt när man är yngre. Idag pratade vi i telefon och jag var i mina föräldrars hus, i mitt gamla rum. Nu ligger jag i en likadan säng som vi sov i. Jag visste inte vad "ligga sked" var, för vi gjorde aldrig det. Jag var van vid att vänta i luren när hon gick iväg för att självskada men jag kunde ingenting om livet. Vi visste ingenting och det är både det finaste och det sjukaste. Vi visste inte vad ett förhållande var, seriöst vi visste inte hur man hade sex for shit, vi bara testade oss fram i exakt allt. Ibland blev det fint. Ibland blev det abuse. Oftast blev det nånstans mittemellan. Ganska coolt på något sätt. Hoppas ni typ förstod min poäng jag är trött och makar ingen sense. Sorry.

Rubriklåt: Stepping stone med duffy, med helt rätt vibe

(helt osammanhängande kaos från igår.)

 

Alla flyter ihop. Nästan som sifferkänsla, men för rörigt för att bli siffror. Mest en stor knut av gammalt och nytt kaos. Pusselbitar som fogas in i varandra för att skapa nån slags logik fast det inte går. Frustrationen över att inte kunna ta kommandot över situationen, över att ingen har gjort fel på riktigt fast ändå. Att inte kunna slå sönder något, slå sönder någon. Att ni fortfarande finns. Det är lättare att låtsas att ni inte gör det. Men ni finns, har åsikter, undrar om jag är okej. Ringer alla som svarar och bekänner era synder. Ni blir en person i mitt huvud fast ni är två och jag undrar vem det är mest elakt mot egentligen. Den ena var mitt allra viktigaste, den andra var mest en force of nature, men jag kan inte separera era vidriga röster från varandra längre. Det är väl för att jag inte kan separera mig från mina viktigaste nu, för att det som händer dem också händer mig och då faller det mer på plats. En glad röst i telefonen som gör mer skada än en ledsen, för en glad röst betyder att det fortsätter. Att vi fortsätter göra oss själva illa.

 

Jag undrar om självskada smittar. Det känns lite så. De säger ju alltid så, om tonåringar som skär sig själva i grupp…men jag har inte tänkt på det. Jag är så långt ifrån den personen jag var för fem år sedan och det är väl där problemet är. Jag gråter inte på caféer för att jag vet hur nära jag är att göra sönder mig själv, jag ligger inte på hallgolvet och slår mig själv i ansiktet, jag dricker inte white russian i djupa klunkar för att döva allt. Men jag skulle kanske kanske vilja. Antingen det eller höra av mig till er, till dig, och säga att jag är annorlunda då. Men om jag skulle göra det skulle det bevisa motsatsen, att jag är lika impulsiv som då. Om du svarade kanske du skulle säga ”have you been drinking?” för det var ju den jag var. Den som var full och skrev kaos-meddelanden på nätterna. Du gjorde mig till den personen på ett sätt men jag var den ändå. Du vill inte veta vem jag är nu. Men jag vill att du ska veta.

 

Men det här handlar inte om dig. Det handlar inte om mig heller. Om det handlar om någon, och det är jag inte säker på att det egentligen gör, så är det andra människor. Det är nästan ännu värre, för om jag inte är inblandad alls har jag ingen kontroll. Då är jag bara en bystander, en biroll allra mest, och kan inte ändra vad som ska hända. Jag är så trött på det, att alla andra faller i bitar och hur mycket jag än skriker kan de inte sluta. Självskada har lite den effekten, den fortsätter oavsett. Och jag vill finnas där, jag gör det, det är inte det som är problemet. Det kanske är oron. Frustrationen. Allt det gamla som rörs upp. Att det är så mycket på en gång, hela tiden, ketchup-effekten och allt det där. Så jag sjunger tills jag ryser och tills det sticker i bihålorna. Det är det enda jag faktiskt kan göra. Håller andan och hoppas att det slutar här, att det bara blir en konstig grej, att det inte spårar ur. Hindrar mina gryffindor-impulser och alla mindre rimliga andra impulser, fortsätter framåt. Det är ingen fara med mig, så vi kan damma av en riiiktigt gammal catchfrase som jag brukade avsluta såna här inlägg med förr i tiden: All oro förbjuden.

Rubriklåt: Kärlek slutar alltid med bråk med Molly Sandén, som jag vibar med mycket lately

 

Varför är jag vaken nu? Jag undrar verkligen. Jag är ju jättetrött hallå! Men om jag ändå inte kan skärpa mig och sova kan jag ju lika gärna blogga om den här långa, knäppa dagen. Den började starkt med kattkräk och samtal från en ledsen Lilla, woop woop. Hallå meddelande till Lilla: Du är bäxt!

 

Men jag vände dagen lite och var på Nova med Alex för att köpa klädar. Jag provade verkligen hundra tusen klänningar och lite annat, och till slut köpte jag en klänning och en lång fin kofta. Vi var extra knäppa, jag hatade smal-affärer och konstigt nog är jag typ hype på nya kläder? Jag vill köpa fler? Detta är typ det konstigaste ever, I don't do kläder ju. (lät som om jag var nudist eller nåt lol) sen kom jag hem, vilade, handlade med pappa och hade kaos i huvet blääää. Men jag åt chips och lyssnade på poddar och nu är kaoset borta, så det är ju kul. Nu är jag bara jättetrött, för det känns typ som jag har gått igenom en hel livstid idag. Mina fötter är dessutom paj. Seriöst det är nåt jävla fel på dem för de gör ont så fort jag har använt dem men jag orkar inte hålla på med det. Men ja, nu vet ni hur jag har det, godnatt!

Rubriklåt: Damn you for breaking my heart med Kaitlyn Smith, en av mina favoriter just nu

 

Hej och hallå, det har råkat bli mitt i natten igen sådär som det ofta blir. Jag ligger i sängen och ska sova, jag lovar, men först ska jag blogga. Och igår träffade jag Sara! Det var en miljon år sen jag träffade min systerjävel, så det var på tiden faktiskt. Vi åt pastagratäng och catchade up och sen tittade vi på mello. Vi hade väldigt dåliga åsikter, Sara bekände att hon egentligen är white trash, syntolken kämpade sig fram och vi åt glass med karamellsås. När mello var slut och vi åter konstaterat att alla sög tittade vi på youtubeklipp och pratade om popmusik ett tag, men till slut valde vi en film att se och det blev the all time classic systrar i jeans. Satan vilken bra film det är! Vi hade starka känslor, sjöng med i soundtracket och livet var ytterst bra. Jag åkte hem senare än jag trodde att jag skulle och efter ett tag sov jag.

 

Idag har jag varit hur trött som helst. Kunde verkligen inte röra mig tills långt in på eftermiddagen. Men till slut släpade jag mig upp och åkte him för at superjobba. Till slut fick jag ihop en text jag skulle skriva och jag hann också äta revben, titta på gilmore girls och försöka förstå ett märkligt frågeprogram. Ganska bra liv, men nu jävlar ska jag sova. Det behövs fortfarande sjukt nog. Så, lite tråkigt inlägg idag va, men så kan det gå. godnatt ses imorgon eller nåt.