hopelosthead

Rubriklåt: Viner med Alice B, för jag är i en stark Alice B-period just nu

 

Hej hej det är halloween! Stella tänker klä ut sig ikväll, vilket är supergulligt för exakt ingen (utom hon själv) kommer vara här för att se detta. Jag och Lilla får väl känna på na. Det funkar det med. Och ja, igår kom ju Stella hit wooo! Jag och mamma var på stan för att köpa lakrits till henne (Stella) i fölsepresang, vin till idag och godis till alltid. Det var så mycket foooolk :( obs coronaklagar inte utan klagar allmänt. Två dudes stod till exempel framför oss och diskuterade att den ena skulle klä ut sig till "blodig banan" på nån fest idag. Jag tyckte det var härligt, mamma blev upprörd pga festen. Hon hade rätt.

 

Sen hämtade vi Stella vid tåget och mamma körde oss hem, och där har vi varit sen dess. Vi såg en dokumentär om ett knäppt svenskt mord (som mest gick ut på att jag hyllade Katarina Everlöv för hon är bäst och gjorde voiceoversarna), sjöng dåliga låtar, åt chips och hade en bra tid. Och sen supersov vi, så som vi ofta gör, så idag har inte varit mycket dag än så länge nä. Lite gos och flashback forever och sånt har det varit. Och långa samtal om lolita, så som ofta, för lolita suger. Man kan fråga sig varför jag och min tjej pratar så mycket om pedofili när vi ses, det kan man, men nu är det den relationen vi tydligen har. (nej vänta det där lät inte bra.) Nu är hon och handlar och jag väntar på Lilla, så någon av dem borde komma exakt vilken sekund som helst. Så, ett minimini-inlägg blev det idag, men att halka efter med blogget är a big fear of mine detta vet ni. Ses i november!

Rubriklåt: Thinking of you med Tracy Chapman, från veckans cirkelskiva och en riktigt bra höstlåt

 

Hej från en (numera) ovanligt ångig Emma! Jag vill typ bara krypa ihop i en liten boll, men det är inte så produktivt (lol), så here I am. Igår mådde jag bättre och då var jag och Alex på bibblis och jobbade. Eller ja, hen jobbade inte, men det gjorde jag. Jag skrev bok och det gick helt okej, men alltså blir det någonsin en bok av det här? Ingen aning. Jag fick ner lite gosiga sms mellan karaktärer i alla fall.

 

Sen städade jag och mamma, så det är typ rent-ish här hemma nu wooop. Och jag lyckades göra allt jag skulle innan hon kom, starkt av mig tycker jag! Och när hon gått lyssnade jag på min intervju i Skånes taltidning. Jag tror att jag betedde mig helt okej? Sen läste jag fanfiction, åt ganska äcklig choklad och pratade med Lilla. Vi pratade om lägenheter och jag försökte säga miljoner, men sa meloner, så vi skrattade massor åt hur det skulle gå till om man köpte lägenheter för meloner. Vi pratade om att ha hela dagar (jag har inte haft det sen gymnasiet, om ens då?) och annat helt sjukt, typ stabilitet och jobb...sjukt ju! Men sen låg jag i alla fall vaken och tittade på spellistor, och idag mår jag jättedåligt for no aparent reason. Stella kommer liksom snart, var glad Emma! Eller inte :( men ska skärpa mig snart faktiskt!

Rubriklåt: Jag har väntat på ett regn med Lars Winnerbäck, en av höstens favoritlåtar för mig

Han som inte brukar läsa: Det var det jag trodde skulle hända faktiskt.

 

Hallå ni! Nu ska jag blogga på dagen, det känns länge sen, så jag är inte totalt utmattad. Sjukt. Fast nästan, för jag hade fan en hel resa inatt. Jag drömde att jag lärde mig rida! Jag fick starka känslor för tre hästar (en hette Violet och en hette Aisha, men den tredje minns jag inte vad han hette, ironiskt för det var honom jag red i drömmen), bondade med min ridklass, lyssnade på kickass musik med ridläraren och var så himla hype. Det var en så sjuk känsla att vara peppad på något nytt sådär! Vill typ rida nu lol? Nä, kanske inte.

 

Men när jag inte dröm-rider gör jag annat, typ i alla fall. Igår var jag himma och pluggade. Jag responsade på inlämningar, så jag läste en massa olika kul texter, och hann också lyssna på skiva och fika och sånt man gör. Vi hade följande utbyte:

Mamma: Nu ska jag lyssna mer på mitt tråkiga möte!

Jag: Jaha, men jag ska lyssna på metallica!

Sara: Jaha, men jag ska hem och våndas nu!

...Det var väl mest synd om henne kanske men inte långt ifrån. Sen åt vi i alla fall thaimat och tittade på mushmushmush, där min bästis började bli lite störig. Vi tror hon kommer åka ut nästa vecka. Rip :( sen tittade vi på gilmore girls (och mamma fick höra min "det här är hemskt"-sång lite för mycket), och sen åkte jag hem. Här har jag sovit, tittat på youtube och haft ett bra liv. Så, inte ett superspännande liv, men jag fick ju i alla fall rida! Och Emma Black var ute lite igår, äntligen! Jag har saknat henne! Med detta säger jag hejdå, ha ett kul liv tills vi ses igen (imorgon tror jag).

Rubriklåt: Goodbyes med post malone och young thug, en äkta damhängsdänga

 

Hej från en seg memma! Jag är lite sovig, men ska vara vaken ett tag till dammit, och till exempel blogga. Och blogga ska jag göra om igår, när damhäng pågick med Saga. Det var såklart alldeles lövly! Vi beställde pizza och diskuterade hur sjukt dåliga folk är på att ta hand om sina gäster. Jag fick till exempel höra om en mamma som gjorde pannkakor till sin dotter och lämnade dotterns två hungriga kompisar kvar på dotterns rum. Pannkakor! Vad är det för jävla sadist? Har hon seriöst ingen skam i kroppen?

 

Lagom till pizzan och bubblet presenterade Saga en lek! Hon hade sammanställt en lista med alla artister som tolkats mer än 4 gånger i glee! Så jag fick gissa alla 41! "Men du behöver inte", sa hon. Som om någon kan stoppa mig! Jag hoppade typ upp och ner av hype. När jag väl hade klurat ut detta (det gick bra!) hyllade vi svensk hiphop, spekulerade i hur det är att ligga med the weeknd och såklart babblade om vilka som sjunger olika låtar i glee. Rubriklåten blev det Finn och Puck som sjöng, kan jag berätta. Vi gjorde en lång plotline till Tina och höll på, och åt godis och hade det bra. Vi blev lite sådär lagom fulla och sen åkte hon hem, och jag sov. Och idag...har jag mått skitkonstigt alltså! Det är typ som feber? Men jag har inte feber tror jag? Men jag fick ta det säkra före det osäkra och inte följa med pappa till affären ändå. Han fick handla åt mig ändå dock, för jag hade glömt det här konseptet "köpa toapapper" och hade 0 milimeter kvar efter 09 imorse. Det var jättesynd om mig! Man känner sig sjukt dignified. Och nu ligger jag i sängen och lyssnar på flashback, och försöker samla ork för jag måste lyssna på cirkelskiva ikväll jag måste faktiskt. Seriöst, om folk tror att lata människor / sjukisar bara gör saker de gillar, förklara då att jag prokrastinerar min älskade skivcirkel! Det allra bästa jag vet i hela världen! Det kan inte jag heller förklara faktiskt :( men med det sagt, ha det bra så hörs vi sen! När jag bloggar nästa gång ska jag ha lyssnat på skivan. Jag svär på allt!

Rubriklåt: Piller i badkaret med Marcus Krunegård, som verkligen är en anthem och han är ju med i så mycket bättre i år sååå it tracks

 

Hej igen gänget, nu har jag sovit ikapp så jag mår mycket bättre nu! Fast jag är typ...lite skakig? Det är lite weird. Men förutom det mår jag bra! Och igår åkte jag ju him. Där åt vi stroganoff och såg så mycket bättre! Eftersom ni älskar mina tankar om detta perfekta program kan jag berätta de för er:

-Silvana gjorde mig besviken. Liksom vad...vad gjorde hon? Det hade ju inget med låten att göra alls? Är så besviiiken :( gör bättre nästa vecka tack!

-Marcus version på Silvanas låt var dock riiiktigt bra! Är peppad på att se honom göra fler låtar!

-Benjamin överraskade med att vara helt okej att titta på. Han tar ju mycket plats, men so do I, så det gör ju inget. Hans tolkning var inte alls i min smak men han hade verkligen ansträngt sig och det gillar jag.

-Hur sjukt att Plura inte är död? Han känns död...fattar ni?

-Mamma rellade starkt till Ana Dias. Det var gulligt.

 

Så, det var mina tankar, grattis till er. Sen såg jag och mamma lite på gilmore girls, men jag var så trött att jag knappt kunde tänka så jag åkte hem. Där skrev jag lite med folk och blev fly förbannad på olika dudes som förstör för folk jag bryr mig om (som vaaaanligt), och sen sov jag det bästa sovet ever. Seriöst jag mår så bra av detta sov! Jag gick upp ordentligt först vid 2 och det gjorde jag fan rätt i. Och snart kommer Saga för damhäng! Jag dricker cider och peppar inför detta, bra start på dagen lol. Jag kanske borde jobba natt? Jag har liksom inget problem med att dagar börjar och slutar lite hursomhelst. Jag känner liksom itne "om nu blev det sen morgon" utan mer "jag hoppade över morgonen, nu är det eftermiddag, nice". Det är tydligen inte vanligt? Med denna reflektion lämnar jag detta mellan-inlägg därhän.

Rubriklåt: No words med nån som heter Dave, en låt som jag och Lilla sjungit jäääättemycket de senaste veckorna (månaderna?) och den rular

(Under detta bor ett kul inlägg om ni inte hunnit se det, vilket nog ingen hann lol)

 

Hej från en vidrigt trött Memma! Jag vill typ kräkas av trötthet :( men med det sagt, blåging time! Och igår var jag först i stan med Alex. Vi fikade på ramklints och bråkade om kapsylöppnare som vi ofta gör (hen måste köpa en!) och jag köpte cider och snacks och annat sånt man behöver. Vi såg ett random bröllopsfoto och jag hotade med att kidnappa hen och mata hen med socker, vilket hen skulle få mardrömmar av...crazy person.

 

Men på kvällen var det ju English night! Wooohoooo! Annoushka och Lilla kom hit och vi pratade bara engelska hela kvällen. Om man pratade svenska fick man varningar och på ens tredje varning fick man inte dricka på tre låtar. Det bästa med detta var när Annoushka fick en jättelång låt som sin andra låt och jag skrattade ondskefullt åt na. Jag fick bara två varningar! Jag lagade fisk och pommes och sen åt vi jättttegod banoffee-paj som mamma hade fixat åt oss. Såååå gooootttt! Vi sjöng, svarade på konstiga frågor från the interwebs, lekte gissa fråga tänka, skrattade, sa korkade saker hela tiden och hade en så bra tid. In English! Vi la oss i någorlunda rimlig tid och idag fick vi prata svenska, till min storga sorg. Lilla gjorde äggröra och vi åt frukost och hade en massa gos, och efter någon timme åkte de hem och nu är jag bara här som en stor trött boll. Förlåt jag vet att det här blev jättetråkigt bloggat! Jag glömde allt specifikt om English night förlåååt! Men nu ska jag him, så nu får det vara så ändå. Förra inlägget var så långt så content har ni iaf fått.

Sååå jag skulle ha ett svenskt inlägg, och jag hade inget mush att komma med, så jag tänkte: undrar om jag har skrivit nåt som går att publicera? Det hade jag inte, trodde jag, men sen hittade jag denna och den ligger ju inte uppe här! Detta skrevs 2012 (och det märks! Vill fixa till den men gör inte det) och var länge det jag var mest nöjd med i skriv-väg. Så här får ni min novell eller som jag brukar kalla den "den där med de psykotiska syskonen"!

 

STACKARS LITEN

 

 

Vi vet för lite om världen. Vi har glömt. Dimman, kaoset och korridorerna har tagit över. Det är tänkt att vi ska förberedas på världen, men det är svårt när vi inte får tillfälle att se den.

    ”Var är världen på väg, Christian?”

   Han lägger handen ovanpå min och följer min blick genom rummet.

    ”Tja, den snurrar…om det är det du menar.”

   Jag bara suckar och tar ännu en klunk te. Vi måste ha suttit här ett tag, för det har börjat kallna. Christian böjer sig ner och tar upp ett papper från golvet. Någon måste ha lämnat det där.

    ”Vad fint!” utbrister han och håller upp det mot lampan. ”En örnpojke och hans äppelträd! Ser du? Ser du vingarna? Den som ritade den här måste vara ett geni!”

   Stackars vilseledda Christian. Det gör ont i mig att se hur han vänder på verkligheten. I början skrämde det mig lite. Det tog flera år innan jag insåg att han faktiskt såg det, allt det där jag och mamma inte såg. Jag tittar på pappret igen och stryker sen Christians fingrar med mina egna.

    ”Men du, så är det ju inte.”

    ”Vad pratar du om?”

    ”Nu har du vänt på saker igen, Christian. Det är inte en örnpojke och hans äppelträd. Jag förstår att du tror det, men det är det inte.”

    ”Nähä” säger han och hans barnsligt naiva tonfall har bytts ut mot en trötthet jag hatar. ”Vad är det då?”

    ”Det är en trädpojke och hans äppelörn, förstås.”

   I den bästa av världar hade hans ögon lyst upp av en insikt och skrattat till, för det är klart det är det man ser på pappret. Istället tar han min hand och kramar den.

    ”Vad är en äppelörn?”

   Jag vill börja gråta, men behärskar mig för hans skull. Han brukar bli så upprörd när jag gråter. Hans ögon blir så hjälplösa då. Han är för ung för att ha den blicken. Det är ju jag som ska ta hand om honom, inte tvärtom. Så jag gråter inte, utan svarar.

   ”Det är en örn som är utkarvad ur ett äpple.”

   ”Och en trädpojke, vad är det?”

   ”Som en örnpojke, ungefär” svarar jag och använder hans referensramar. ”Hälften pojke, hälften träd. Stam och grenar som sen övergår i en överkropp och ett ansikte.”

   Christian nickar, men jag vet att han inte tror mig. Psykoser fungerar på det sättet, har de sagt. Han kan inte hjälpa att det jag säger inte känns lika verkligt som det han ser. Jag hade varit likadan, förstår jag. Om jag vore psykotisk skulle jag också tro att jag hade rätt. Det är ju det som är själva sjukdomen.

 

Lisen kommer in med medicinkoppar och leenden. Hon läser upp namnen på tabletterna vi tar, som om vi behöver höra. Det är ointressant och dessutom gör Christians långa medicinlista ont. Min egen bryr jag mig inte om att lyssna på, utan sväljer bara. Lisen pratar om att höja dosen av något och jag tror hon pratar med mig faktiskt, men jag är inte riktigt säker för golvet överröstar henne. Jag har inte tänkt på det innan, men golvet har nog pratat hela tiden utan att jag har märkt det. Det börjar bli iriterat för att ingen svarar på dess frågor.

   ”Det kan väl väggarna göra!” säger jag. Men väggarna vill inte. Väggarna är upptagna med att hålla taket uppe. De har inte tid och ork.

   ”Matilda?”

   Christian är fortfarande här. Det är inte bra. Golvet måste ju hålla oss uppe och om det inte får svar snart kanske det går sönder. Väggarna vägrar fortfarande hjälpa till. Jag sliter tag i Christian och ber honom följa med ut. Jag funderar på att be Lisen prata förstånd med golvet, men blir osäker på om hon är en del av väggen…

 

Det är torsdag, säger de när jag vaknar. De presenterar informationen som om den berör mig, istället för att berätta var Christian är vilket faktiskt var vad jag frågade. Till slut får jag veta att han fick en akut psykos och sover. Oron är så våldsam att de måste ge mig lugnande. Men jag vill inte ha några piller, jag vill ha min bror. Jag vill aldrig släppa honom. Jag vill leva mitt liv med honom och beskydda honom från det farliga han inte kan hantera. Det är så mycket han inte klarar av. De får inte belasta honom. Jag kan inte lämna honom i deras våld.

   När jag slutligen får träffa honom ser jag direkt att det inte är över. Teckningen han hittade på golvet ligger på hans sängbord och jag undrar varför de lät honom behålla den om det var den som triggade anfallet.

   ”Matilda, hör du golvet nu också?” frågar han sömndrucket.

   ”Klart jag gör. Gör inte du det?” svarar jag och slår mig ner på hans sängkant.

   ”Jo…men du, hör du taket?”

   ”Nej, vadå då?” jag försöker hålla samma oberörda ton, men det är svårt. Återigen har Christian vänt på verkligheten och det gör så ont att se. Men jag vet att jag måste spela med, som jag alltid gjort och som jag såg mamma göra hela vår uppväxt. Läkarna brukar säga att han är psykotisk, men de får heller ingen respons. Han lyssnar inte på dem. Ingen vill ju höra att deras verklighet inte finns.

  ”Taket pratar ju med golvet. Golvet kände sig ju ensamt, så då började taket prata med det. Det är ju något av ett långdistansförhållande, men det fungerar.”

   Han blir ett barn igen när han berättar och det gör det värt det. Han är så vacker när han blir exalterad, min Christian.

   ”Men det var ju väggarna som skulle prata med golvet.”

   ”Men hur skulle det gå till?” han är uppriktigt oförstående.

   ”Väggar lever ju inte, vet du inte det? Väggar är bara material och de kan inte prata.”

   Jag låter bli att börja gråta, fast jag vill och byter samtalsämne.

   ”Varför har du teckningen kvar?”

   ”Den var fin ju. Sen så tänkte jag på dig också. Du är så söt när du vänder på saker. Jag menar, äppelörn? Vad är det?”

   ”Du är inte mycket bättre själv du. Hur tänkte du att han skulle hålla äppelträdet?”

   Vi skrattar åt varandras felvändningar utan att någonsin erkänna vem som har rätt. Ingen har tittat på teckningen ordentligt sen jag kom in. Det är skrattet som räknas.

   ”Min konstiga, älskade syster.”

   ”Min finaste, galna bror.”

 

Det dröjer bara en vecka till innan vi får åka hem. Vårt tillstånd bedöms stabilt och de tar avsked av oss vid dörren. Varje gång verkar lika slutgiltig.

   ”Fundera på det här med terapi nu då, okay?” säger en i personalen jag tror heter Anna när vi ska gå. ”Jag vet att ni inte vill, men ni borde göra det ensamma.”

   Vi tar varandras händer exakt samtidigt. Att Christian skulle sitta i ett samtalsrum och tvingas uppleva saker utan mig känns för jobbigt. Det går inte. Det spelar ingen roll hur brett Anna ler eller hur mycket göteborgska hon pratar; jag gör det inte. Hon ser det och släpper ut oss med ett glatt hejdå.

   Där ute är det höst, visar det sig. Jag och Christian hoppar i lövhögar och skrattar för att fira friheten. Hälsosamheten är påtaglig och ingen undrar vad det är för fel på oss. Inte förrän allvaret drar förbi i hans ansikte.

   ”Pratar marken lika mycket som golvet? Är i så fall marken samma överallt?”

   ”Marken säger väl ingenting?” frågar jag och lägger mig och lyssnar. Han gör likadant.

   ”Jo, jo det gör den. Och marken har inget tak att prata med…”

   Christian börjar skaka och stryka över marken med sina darrande händer. Jag gör likadant; dels för att lugna honom och dels för att jag börjar bli osäker på var jag är. Någon paserar och undrar om man borde ringa efter någon typ av hjälp. De provar inte att lägga sig bredvid och höra om vi har rätt. Världen vet för lite om oss.

 

Rubriklåt: God is a woman med Rett Madison, min nya favorit-gaylåt som vi beltade ut igår

 

Hej och hallå det är fredag! Ingne har koll på vad det är för dag nowadays så nu berättar jag. Men jag förvirrar detta genom att mest blogga om igår, och då var det ju torsdag. Då var jag på intervju! Så ni blindos som läser (alla som läser) kan peppa att få höra mig i Skånes taltidning nästa vecka. Jag pratade en massa om...saker, alltså jag vet verkligen inte vad jag pratade om, men det var kul! Jag har intervjuats som författare nu woop! Och nu är min bok klar i punktskrift, hur hype? Talboken är klar om några veckor! Då måste Lilla läsa den moahahahahaha!

 

Men ja, när jag intervjuats klart och vilat någon timme åkte jag till Lilla. Efter två långa mörka veckor utan hennnne! Och vi skulle fira hennes flatelsedag! Vi drack mystisk öl och sammetsvin, lyssnade på vår flatlista och Lilla lagade lax för hon är: queen. Lax är goooott! Inte lakrits som Linus trodde att jag skrev igår. Blind är han. Han kommer inte läsa detta för han läser bara mushar säger han, så jag kan mobba honom bäst jag vill! Anyway...vi lyssnade på en härlig podd där jag fick starka moderskänslor för en då 24-årig gaykille och vi lärde oss uttrycket "jag har bajsat, ska vi ses?" som nu är 1 st grej. Vi följde upp detta med bubbel och att leka "x eller y" som jag nu döpte den till, där man får två val och en ska man ligga med. Sen stannar den personen kvar till nästa val. Vi lärde oss nya saker om varandra, jag rantade om att Lilla bara gillar fula killar (tur hon är gay då) ("jag tänkte säga en riktigt ful jävel, men sen kom jag på att han har du redan legat med!"), vi rörde oss från dyn till backra tjejer och allt var himla kul. Sen berättade jag en spök-saga och Lilla var superrolig ("Jag vet att en är nästan huvudlös." "Ja, han heter Nick." "Kan han nicka?"), och sen sov vi.

 

Idag vaknade vi och råkade börja dagen med politik-samtal, lol. Jag var ganska ångig, men vi åkte till condeco för frukost ändå och drack chailatte woop! Vi pratade om min dumma fula bok som kanske inte ska bli så dum och ful after all, och sen åkte vi åt varsitt håll och jag...landade i min säng och låg väldigt stilla i många timmar. Ibland sov jag (och drömde om en dement morfar som åt chicken nuggets) och ibland inte, och nu är jag uppe ett tag. Jag äter fancy praliner och lyssnar på poddar, och snart lär jag gå och lägga mig igen lol. Imorgon måste jag vara vaken hela dagen faktiskt!

Rubriklåt: Jag ska förstöra dig med Klara & jag

 

Häromdagen tittade jag på en reddit-video, sådär som jag ofta gör. Just denna handlade om vad det sjukaste ens ex har gjort är. Folk berättade om ex som slängt alla deras grejer, stulit deras dator och lagt in nakenbilder på sig själv som trettonåring för att få dem anmäld för barnporr (!), spridit rykten om dem osv osv. Och när jag tittade på den fick jag en sån där tanke. Tanken var: Vad fan är det för fel på folk som skadar folk de har älskat?

 

...class a tanke, verkligen, Emma. Men seriöst dock, så många gör sånt här! De blir dumpade och så tänker de "nu ska jag fan förstöra hens liv!" Detta är alltså folk som har bott ihop och förhoppningsvis älskat varandra. Men det kanske är det som är problemet? Så många människor verkar inte älska den de är med. De bara...hittar någon och är med den, och sen när det tar slut fuckar de ur. För ingenting har betytt något för dem från början. För alltså, om man verkligen har älskat någon, hur kan man vilja förstöra för den personen då? även om det tar slut dåligt! Liksom, mitt senaste ex, allt var inte superbra där kanske. Men jag vill ju att han ska må bra såklart! Jag är ju inte sjuk i huvet! Och mitt första ex, nu är vi ju homies, men om så inte varit fallet...trots att det förhållandet supersög ville jag ju aldrig göra henne illa! Hon hade (har) alla mina lösenord, men förstörde inget. Hon kunde ha tagit bort den här bloggen om hon ville! Om hon hade gjort det hade jag dött ju! Men hon gjorde ju inte det, för hon är inte sjuk i huvet. Men folk är ju det! De förstör sitt exs lägenhet och gör sönder saker och håller på. Är jag samma art som de här människorna? Har de liksom ingen...empati? Hur...hur...?

 

"Men Emma!" säger ni. "Du säger ju hela tiden att du vill döda folk och sparka dem och sånt!" Korrekt analys, men! 1) Jag gör inte det. och 2) Det är aldrig folk jag känner. Okej okej kanske ibland har det varit någon jag har känt, men jag gööör ju inget! För varför skulle jag det? Jag vill ju inte aktivt skada folk! Vill folk det...? Uppenbarligen vill de ju det, men...varför dåååå? Okej detta var mer mi frustration än nåt annat, håll till godo.

Rubriklåt: Everybody knows med the chicks, från veckans cirkelskiva samt superhöstig låt

 

Haj haj jag är jättetrött! Jag borde sova! Men jag är such a goddamn trooper så jag tänker blogga ändå. Och idag är en mysig dag, som jag till exempel har spenderat med att träffa Alex. Vi hängde på espresso house och jag drack varm choklad med mycket passion, och roastade hens pappa med ännu mer passion. Jag gick över alla gränser men hen brydde sig inte thank god. Vi pratade om att swisha 8:90 (!), ledsagning och annat, och sen åkte jag him. Där pluggade jag, störde mamma i sina möten genom att berätta hur hennes kollegor lät på messenger, lyssnade på iron maiden i cirkelens namn ("stackars dig!" utbrasst mamma) och sen åt vi tacos och såg mästerkocken. Min bästis åkte inte ut woho! Fast hon borde nog ha gjort det. Men jag inte bry. Vi tittade lite på gilmore girls, mamma fick ett super-skrattanfall åt...inget och sen åkte jag hem igen. Och väl här har jag till exempel letat efter lesbisk musik (ibland får jag ryck), lyssnat på poddar, bråkat med Jossan ("hon är så snäll", säger mormor, hon ljuger!) och snart sooovit. Vi ses...när vi ses!

Rubriklåt: Fallskärm med Timbuktu, hamnade i en hiphop-binge igårkväll och dessutom Skåååne

 

Hej nu är jag hemma! Lund för fan! Så...såklart har jag mått ganska sämst sen jag kom hem. Woops. Men jag har försökt vara lite glad, till exempel såhär:

-Jag åt asian express när jag kom hem. Det hade jag längtat efter heeela dagen.

-Jag lyssnade som sagt på en massa svensk (mest skånsk) hiphop. Bra life.

-Jag har äntligen hämtat ut mina fri-ex av boken! Så nu kan jag ge er bokar om jag vill, eller ja om ni vill kanske.

-Jag vaknade vid 11 och var seriöst stolt över mig själv. Mamma och pappa tyckte att jag hade sovit jättelänge när de ringde. De har ingen aning!

-Jag har handlat mat och typ försökt peppa inför saker som händer i veckan. Men när ska jag sova i femton timmar hade ni tänkt er vavava?

-Jag har gjort en ansträngning för att get back on twitter. Jag har ju strugglat med det sen explorer sparkade mig, men idag har jag twittrat flera gånger!

-Jag har ätit pringles och druckit mycket cola. För cola är det enda som är värt nåt i det här tråååkiga livet. Okej jag överdriver men det är typ så!

 

Så, det är det som har hänt gänget. Jag gillar att jag kallar er "gänget" som att ni alla ba hänger och läser min blogg i ett stort (litet) gäng. Vore gulligt. Men nu får ni gå tillbaka till era icke-bloggläsande lives, hejdå gänget!

Rubriklåt: Somebody told me med the killers, från förra veckans cirkelskiva

 

Hej från tåget! Här sitter jag med tårta på klänningen och chillar med livet. Varför tårta undrar ni? igår var det ju Stellas fölsedag! Nu är vi inte lika gamla längre! Så jag firade henne med att...ligga i sängen och vila medans hon fixade tårta. Jag är sjukt romantisk. Men vi hade en mysig och chill dag, tills vi tog oss iväg till hennes mamma för kalas! Bara två brorar var närvarande, men den ena med flickvän och dessutom mormor och moster. Vi fick många mystiska tapas (bröd med små läskiga fiskar på blev en grej) och pratade om vintergatan, det amerikanska valet (så i chock över att folk pratar om sånt med sin familj? Would not happen round my house), de sämsta delarna av Skåne, asatron och en massa annat. Och sen fick vi Stellas goda tårta! Den smakade höst och var så goood <3 min klänning hälsar att den rulade.

 

Sen kom vi hem och tittade på en riktigt gammal Felix (det är tradition när hon fyller sin dosett på söndagskvällar) och sen sov vi. Sherlock sov på mig exakt hela fucking natten. Alltså det är gosigt med en katt på sig, men till slut vill man ha liiite space känner jag. jag är dessutom så van vid Jossan som springer iväg om man typ andas fel, men Sherlock går typ inte att bli av med! Vilket ju är nice, för man kan vända sig, men ändå! Helt sjukt ju! Och ja, idag har jag ätit frukost (och tååårtaaaa), och nu är jag här på tåget. Det skakar jättemycket vilket är ocoolt men snart (okej inte snart) är jag hemma! Sååå peppaaad!

Rubriklåt: Landet med Marit Bergman

(oktobers första mush, hur sjukt?)

 

Så, jag nämnde ju att Kiti har skaffat en ny kille häromdagen. Jag ska inte musha om honom, obs, men det är ett bra exempel. Flera gånger har jag sagt "när får jag träffa honom?" och hon har varit lite skeptisk varje gång. Nu har jag ju faktiskt gjort det, men det fick mig att fundera på något. För mig är det jätteviktigt att den jag vill vara ihop med träffar mina vänner, gärna exakt alla mina vänner, gärna fort. Och jag har kommit fram till två anledningar till detta:

1. Huuur ska jag annars veta om den jag är ihop med inte är helt sjuk i huvet? Liksom, vill inte folk ha sina vänners approval? För det vill i alla fall jag! Helst innan man blivit ihop, så de har tid att säga till om de får några red flags.

2. Och det som är mer intressant, tycker jag: Jag tycker det är så sjukt viktigt att saker ska hänga ihop. Just nu är jag i Husby och där har ingen av mina vänner varit. (Jag menar i själva huset. Folk kanske har varit i husby.) Detta stör mig helt sjukt mycket, för de har inte träffat platsen! Jag vill träffa allas platser och att de ska träffa mina! Det är tydligen inte universellt? Och personer är såklart ännu viktigare. Jag vill träffa mina vänners vänner och familjer och partners och allt sånt, för jag måste ju se hur de är! Men det vill inte folk? De vill hålla sina liv i olika fack? Huuur sjukt är det?

 

Och just det! När jag träffade killen hade han inte hört talas om mig. OBS, detta är inte en roast av Kiti alls, det var bara det som fick mig att förstå detta. För jag berättar alltid för alla om allt! "Nähä!" säger ni nu, men alla borde! Alla måste veta vilka deras vänner hänger med, dammit! Allra helst hade jag velat ha en lista med allas viktigaste personer, men...det är ju lite sjukt. Men de allra bästa kan man väl nämna i alla fall? Och visa upp! För om man blir ihop med någon vill man väl att alla ska se och gilla hen? ...eller? Nu ställer jag bara upprörda frågor, så detta får vara slut. Men jag tror att ni har fattat poängen.

Rubriklåt: Work song med hosier, en orimligt fin låt som vi hörde för en stund sen och som jag typ nu förstod helt efter att ha lyssnat på den från och till i flera år lol

 

Hej och hallå gänget, jag är i husby! Hos Stella! Vi lyssnar på musik och hon kollar twitter, och snart ska vi nog gå och sova tror jag. Men nu känns det som jag ligger efter med blogget! Det gör jag inte egentligen, men lite. Igår när Onna kommit hem från jobbet lyssnade vi på boklistan och hängde, fast Onna var jätteångig så det var jättesorgligt :( Men jag hade bestämt att följa med Stella och äta med hennes homies, så det gjorde jag. Vi åt på en onödigt prisey restaurang (jag tycker alla restauranger är det lol) och Lotta fick berätta både länge och väl om sin dejt med en kille hon blev matchmakead med på bröllopet. De skulle ses igen idag jag måste få veta hur det går! Hyyype! Jag åt kött med pommar (mycket goda pommar!) och sen skulle folk spela boule så jag och Jennie satt bredvid och pladdrade. Det var svinkul! Vi berättade uppfinningar för varandra som vi inte har gjort (än!), peppade par som borde finnas och böcker jag borde skriva och försökte räkna ut vilket lag som var vilket. Det var tydligen Stellas lag som vann, fick vi veta sen.

 

Sen tog jag ännu en dyr jävla taxi till hökis, för att Onna skulle sova själv i en sån ångest gick inte på fråga dammit. Så jag sov där och imorse fick jag grillad toast till frukost och vi lyssnade på böcker ett tag. Vi diskuterade Hp-frågor och blev sugna på tårta, så allt var som vanligt, och sen åkte jag hit! Här lyssnade vi på en av våra favoritdokumentärer och sen somnade jag, eller typ...jag hade seriöst den läskigaste dröm-upplevelsen ever. Jag försökte hela tiden röra mig, men det gick inte, fast jag gjorde en massa saker. Jag kunde känna hur jag ställde mig upp, men sen låg jag ändå kvar. Och jag trodde hela tiden att vi sa en massa konstigt och...usch! En riktig venla-dröm, fast jag hade tagit min fucking venla! Kaos :( så jag mådde verkligen skit ett tag, men Felix lugnade mig. Och sen har vi musikat, ätit goda saker och gosat, och det är typ det? Och nu ska vi snart sova jag är taggad! Då ska jag inte få kaos-sömnmoj!

Det är skrivuppgiftsdags igen! Jackpot gänget! Nä kanske inte, men det här är en uppgift som gick ut på att beskriva rummet efter att en uppgörelse skett.

 

Rummet

Emma Rävås

 

En lila halsduk hänger över stolsryggen. Den är fortfarande blöt efter novemberregnet. Små vattendroppar landar på mattan. På köksbordet står två koppar kaffe. Den ena är halvdrucken, den andra verkar helt orörd. Högtalaren i hörnet spelar Amy Winehouse på låg volym.

 

Stolen med halsduken är slarvigt utdragen. Den fulla kaffekoppen står framför den. Den andra stolen är prydligt inställd och på väggen bredvid den hänger en kalender. På dagens datum, den trettonde november, står det ”Miriam kommer hem!” med flera hjärtan runt. I övrigt täcks väggarna av fotografier, dikter och teckningar. Längre in i rummet finns spisen, ugnen och diskbänken. I diskhon står en bakbunke.

 

Ugnen börjar pipa. Den får fortsätta göra så en liten stund, innan en dörr öppnas och en ung kvinna kommer in. Hon har jeans och skjorta på sig, hennes hår är kortklippt och ögonen är rödkantade.

”Håll käften”, säger hon och sliter upp ugnen. En äppelpaj tas ut och dräms ner på diskbänken. Kvinnan öppnar skåpet under vasken och är på väg att slänga hela pajen i soporna, men ändrar sig. Tar istället fram en tallrik och lägger upp en stor bit av den rykande pajen. Hon sätter sig vid bordet, på platsen med den halvdruckna kaffekoppen.

”Fan”, muttrar hon när hon tar första tuggan. På nästa blåser hon. Medan hon äter pajen börjar hon gråta. Hon äter fort och tar en ny bit direkt när den första tar slut. Tårar rinner och hon torkar ansiktet med skjortärmen. Amy sjunger vidare och när låten ”back to black” börjar går kvinnan mot högtalaren. Hon tar upp fjärrkontrollen som ligger bredvid och tvekar med fingret på stoppknappen, men trycker sen på repeat. Hon tar halsduken från den andra stolen och sätter sig på golvet. Håller halsduken mot bröstet och sjunger:

”We only said goodbye with words

I died a hundred times

You go back to her

And I go back to black”

 

När låten spelats fyra gånger reser sig kvinnan. Hon slänger halsduken ifrån sig och tar upp en penna ur jeansfickan. ”Miriam kommer hem!” kryssas över i kalendern. Kvinnan tar tallriken och ställer den i diskhon. Hon går, fortfarande gråtande, fram till högtalaren och stänger av den. Hon lämnar rummet. Kaffekopparna står kvar och den halvätna pajen likaså. Den lila halsduken ligger i en hög på golvet. I hallen utanför köket står en ikeakasse. I den ligger kläder, böcker och några cd-skivor. I väggarna sitter Miriams ord kvar:

”Jag har samlat ihop dina saker. Hör av dig om jag har glömt nåt. Ta hand om dig.”

Rubriklåt: I love you med Billie Eilish, som vi hörde igår och dessutom är med i svordomslistan som vi också hörde igår! Det var alltså inte då vi hörde den. Jag är ett geni. Ett geni I tell you!

 

Hej från Onna once again! Hon är på kontoret idag, så jag är all alooone. Vilket är jätteskönt for the record. Jag lyssnar på goblet of wine och snart ska jag äta min deppiga matlåda. Den är serri jättedeppig men jag är så hungrig så jag obry. hmm undrar om jag kan hitta nån aioli eller nåt att äta den med? Kaaaanske. Men jag ska inte prata om matlådor, utan jag ska istället prata om livet sen sist. Efter förra blogget kom Stella hit! Så jag fick massa gooos <3 vi lyssnade som sagt på svordomslistan och åt jättegod kycklingpasta som Onna gjorde. Queen of food är hon okej. Nu blev jag ledsen för att jag inte får äta onna-mat idaaag :( men ja, livet var cosy. Vi skrattade åt Kiti som babblade om julen, vi trams-sjöng olika låtar och sen åt vi chokladmousse! Vilket är det godaste som finns i hela världen! Mummmms <3 det som inte var mums var att Stella åkte sen, men jag ska träffa henne ikväll så det är okej. Vi hade ett kul life ett tag till ändå, men sen blev alla så trötta att vi la oss och sov. Och idag har jag verkligen haft en supersovdag! Det har varit magiskt! Eeeeh allt detta blev i ett stycke igen va? Sorry yall. Jag är lide scattered. Men nu ska jag äta mat...om jag hittar den!

Rubriklåt: Gå rå med hemliga klubben, en Kiti-låt som är himla kul att sjunga med töntig röst

 

Hallå hallå från onna igen! Jag samlar kraft för att duscha och vi pratar om lesbisk matchmaking. Det finns alldeles för många tjejer som vill ha en tjej och som inte har det, anser vi nämligen. Men det är inte i första hand det jag ska prata om (sjukt om det var det), utan om tiden sen sist. Efter blogget stängde jag in mig i köket och lyssnade på cirkelskiva ("jag ska duscha!" "jaha, jag ska lyssna på metal!") och sen, efter lite egentid, åt jag och Kiti pizza med Fredrik och barnen. Baaaarneeen! Jag har saknat dem så myckeeet! Men efter maten gick jag och Kiti hit igen, där vi drack vin och lyssnade lite för mycket på maskinen och hade ett bra life. Onna kom hem från sin kompismiddag och vi alla sjöng och i Kitis fall dansade till "vad i helvete hade han för mamma?" och hade det bra.

 

Efter någon timme åkte jag och Kiti in till stan, för vi skulle gå på karaoke! Där var alla Kitis nya vänner, utan att hon visste det innan, och även hennes nya kille. En sån har hon nämligen skaffat och nu har jag fått träffa honom! Hans utmärkande moment var när han, efter att ha suttit mittemot mitt fejs i typ en timme, kom på att jag var blind. Han trodde bara att jag var "väldigt aspig". Funkar ju det med. Fast mest babblade jag med en snäll tjeja vid namn Mimmi, som syntolkade allt konstigt som pågick och sjöng en massa. Jag försökte sjunga Florence, men de hade inte shake it out! hur kan de inte ha det? De hade ju massa knäppt! Vi försökte köpa vin, men mitt fucking kort har gått sönder (!), så jag vet på riktigt inte vem som köpte vinet till slut? Men ja, folk sjöng och jag sjöng med för mina lungors fulla kraft, till och med till barbie girl. Så kan det gå. Men vid 02 var jag helt slut, så då tog jag en uber hem (Kiti följde med sin dude hem) och stupade i säng. Och sen sov jag hela morgonen / förmiddagen medans onna jobbade, huuur mysigt! För mig alltså, vet inte om Onna direkt uppskattade det lol. Men nu har vi ätit äggröra och sånt, och snart kommer Stella hit så jag får pussa på hennne! Jag längtar! Det här var inget kul inlägg tycker jag, men så är det ibland, såry gänget. Ses nog imorgon!

Rubriklåt: Love runs out med one republic, en av de peppigaste låtarna ever! När vi hörde den för en stund sen låg jag verkligen i sängen och viftade med armarna i nån slags pepp-dans lol

 

Haaaiii från blindhuset! Jag sitter i Onnas soffa och hon jobbar. Nu gör hon faktiskt det, men det har inte blivit mycket jobb hittills idag. Men jag är långt efter nu, så ja, i måndags kväll...då såg vi quick-filmen ja. Jag blev fly förbannad som vanligt när sånt kommer på tal, men filmen var väldigt välgjord och skådespelarna var off the charts. Jag råkade också blanda ihop alla sinnen, så jag sa "jag ser igen henne!" nej det gör du inte Emma lilla.

 

Igår var den stora planen att åka till Mica-mottagningen, alltså där Stella terapiar. Där fick vi jobba med att känna på varandras händer och prata om det, vilket makar mer sense än vad det låter, men jag orkar / vill inte gå in på det för ögonblicket. Det var i alla fall svinbra, för mica är bäst, alla som har haft några sex-issues bör gå dit på dirren okej hör ni det! Men ja, när vi var klara där åkte jag hit och hängde med Onna och Kiti. Vi åt mat och förstörde nästan en kastrull (men den är räddad woop), pratade mycket om olika killar i Kitis liv (jag håller riktigt bra koll vill jag faktiskt säga) och hade en sådär lagom bra tid. Jag och Kiti hann också ha en hiphop och pringles-stund, för såna behövs visst, och sen försökte vi sova. Det var inte så lätt. Jag och Onna bröt ihop av skratt över att säga "dansband" på engelska ("era fjantar." var kitis respons) och sen låg jag och inte-sov i huuuundra ååår. Fast de tror inte på mig för jag "har snarkat hela nattjäveln". Bara halva, om jag får be!

 

Idag vaknade vi okristligt jävla tidigt (!), men det blev pannkaksfrukost! Jag var trött och irriterad, men när jag väl fick i mig lite pannkakor med nutella och grädde muntrade jag upp mig en del. Och nu är det jobbhäng som sagt. Vi avbryter varandra för saker som "kan du svara på en slangfråga?" och "varför sjunger Lisa Ekdal om en tjej?" så allt är som det ska. Och ja, nu är ni up to date, ha det bra blogg-gäng!

Rubriklåt: Sofias bröllopspolska med Navarra, för till slut kom jag (=lilla) på en svensk låt om bröllop!

 

Haj haj nu är jag tillbaka! Det var ju en evighet sen sist hallååå. Och jag har varit på Jennies och Albins bröllop! På en mystisk ö! Okej den var inte såå mystisk men öar är lowkey mystiska generellt. Vi tog oss till Rotebro (shoutout till lyssnare av flashback forever, hoppas ni skrattar) under många rants från mig om att jag hatar Stockholm, och där hämtades vi upp av Stellas kompis Erica och hennes kille. Lotta var också där och tillsammans körde vi jättelänge till båten. Vi lekte gissa fråga tänka (Pink är den svåraste att gissa på, älskar det) och lyssnade på bra och mindre bra musik, och sen var vi framme vid båtarna. Jag lyckades klättra ner i den läskiga båten och vi åkte ut till en liten ö, närmare bestämt Vässarö.

 

Väl där var det "pub". På vägen hade jag sagt "allt jag vill ha just nu är ett glas rödvin och en kopp varm choklad!" och så fick jag båda de sakerna! "Älskling, jag såg grädde! Jag tror det finns varm choklad!" sa Stella och hon hade rätt. <3 Vi hittade ett par som inte kände någon annan, så vi blev deras bästisar (stalkers). Vi gjorde ett quiz och pratade om blindfrågor och bostäder bland annat. Sen gick jag och Stella till vår stuga och lyssnade på flashback forever och sov, basically.

 

I lördags gick vi vilse, men sen åt vi frukost. Då mådde jag jättedåligt (inga ordentliga toaletter, ingen struktur som jag kände igen, osv) så jag tog det lugnt större delen av dagen. Vi åt lunch som var "nån slags pyttipanna...tror jag" (visst låter det emmigt eller hur...), men efter att ha fixat oss lite och sånt var det vigsel! Stella hade kostym och var orimligt snygg vill jag meddela. Vår bästis-tjej hade också kostym, hon är 1 bi butch icon. Kan man vara butch om man är bi? Skit samma, båda var snygga (men Stella var snyggast ofc). Och vigseln var så bra! Prästen var festlig och väldigt berörd (han kände brudparet personligen), det sjöngs mycket (kanske inte mina favoritlåtar direkt, men de sjöng inte utan dina andetag, woop!) och sen gick vi ut till "you make my dreams come true" vilket ju är himla festligt. Jag vill också gå ut till en partylåt på mitt bröllop!

 

Det skålades och hölls på, och vi umgicks mer med våra bästisar, men sen var det middag. Med jättemånga tal! Riktigt bra tal dessutom. Toastmastrarna var exemplariska, verkligen, och jag blev lite rörd ibland måste jag ändå säga. Och Stella höll ett supertal! Och i det råkade hon säga (utanför manus) "både jag och Jennie är ju här med de vi vill spendera resten av livet med". Eeeeh hjälp? Fick ungefär hjärtstillestånd pga hallå det finaste jag har hört. Nåt som inte var det finaste var maten, som definitivt inte var Emma style, men äsch man kan inte få allt. Talen fortsatte och till slut hade jag nästan fått ihop hela brudgummens stora och förvirrade familj, med hjälp från min bordsgranne. Jag var mycket stolt när jag kunde förklara det för Stella sen. Men ja, vi gick till dans-lokalen och där dansades det till can you feel the love tonight som "brudvals" (den går inte i valstakt faktiskt!) och vi dansade också och var romantiska. Sen...gick vi och la oss. Vi är #sämst.

 

Igår var det brunch, och det behövde denna hungriga emman verkligen, och efter ett par timmar åkte vi hem. Hemresan var trööööötttt och så också gårdagskvällen, men då orkade jag i alla fall skriva klart min skrivuppgift, som ni kanske får läsa senare i veckan vad vet jag. Vi beställde pizza (vi hade båda bara antagit det utan att ha sagt det till den andra) och tittade på en svt-dokumentär om barnporr och polisarbettt runt det. Den var dessutom syntolkad, med manus av Helena! Så jag var såklart extra uppmärksam på syntolkningen. Och ja, det är typ det vi har gjort idag också? Sovit och dokumentärat och Felixat och hängt med katterna. Sherlock har verkligen gosmaraton i Stellas knä nu, hon har legit legat där i en timme minst. Det skulle aaaaldrig Jossan göra. Men nu är jag klar-blågad, thank god!

Rubriklåt: The wrong direction med passenger, bästa raden hallå

 

Haj från Husby! Vi tittar på Felix, såklart, och just nu spyr folk i filmen så jag är krääänkt. Men jag är med Stella så jag är mindre kränkt! När jag kom hit la vi oss och tittade på reddit, för det är klart vi gjorde, men sen skulle Stella plugga faktiskt. Så vi lyssnade på massa passenger och hon berättade en massa juridik-grejer som jag skämtade om så hon skulle komma ihåg dem. Det var mycket om "balj", "mark och mark" och "vad är hyresgästens skyldighet? Var inte ett as, kleta inte hårfärg på väggen och skrik inte!"...rimligt osv. Jag hade också stora issues med Passengers tandvård, eftersom han ofta sjunger om sina gula tänder ("nu ska jag borsta mina tänder, det borde du också göraaaa!", så jag var rimlig över lag igår japp. Vi gick och la oss och lyssnade på vad blir det för mord, och Stella var världens objektivt sötaste. Jag nös jättedramatiskt och Stella sa "prosigt" i sömnen. Hon kommer inte ihåg detta öht. Hon är 1 sötla <3

 

Idag har Stella skrivit sin tenta (det gick bra tror hon!) och jag har sovit och gosat med katterna. Eller njä mest Sherlock men ändån. Jag har försökt skriva en jävla skrivuppgift från helvetet, och nu ska vi snart åka på bröllop! Hyyype! Nä faktiskt inte för jag vet inte hur något alls ska gå men det kommer ändå bli mysigt och kul hoppas jag. Så, ses på söndag eller nåt sånt!

Rubriklåt: Sordiner med Klara & jag, en gosig och deppig låt jag gillar nu och som jag hörde för en stund sen

 

Hej hej från tåget! Snart är jag famme i huvudstaden woop woop. Okej, om typ en timme, så kan det vara. Så jag tänkte blåga en blåg, så ni vet att jag lever innan jag landar i Husby. I blåget kan jag prata om igår, och då åkte jag him precis som jag sa att jag skulle. Jag åt soppa och de andra åt gryta, och vi alla lovprisade maten medans vi tittade på mästerkocken. Jag kommenterade en kvinna med "hon låter som en uggla i en tecknad film!" och sen kallade vi henne ugglan. "Flyg hem ugglan!" det fick hon göra, för hon åkte ut. moha. Jag och mamma åt kakor och tittade på gilmore girls, där jag pratade om hur mycket jag älskar Jess (ni bryr er inte men det är batshit att jag gillar honom nu!), och sen åkte jag hem. Och när jag kom hem stod det en fucking anka framför mitt hus! Jag hoppas hon klarade sig och inte kördes över av en buss :(((

 

Sen vilade jag och packade, och fick superpanik för lol jag kan inte packa. Sen skulle jag sova, men jag ringde Linus istället och vi pratade om att jag inte fattar religion, system-grejer, sjuka beteenden (Det är en annan kultur..." "jag bryr mig inte!") och en massa annat, och plötsligt gick det två timmar woooops. Så nu är jag trött, men jag kom upp på morgonen och nu har jag åkt tåg i hundra år. Fast nä, för det går jättefort, snabbtåg fkn rules yall. Så, ses i husby gänget!

Rubriklåt: Headstrong med Nejra, en gosig Lilla-låt som vi hörde imorse

 

Haj haj från maj! Kommer ni ihåg när jag aldirg någonsin hälsade på er? Fan vad rude jag var yall. Nu är jag snel och hälsar! Och jag ska berätta om igår, den höstigaste dagen. Jag träffade Alex och vi fikade som vanligt, och jag drack chai latte vilket ju är det bästa ever. Vi handlade en massa grejor (stackars Alex fick hitta typ hundra grejer hen inte skulle stoppa i munnen vad som än hände) och sen åkte jag hem för lite vila innan jag åkte till Lilla.

 

Nu kom jag ihåg att byta stycke är ni nöjda nu? Jag har kritiserats för min styckeindelning lately. Men ja, hos Lilla satte vi igång hennes höstlista och efter ett tag åt vi korv med bröd. "Det här är vuxna korvbröd!" sa Lilla om det, rimligt ändå. Vi kramades som vanligt, kände känslor om låtar och efter någon timme bytte vi till min höstlista och Lilla fixade varm oboy. Mummms. Vi åt muffinsar, Lilla kom på en massa mashups, vi pratade om hobbys och att det är det läskigaste jag vet (tänk att göra saker man inte kan? Varför skulle man göra deeeet?) och sen gick vi och la oss, basically. Då berättade jag om alla djur i hp, särskilt katter, och det var väldigt mysigt.

 

Idag vaknade vi (förlåt Lilla för att jag gnisslade sönder dina öron hallå) och åt äggröra! Woop! Vi lyssnade på extra gosiga låtar och sen åkte jag hem, och jag har supervilat idag. Nu äter jag kakor och lyssnar på goblet of wine, och snart ska jag väl åka him tror jag. It's a fun life. Men imorgon åker jag härifrån ska ni veta! Ses på tåget eller i stockholm eller nåt!

Hallå vet ni en bra grej med att jag utbildar mig igen? Skrivuppgifter bitch! Det här är en uppgift som heter som rubriken, man ska alltså berätta om sin motsats i dagboksform. Håll i hatten, här är min motsats!

 

Motsatsdagbok

Emma Rävås

 

14/9

 

05:30: 5 km jogging i skogen runt huset, fantastiskt väder!

 

06:30: En härlig ingefärssmoothie som verkligen kickar igång energin!

 

07:00: Barnen får god och nyttig gröt och vi cyklar till skolan i det fina vädret

 

08:00: På plats på jobbet, möte med HR-Magdalena

 

08:30: Svarar på mail och dricker kaffe (koffeinfritt såklart!). Får mycket gjort!

 

10:30: Möte med min avdelning. Försökte återigen få med mig Sandra på spinning, hon behöver det verkligen, men var såklart inte otrevlig. Hon var snäsig tillbaka. Otacksamt.

 

11:30: Lunch, linsgryta med saffran hemifrån. Sandra och ekonomi-Erica gick till burgarstället. Förstår verkligen inte hur de kan!

 

12:00: Snabbt möte med Tomas från IT

 

12:30: Jobbar själv, får massor gjort!

 

15:00: Slutar jobbet, äntligen spinning!

 

16:30: Hämtar barnen på fritids, cyklar hem med ett stopp på affären

 

17:30: Lagar middag, mumsig avokadosallad!

 

18:50: Ritar och leker med barnen. Så mycket energi i oss allihop! Vi hinner ringa Tobias också innan de ska sova, han har det bra i Washington.

 

20:30: Lägger barn. När de somnat blir det kvällsyoga och sen sömn vid 21:30. Bra dag!

Rubriklåt: State of grace med Taylor Swift, från veckans cirkelskiva och dessutom en sjukt höstig låt.

 

Hej från en natt-pigg Emma! Jag lyssnar på goblet of wine, en podd där två brittiska tjejor dricker sprit och läser harry potter (mums ju!), och dräller i mitt nattlinne. Standard chill-Emma-life. Förutom att min fucking brandvarnare behöver en rejäl utskällning! eller nya batterier men ändå. Håll käften tönt. Den låter typ som...en ledsen mus? Men nog om det, för jag ska prata om igår, och då var jag hos Sam på kafferep! Huuuur mysigt! Jag upptäckte att jag var den enda icke-kaffedrickaren i rummet, sjukt nog, men Sam fixade vanilla chai till mig på dirren så det gör inget. Och hen hade bakat så mycket gott! Åtta sorters kakor (det skulle vara sju men blev för många, jag sa åt hen att skärpa sig), typ vaniljhjärtan och cookies och små söta kokostoppar (jag och Lilla fick moderskänslor för dem och Vera, Sams blinda och underbara granne, sa "man borde göra en familj av kokostoppar! Mamma, pappa, barn och till och med barnbarn!" ja)! Och bullar och en tårta med daimgrädde och kolakräm och muuuums! Och vi kacklade om gitarrister som är hemska, högljudda sex-grannar, att bygga ett altare av kakor och en massa annat fint. Bästa tiden dammit! När de äldre i sällskapet gått blev det musiker-times, som vanligt med Sam och gänget. En random gitarristkille joinade en stund (första killen jag tyckt varit snygg sen jag kom ut som gay, spännande att det tog två år ändå...eller okej, första nya bekantskapen kan vi väl säga...I'm fine tho! Still dyke!) och sen satt vi i soffan och lyssnade på jazz. Sååå mysigt i liten dos! Nils Landgren worshipades, vi försökte alla förklara för Sam att hen inte förstår hur köande fungerar (hen var tydligen på en fest en gång och köade 70 låtar? Hur?) och jag krävde min favorit-jazzlåt little pretty och allt var så himla höstgosigt.

 

Sen åkte jag därifrån och kom him, där vi åt schnitsel (yolo-stavningsemma strikes again) och sen tittade jag på gilmore girls och åt märkliga kanelbullar med choklad i. Livet var nice och när jag kom hem lyssnade jag på Winnerbäck för cirkelen! Äntligen nåt kul! Vi har båda haft a hard time med varandras skivor lately, men nu har vi haft kul. Sååå nu har jag gett Taylor Swift, grattis Robert ha kul. Så, ja, sen sov jag och idag? Idag har jag bara sovit och vilat och lyssnat på poddar och kanske blivit lide tipsy som eventuellt märks i detta inlägg vem vet. Seriöst brandvarnis get your shit together jag orkar ej. Och med detta avslutar jag, ses när vi ses blogg-gänget!

Nu kan jag bara börja inlägget utan rubriklåt! Mitt finger gick verkligen till r på rutin lol. Men ja, hej, det är ett klassiskt snart ska jag iväg-inlägg! Kul va? Jag ska hinna berätta om igår när jag var i Osby och hängde med Robert. Först lyssnade jag på arkiv samtal i bilen, very cosy, och sen hade vi direkt massor att prata om. Vi pratade såklart om bröllopet en del, men också hur folk skaffar umgängen och annat vi brukar prata om, och sen åt vi nuggets och bollar vilket ju alltid är bra. Då berättade jag en orimligt lång och invecklad saga (jag tror ändå jag glömde hälften!) och efter maten åt vi en bit bröllopstårta och lyssnade på gästskivor till cirkelen. Först hade Lilla gett oss Navid Modiri, och där hade vi mååånga åsikter om. Vi sa saker som "hur fan recenserar man det här?", "om den tog slut nu hade den varit perfekt!" och en massa annat. Det var en resa. Direkt efter blev det Manfred Man från pappa, där vi chockades av märkliga Jesus-låtar och skrattade åt olika synthljud, men det var roligt ändå. Så jävla kul det är att skiva med honom! Gästskivor rules. En kul grej var också att jag sa att vi kastade pärlor åt svin när vi skrev jättetydligt om skivorna enligt våra mallar, och han svarade "ja såklart, men om vi inte gjorde pärlor, varför håller vi då på?" Sant fan. Vi hann lyssna på musik och vänta på en jättesen bil, och till slut fick jag åka hem...med en märklig chaufför. Han ville bjuda mig på hamburgare och energidryck (han hade alltså detta med sig!) och han pratade ne massa och på slutet ringde det från akuten så han kunde tolka åt sin mamma. Detta fick jag höra på. Det var...en resa, men till slut kom jag hem och fick nästan sova tolv timmar. Mår myyyycket bättre idag kan jag säga. Jag var ju så att säga trött igår, så trött att jag sa rubriken och även "de hade såna dörrar som man öppnar utifrån..." (jag menade från utomhus!). Så, nu har jag bloggat, förlåt jag glömde styckeindela I know you hate me. Men nu måste jag springa, hejdå!

Rubriklåt: I love it med icona pop, en partylåt men också kul pga alla tanter på kursen och hur coola de är

 

Hej från mitt och Lillas häng! Hon ska snart gå, och det är ju tur för det ska jag också. Men ja, när jag lämnade er sist var jag i falsterbo, eller i höllviken då såklart. Det är jätteförvirrande det där. Igår vaknade jag och åt frukost, vilket var amazing, för jag fick fil med flingor och russin. Det är en grej. Dessutom bacon och (dålig) äggröra, och te i en jättefin kopp! Jag vill ha den koppen :(

 

Men sen var det lektioner, och om dem har jag inte mycket att säga faktiskt. Vi berättade om hur vi skulle handleda varandra, utan att göra det, så vi liksom gav ingen respons men berättade om att den fanns. Stor teaser i livet. Sen åkte jag hur som helt hem, och efter någon timme kom Lilla på spontanbesök! Vi åt spagetti-matlådor och drack vin och pratade om en massa djupt mög. Typ att man kan göra saker man vill, folk som inte tar ansvar för sina relationer, vad vi kommer göra om trettio år och ja, såklart knäppade vi oss också massor. Mycket dra varandra i öronen och såna friska aktiviteter. Och på nåt helt bananas sätt blev klockan 03? Så himla oklart hur det hände men nu blev det så. Så vi sov som stockar, förutom då när Jossan var en störboll som vanligt (oklart varför jag inte märker det?), och idag har vi varit bakis. Vi har ätit maxmat, lyssnat på poddar och kramats, och varit trygga som fan. Och nu är jag stressad, för jag ska gå om tio minuter och det kommer jag inte hinna...Men okej...kul liv. Ses sen, ungdomar!

Rubriklåt: Någon gång måste du bli själv med Säkert!, från veckans cirkelskiva mest.

 

Hallå från en kursgård i Falsterbo! Här ligger jag i min säng och äter werthers original och lever mitt lilla life. Ska definitivt sova inom några minuter, men tänkte kika in här på blågen och berätta om min dag. Jag tog mig upp på morgonen (gasp!) och åkte hit. Vi hade lektion om respons idag, och alltså jag tror äntligen att jag fattar grejen om respons? Allt liksom makar sense nu plötsligt! Allt det där kladdet jag har haaatat har nu liksom blivit...bra kladd? typ som pudding! Det är bra kladd ju. Och när jag hade fått i mig all den kunskapen fick jag också i mig broccolisoppa och pannkakor med sylt och grädde. Muuuums! Jag vet att skolpannkakor är som de är, men alltså I truly don't mind. Skolmat är det bästa jag vet dammit.

 

På eftermiddagen pratade vi massor om böcker om skrivande, vilket gjorde att jag rantade lite om John Ajvide Lindqvist (yoloade om stavningen, yoloade även i ranten pga läste 1 bok för tio år sen lol) och sen hittade jag en person som inte tyckte att det är sjukt i huvet att lyssna på shufflade böcker när man skriver! Hon ska och måste bli min nya skrivkompis. Sen var det vila-tid (jaaa) och sen middag, nämligen kalkon med märklig potatismoj. Då pratade jag med den äldsta på kursen en massa om transpersoner (nej ta det lugnt hon var bra!), glada tanter på skrivkurser och en massa annat. Mycket trevligt osv. Hann prata lite med andra om att skriva på lekland ("stör inte mamma! Hon är en bokskrivare!") och sen gick alla till sina rum. Det är så fina rum här! Jag vill åka hit och skriva med någon nån gång. Det är en dröm jag har att åka till ställen och skriva med folk. Men nu är min enda dröm denna: Att soooova!

Rubriklåt: Sleep at night med the chicks, som spelades i ett väldigt passande ögonblick igår

 

hej och grattis på bloggelsedagen! Lol, det här kommer inte bli klart innan midnatt. Men ändå! Nu har jag officiellt bloggat i halva mitt liv! 13 av 26 år! Sjuuukt! Och jag ska blogga om till exempel igår när Skogis var här! Sååå mysigt! Jag var jättestressad och mitt i maten när hon kom, men när hon kom och skogade runt blev jag lugn och särskilt när jag fick suröl. Mums! "suröl och sura tjejer" som vi sa. Vi kacklade om alkoholhetsare, sjuka föreningsgrejer och en massa annat vi missat i varandras lives, och sen blev det bubbel och hårfärgning! Äntligen är jag back to purple, jättemörk lila iofs men ändå. Och när jag sköljt ur håret åt vi chokladpudding! Älskar att det är vår grej nu. Vi peppade till Kesha, jag fick höra om en helt absurd människa (tips, om ni träffar en människa för första gången, börja inte prata massor om hens sexliv och recensera inte hens ansikte...) och fan vad vi skrattade. Vi förolämpade varandra (men bara när det var sant) och allt var fucking hilarious. Älskar skogishäng!

 

Idag träffade jag Alex och fikade, och då kom vi fram till att jag genast måste avskeda hen för hen kommer ihåg lika mycket som jag. Går ju inte! Och Alex läser min bok nu! Huuur hype! Men ja, på kvällen var jag himma och åt spagetti, tittade på mästerkocken och sen tittade jag och mamma på gilmore girls och hon bakade smuldegskakor. Mummmms! Hon hade inte bakat på länge, så jag ordnade det. Och nu måååste jag sova, för jag ska upp på morgonen imorgon...