All that you ever wanted from me was sweet nothing

Rubriklåt: Sweet nothing med Taylor Swift, från veckans cirkelskiva och en så fin låt
 
Haj haj! Här sitter jag i soffan och ska snart pottersnacka. Jag tittar på r slash och tycker synd om min stellabella för hon mår illa igen :( jävla lamotrigin I hate you! Så här ska det inte vaaaara! Men ja, igår mådde hon inte så illa och då åkte vi till Kista för att göra ärenden. Vi köpte vin under mycket diskutioner (verkligen ingen av oss förstod den andra och det blev totalt kaos men ingen blev sur, vi är ändå bra tycker jag) och sen reklamerade vi mina taskiga hörlurar. De pajade efter bara en månad och jag trodde att det här var livet nu, men tydligen kan man reklamera dem och få nya! Jag tänkte att man fick stå sitt kast med såna billiga men tydligen inte. Jag var extreeeemt skeptisk, men det funkade och jag fick nya! Vi fixade lite annat och åkte hem, och fikade på amamamiga munkar och inte julmust för det fanns ingen julmust nånstans :( jag blev lesen! Det är dags nu tycker jag! Jag skulle ha haft lektion, men det blev inget så jag researchade och läste hp på kvällen. Och idag har jag sovit och läst, och snart ska jag prata med robert som sagt. Så det var det som har hänt, inte mycket men allt vi behöver är ju ändå sweet nothing.

Jag har inte listat ut mitt liv än

Det har jag inte, men det var ett citat från sampla second hand faktiskt. Felix säger att han inte har listat ut tonarten än och hans kompis säger det med en obetalbar ton. Love that for him. Och om ni undrar om ångesten har chillat så är svaret: nej! den bråkar och gnäller hela tiden :( vad vill den ens jag har ingen aning! Men igår hade vi en riktig chilldag och jag hade faktiskt inte ångest förrän på kvällen. Vi sov jättelänge och sen tittade vi på Emmas dåliga program, alltså så mycket bättre! Och här är mina takes:
-Ellen! Sjöng en lebblåt! På svenska! Jag vet inte om jag kommer lyssna på den själv, men att den finns är ikoniskt.
-Jonathan är så söt, my heart aches for him men hans låt var bara okej.
-Pegs version av the wedding var gullig och Stella hade den på hjärnan när vi vaknade idag så det är ändå ett högt betyg.
-Om någon ska göra rosa himmel skulle det ändå vara Dogge känns det som. Det var inte bra men Stella var glad för det var en fattiglåt.
-Mapei är ändå badass och hennes låt var den enda gången en översättning till engelska har funkat. Seriöst enda gången.
-Ronny på qx har slutat med sina recensioner tror jag? I miss him!
 
Vi gosade en massa och lyssnade på poddar och sådär, och sen köpte vi mat från brödernas. Det var det bästa ever kände vi och då såg vi sampla second hand och det ska man göra ibland för attbli gladare faktiskt. Vi köpte till och med efterrätt med vår mat, lyx pågick. Men ångesten kom ikapp mig på kvällen som en jävla tönt, och idag är den absolut en grej. Men jag kokade ägg! Nej jag kan inte förklara hur saker jag gjort hundra gånger förut plötsligt är helt omöjliga men så är det nu, så att koka ägg var en enorm grej. but I did it tho! Som en ikon! De var amamam! Och ikväll blir det lektion igen, I can do it! ...säger vi.

I'm smoking again, know how much you hate it, but you weren't here to tell me

Rubriklåt: In a stranger's arms med Léon, för vi pratade om henne ikväll
 
Haj från natten igen! Här sitter vi och Stella tittar på Phil med nån jävla brud som fejkar cancer. Det är hennes faves, och mina också faktiskt. De är bara så wildly unhinged. Men ja, vi har kämpat oss igenom den här dagen och wow vad svårt det var. Min jävla fitt-ångest vägrade ge sig och jag satt mest och kramade mig själv som en tönt. Men vi blekte och färgade mitt dumma hår under mycket poddlyssning, och till slut lyckades vi ta oss iväg mot stan och fest. Det var inte bara fest, utan utklädnadsfest, med tema "klä ut dig till något som börjar på samma bokstav som du." Så vi gick som...Ester och Sherlock! Vi försökte komma på vad vi skulle vara och Ester hoppade upp på mig, och där var det ju! Det var otroligt basic utklädnad, men Stella kattsminkade oss och vi var allmänt söta.
 
Så vi kom fram till festen (Lottas fest var detta, det glömde jag säga) och två personer kom på vad vi var faktiskt! Väl kämpat! Vi spelade mingel-bingo och hängde med random folk, och sen var det middag och vi hade gay-parmiddag med Rasmus och bastian. Vi hamnar alltid själva i ett hörn and I love that for us. Vi pratade om musik och alla fick säga sina topp tre artister, vilket man alltid borde för jag hade ingen aning om att Rasmus hade så bra musiksmak. Bastian också men det visste jag, han har bara musiksmaken "bög". Vi svarade på quiz och höll på, och sen spelade folk beer pong...fast de drack ingen öl? Vad är då poängen jag förstår inte? Vi hejade på folk och Stella var hängig, så vi åkte hem redan vid tio. Stella kände sig dålig för detta men helt ärligt vad tror de, det var en fest utan tårta! Varför ingen tårta hallå? Det är väl olagligt? Men ja sen har vi kramats och skrattat och deeptalkat lite lagom, och nu ska vi sova. jättemycket. Seriöst att bara lämna hemmet tar så mycket av oss nowadays det är inte rimligt. Vi borde skärpa oss. Det kan vi inte men ändå.

Gå in i tacosen!

Haj haj från supernatten och mitt ångestliv. Jag har mått så satans dåligt idag och igår, det är faktiskt nästan tramsigt. Men ibland blir jag lite glad av att må så, för det är så pass sällan nowadays och inte en daglig grej längre. Man kan ju må bättre sjukt nog. Inte för att det känns så, för idag är det en vidrig jävla tid att leva. Jag skulle ha träffat Stina och distanshängt med Annoushka idag, men ställde in båda för allt är miserabelt. Igår hade jag åtminstone lektion och det var så mysligt! De var så fina och gav mig komplimanger om mitt lärande och jag blev så glad! De skrev både svinbra hemuppgifter och ikoniska skrivövningar (om till exempel bög-cowboys!) och jag älskar dem. Rubriken kommer därifrån också, för jag gav det som respons till Lilla för att hon skulle ge mer detaljer...inte gå in i en taco. Men sen har jag alltså mest legat i sängen och varit ynklig, och det har Stella också gjort. Imorgon ska vi på fest men det är fysiskt omöjligt :( Det lär bli en resa. Och ja vad mer...vi har poddat, det blev bra tror jag men väldigt pladdrigt, och läst ut vår dåliga bok. Vi behöver en ny pissdålig bok att läsa! Ge oss tips på riktigt jävla värdelösa böcker! Det behöver vi i våra miserabla liv. Och ja nä snart är ju klockan tre!

Pour em hot tonight, til the party and the music and the truth collide

Rubriklåt: Bartender med lady a, bara en låt som kändes lite party
 
Haj från natten! Här ska det sovas snart såklart, men först bloggas, för idag har jag lämnat huset! Men först var det boendestöd och sen var vi såklart jättetrötta, för vem ska ens behöva vakna innan tio på morgonen, japp vi är så stabila! Så vi sov från tolv till tre och hade det utmärkt. Seriöst class a nap right there. Så vi var lite lost men lyckades få i oss lunch och få upp ett avsnitt, och sen tog jag mig in till stan.
 
Där träffade jag Madde! Det är alltså Sagas kompis som jag träffade på tunnelbanan för ett tag sen och sen vågade skriva till och bara hallå vi borde hänga! Så det gjorde vi idag! Vi satte oss på en pub och drack öl / vin, åt pommes och babblade. Vi lärde känna varandra fast vi redan har hört en massa om varandra (eller ja mest hade jag koll på hennes liv to a creepy degree) och pratade om musik, gaybarer / gayklubbar, "det nya tinder", tecken på att man är queer som man inte fattar själv och en massa annat. Hon köpte ett scotch egg, alltså friterat ägg i köttfärs, så jag åt halva och alltså det var så gott? Det borde inte vara det! Vi pratade sen om alkoholvanor, jobb och allt möjligt annat, och hon sa de bevingade orden "jag är så dålig på att vara transtjej, jag går ba runt i samma gamla kläder." alltså treat yourself. Det var en så myslig kväll och hon följde mig till min tunnelbana, men sen gick jag vilse på vägen hem och hamnade vid fel uppgång...hur är det ens fysiskt möjligt jag har ingen aning! Så en snäll trygghetsvärd följde mig till rätt uppgång och där var Stellibelli. Sen har vi läst bok och tramsat orimligt mycket om vad vi skulle äta (mest att hon läste olika icke-matsaker på mathem och föreslog dem som mat), och nu är det sovdags. Det behövs för det är ju jättesent nu!

Men ni har alltid gett dispanns, jag har fått vara den med huvet någon annanstans

Rubriklåt: Gudförälder med vasas flora och fauna, bara en bra låt idk
 
Haj igen! Här sitter jag som ett soffpaket och sörger att min päronsoda är slut. Jag saknr den. Och ja vad är det nu jag ska blogga om...just det igår hade jag lektion. De hade skrivit fina dikter och det var så roligt! Vi petade i dem och diskuterade att skriva om interna saker, cirkelslut, att skriva om att man inte kan välja vad man ska skriva om och en massa annat. Och sen gick jag igenom dialog med dem och det var spännande, kul att ha samma genomgång med olika grupper och märka vad de reagerar på. Och efter lektionen kollade vi på mer förrädarna såklart och läste dålig bok, och sen sov vi tror jag väl?
 
Idag vilade vi en massa som vanligt, men på kvällen åkte vi till stan och träffade Jonas (Stellas pappa). Vi åt fancy pizza som han gillar (som var jättegod!) och pratade om psykoser, antidepp, rökning vs snusning och allt som har hänt oss sen sist vi sågs. Det var...mycket som hade hänt sen sist, så jag och Stella var lite shook. Vi kom hem och såg klart förrädarna uk och alltså...fucking helll. Vi var helt och totalt i chock över allt som hände och skrek av hype i slutet. Det var det sjukaste slutet ever och alltså jag längtar till Linus har sett klart så vi kan prata om det! Daaamn! Och det var allt från mig ikväll, inte så spännande men så är det ibland. Godnatt!

When you're ready to choose someone, make sure they love you half as much as me

Rubriklåt: When you're ready med Brian Falon, som vi lyssnade på igår när vi bakade och den är så fin <3
 
Haj från maj! Sjukt om det var från nån annan dock...tror iofs en del har lösenordet hit. Kiti har det till exempel. Tänk ändå hur många gånger hon har varit arg på mig men hon har aldrig tagit bort min blogg. Vi har pratat om det och att hon aldrig skulle göra det heller, och det tror jag på. Det vore ju verkligen monster delux. Okej det här hade jag inte tänkt blogga om lol, men det blev så. Igår blev i alla fall en myslig liten dag. Vi vilade såklart masssor, men sen gjorde vi pastasoppa amamam. Det är så sjukt att den har morötter i sig och jag ändå älskar den! Jag fick uppdraget "röra gryta" för att vänja mig vid att stå vid spisen och det var helt okej oläskigt ändå. Och sen bingeade vi en massa förrädarna uk! Det är så spännande! Lite funkofobi, lite craziness, mycket spännande...och en tantflata! We lost our minds kan jag ju säga. Och mitt i natten (literally vid midnatt) bakade vi en jättegod äppelpaj. Jag smälte smör och märkte att det typ inte ens är läskigt? Coolt ju! Omöjligt att väga up dock. Hur gör andra blinningar? Alla har ju inte vågar? Jag har ingen aning. Anyway, pajen blev amamam och vi tryckte i oss den.
 
Idag har vi inte gjort mycket. Stellas kamp mot medicinen fortsätter, så det är en dålig dag för det, men jag ska ha lektion sen så allt är inte tråkigt. Och såklart har vi bingeat mer! när vi inte har mer förrädarna, vad ska vi göra då? Ingen vet! Men ja det var allt, vi har det bra och är gosiga, ses imorgon!

Vi demonstrerar, vi vill gå upp!

Haj igen! Nej jag vaknade inte nu, ni kan vara lugna, men inte för superlänge sen heller. Nån timme har jag väl varit vid medvetande nu. Och nu ska jag berätta om igår! Då var vi hos Helena, Stellas styvmamma, och firade med henne och hennes lillebror Erik. Vi har inte träffat någon av dem på ett år, så det var jättemysligt! Vi fick se hennes nya fina lägenhet och sen fick vi te och jättegoda chokladbakelser amamam. Vi catchade up och Stella och Erik bondade om juridik-grejor, jag försökte förstå vad de pratade om men det gick obra nästan jämt haha. Vi berättade om knäppa saker vi skrattar åt som Erik sa när han var bebbe (han hade aldrig ens hört de här sakerna återberättade) och de mindes en massa gosligt från sin barndom. Jag fick höra om hur Stella var som bebbe (autistisk är svaret lol) och jag fick höra om när Stella och två andra bröder kravlade in i sina föräldrars sovrum iförda täcken och ropade rubriken. Gullunglar.
 
Vi åkte hem genom regnet (buuu) och vilade en massa, och på kvällen såg vi finalen av förädarna! Vår favorit vann! Men alla kom inte tillbaka i finalen :( det besvikade oss mycket! Vi var inte nöjda efter det, så vi började se the traitors uk istället. Det är mycket mer savage, men jag gillar det ändå. Det var gosligt och sen läste vi bok, så vi hann vara jätteupprörda. Det är en så konstig bok men det värsta är att ibland är den lite bra? Det är en sån mindfuck för det hade kunnat vara en bra bok men den är full av mög! Vaaarfööör! Och i denna frustration somnade vi och sov som stenar, as we should. Och idag är det den chillaste söndagen i mannaminne, för det behöver vi!

We're thirty now, we should have thought this through

Rubriklåt: All my friends med Creeper, från veckans cirkelskiva och den passar också utmärkt nu i fölsedagstider
 
Haj från natten! Det blir så sent nu för tiden vad är det för fel på oss. Men oj vad vi har firat och vad långt efter jag är i blogget! Men igår firade vi hos Stellas mamma med den sidan av familjen. Vi tog oss in till stan via Kista för present-inköp (Stella hann öppna en äcklig energidryck på tunnelbanan men eftersom vi bara åkte en hållplats fick jag stå och hålla den utanför affären...hon är så smart) och sen var det fir. Vi åt kalkon med extremt goda tillbehör (jag saknar kalkonen! och äpplena! äpplen i mat <3 jag vill hitta recept med äpplen amamam!) och pratade om bögar i operavärlden, maträtter vi aldrig vill äta och hur de tillagas (ingen visste men alla gissade), Anjas gröt-fobi (den är orimlig) och en massa annat. Sen fick vi chokladtårta ("den här tårtan är sjuk i huvet!" "hon menar att hon tycker den är bra..." Stella är en bra tolk) och Lasse (Stellas moster man och operasångare) tyckte att den såg ut som ett specifikt operahus, normalt. Vi fick höra nya tales om Stellas mormor, jag blev förbannad en stund (på väldigt lösa grunder men ändå) (och ingen märkte det), vi diskuterade jobb och sånt vidrigt och allt var väldigt trevligt nästan jämt. Jag var till och med delaktig i ett samtal om vin, det var inte rimligt men rätt kul. Vi åkte hem hursomhelst och väl hemma hade vi långa samtal om familj, kontrollerande beteenden, mina irationella känslor och en massa sånt. Och så läste vi bok och hatade huvudpersonen som vanligt. Seriöst den boken I can not. Och vet ni vad? Jag orkar inte blogga om idag också. Det får ni imorgon när jag har vaknat. För jag är trött hejdå godnatt.

Två år genom åren: Oktober

Let's go, en av de sjukaste veckorna i mitt lilla liv. Have fun.
 

Oktober

Eller ”på marken”

 

Allt kränger. Jag skrev ett sifferinlägg av episka proportioner i bloggen häromdagen, men det slutar inte ändå. Ingenting håller samman. I tisdags grät jag i skolan för att en dikt berörde mig så djupt och M, som jag knappt känner, fick trösta mig. ”Jag tror att jag ligger på marken”, läste läraren och det är ju just det. Jag tror att jag ligger på marken men just nu har jag ingen aning.

 

I själva verket sitter jag i bilen med C. Vi är på väg till kulturkrogen för att spela. Det är den andra öppna scenen på en vecka och jag orkar inte göra mig fin, orkar knappt något allt, så jag har jeans och hoodie som vanligt.

”Vad är det ens för grej vi ska på idag?”

”Det är en soaré”, säger han. ”Det är I som anordnar den.”

”Vänta. Du skojar? Inte han som har visfestivalen väl?”

”Jo, sa jag inte det innan? Jag brukar alltid spela när han har något.”

Fuck. Det här får absolut inte vara det han antyder att det är. Han sa ju bara att det var en öppen scen! Men nej, han fortsätter förklara och det står jävligt klart att öppen scen this is not. Det verkar vara nån seriös performance med en förening han är med i och halvkända musiker kommer att dominera. Och här sitter jag i jeans och är en spillra. Jag säger att han väl kunde ha sagt något, men det hävdar han att han visst det har gjort.

”Och just det”, säger han se, ”det finns en tjej som brukar vara med. Hon sjunger inte särskilt bra, men hon är alltid med ändå.”

”Okej?”

”Så om hon sjunger falskt vill jag inte att du reagerar, gör miner eller så. Jag har ändå ett rykte bland de här människorna.”

Vad är det jag hör? Vad är det han sitter och säger just nu? Hur ska jag ens bemöta det här?

”Varför skulle jag ens göra det?” får jag fram. ”Det brukar jag väl ändå inte göra?”

”Jag tänkte på hur du reagerade i onsdags.”

”Vadå, på dadaisterna? Jag blev rädd, det är en annan sak!”

Jag hade visserligen gömt ansiktet i händerna och lutat huvudet mot bordet, så jag förstår hur han tänker, men de sprang runt i rummet och skrek nonsensord med en random papperspåse som de viftade runt med. Att jag blir rädd av vad som helst nu för tiden är kanske en annan sak.

”Nej såklart, men ändå. Som sagt, det här är väldigt viktiga människor.”

”Ja, då hade det varit bra att få veta att jag skulle träffa dem!”

Han svarar inte, utan parkerar bilen och går ut. Jag kan knappt andas av ilska, förvirring och ångest. ”Jag har ett rykte att upprätthålla” men mitt rykte då? Spelar inte det någon som helst roll? Ja, det här är viktiga människor, människor jag väldigt jävla gärna hade velat träffa när jag kunde stå på benen ordentligt. Inte såhär.

 

Vi går mot krogen. Någon röker och jag kommer på mig själv med att tänka att jag vill ha en cigg. Jag har aldrig rökt en cigarett i hela mitt liv men det är tydligen på den platsen jag är idag. Men jag sväljer ångesten, går in och hälsar på I. En av de viktigaste bokarna i Lund och här står jag som en jävla idiot.

”Det finns buffé om ni vill ha mat.”

Men är det här ett skämt? Jag kan inte äta buffé just nu! Jag kan knappt tänka en tanke! Det här går inte! Men det spelar ingen roll att det inte går, för det spelar aldrig någon roll. Jag äter buffé. C verkar först nu ha noterat att jag inte mår bra och blir orolig, försöker få mig att skratta. Det går till slut, för han är bra på det när han väl vill.

”Emma!” ropar han från andra sidan rummet. ”What’s the English word for knives and forks?”

”Cutlery!” svarar jag glatt, för av nån konstig anledning är cutlery mitt favoritord på engelska.

”Bra, nu log du naturligt på en bild!”

Han är den enda som vet hur man får mig att se glad ut på bild. Då kanske det är okej ändå.

 

L och P kommer för att se mig spela. Det är precis vad jag inte behöver. Under veckan har det framkommit att P, som är fem år yngre än jag och går i gymnasiet, tydligen har känslor för mig. Eller ja, om man ska vara korrekt så har hon känslor för mig igen. Redan när hon var femton var hon tydligen kär i mig, trots att vi knappt kände varandra, och nu är hon tydligen det igen. Eller har varit eller hur det nu hänger ihop, jag vet inte riktigt. Under mellanperioden hann dessutom L och P vara ihop for a hot second … och då har jag inte ens tagit upp den märkliga spänning som ofta finns mellan mig och L. Innan jag och C började dejta var han övertygad om att jag och L hade haft sex, vilket absolut inte var eller är sant. Så det är en stark kvartett vid bordet på kulturkrogen, det kan ingen säga något om. P är nervös och fnittrig och berättar att hon och L drack cider på tåget till Lund, som hon nog tror att hon känner av. Det var oklart först om hon ens skulle få komma in, men precis som jag gissat är det inga problem. Hon pratar på och jag undrar vad hon tänker bakom allt pladder. Om hon också tänker på låtarna jag fick höra, som hon skrivit om mig. Det är så sjukt att den här lilla tjejen har skrivit låtar om mig. Och mitt i allt det här ska jag sjunga. Eller ja, jag ska hjälpa C. Det är så det heter. Det är mina låtar som ska framföras, men hans namn som står i programmet. Jag kan inte formulera hur fucking rasande jag blir, men det är som vanligt. Som igår när jag sa att jag hade ångest och kommer vara lite off de närmsta tjugo minuterna och han svarade ”you don’t have twenty minutes.” Vi skulle träffa en kompis på ett ölhak, det var allt, så jag hade verkligen twenty minutes. Men han förstår inte. Han har ingen aning om vad jag tänker och det har blivit standard. Men vi skämtar, skrattar och har det helt okej trots allt.

”Först trodde jag att det var kvinnor som alltid hade rätt”, säger L, ”men sen lärde jag mig att det är Emma som alltid har rätt.”

”Det där var det finaste jag någonsin har hört”, får jag fram. Det här är helt sjukt. Jag ligger på marken, jag tror åtminstone att jag ligger på marken, men jag har alltid rätt. Den här veckan måste ta slut snart.


I never promised you a ray of light

Rubriklåt: Halo från one tree hill, en serie jag aldrig sett men jag har låten i min höstlista och Leo hade också hört den sjukt nog
 
Haj från soffan! Den är bäddad vilket är störigt för kuddarna är inte där och då får jag ont i ryggen men jag orkar inte fixa det lol. Starkt. Jag ska ju blåga, och det är faktiskt viktigare säger vi. Igår var en jävla dag, så som tur var sov jag väldigt bra och vaknade utvilad sjukt nog. Jag förberedde inför lektion och donade allmänt, och sen kom Leo. Hon var mitt uppe i kaos så vi tröstade och peppade henne en massa, och jag hoppas att hon mår lite bättre nu. Stackars boll. Vi lagade carbonara och lyssnade på musik och sånt, och sen hade jag lektion. Som vanligt gick vi igenom kickass texter och sen lärde jag ut dialog efter bästa förmåga. Tror mest jag stressade dem helt ärligt, men jag hoppas att det hjälpte i alla fall litegrann. Men efter att ha pratat en hel lektion (typ) fick jag inte vila, för såklart skulle jag prata ännu mer i podd. Det blev ett sjukt rörigt avsnitt och jag vet inte om det blev bra alls, men litegrann kanske vem vet. Det var en myslig kväll i alla fall och vi åt upp tårtan och hade det bra trots kaos och extrem jävla trötthet, och sen sov jag som en sten. Och imorse åkte Leo och nu har vi bara vilat och samlat kraft för att lämna hemmet. Det kommer nog gå...eventuellt. Så det var allt från maj, ses imorgon säkert!

"Just det jag har slavar!" tänkte hjälten glatt

Haj från natten och en ångig mem! Jag mår ganska obra just nu, men skit i det, det är ju min tjejas 30-årsdag! Inte längre tekniskt sett, men ändån! Synd då att jag sov som en kratta. Först somnade jag inte alls förrän kanske halv fyra och sen vaknade jag av att Jossan satt igång en video på Stellas dator i vardagsrummet...så jag fick försöka stänga av den. Då märkte jag i och för sig att jag hade fått mens, så det var ju lite praktiskt. Då kunde jag inte somna om, för jag hade inte tagit min jävla medicin så jag drömde fruktansvärda saker om till exempel en död bebis som jag inte kunde sluta tänka på. Stackars lilla bebben! Jag somnade väl om en stund, men sen fick jag ta mig upp för boendestödet. Då satte mensvärken dessutom igång, så ja...det var miserabelt helt enkelt.
 
Men jag sov lite mer och sen var det pottersnack. Därifrån kommer rubriken, för jag skrev ordagrant så i mina anteckningar. House elves hörni it's some serious shit. Vi var som vanligt otroliga (det är ett sånt skämt hur jag alltid skriver allt jättegrovt och han skriver jättediplomatiskt) och det var en bra tid, och sen researchade och tvättade och donade jag. Vi åt maxmat på kvällen (på fölsedagsbarnets request) och sen såg vi the sixth sense som Stellibelli älskar. Satan vad sorglig den är! Om jag grät: Eh ja. Om jag blev rädd: Typ inte, men obehagad litegrann. Mest ledsen. Det är en bra film, men jag förstår inte varför man ska se saker som inte är snälla mot en! Det är taskigt! Men det var mysligt att se en film som är så viktig för henne. Och nu har vi ätit midnattstårta (prinsesstårta forever) (fryst såklart!) och ska väl sova...jag måste göra flera saker imorgon. Det g-å-r inte. Ajaaaa det blir nog bra.

I'm still dreaming in my heart of hearts, but something's changing in my head

Rubriklåt: Save the world med Jason Isbell, en ångest-banger från nya skivan
 
Haj från hemma! Hemma är det bästa att vara ändå måste jag säga. Och ja, igår kom vi hem och direkt hade jag lektion. Så tyvärr märkte jag att zoom har blivit svinkonstigt, så det var fucking kaos, men jag lyckades och vi hade en myslig tid. Det blev mer som en hangout än en lektion, men vi pratade om poesi och lesbiska dikter och det var så jävla fint. Jag har så bra kompisar hallå och jag tror jag kommer göra nästa uppgift själv? Kanske?
 
Och idag har vi verkligen vilat gärnet. Vi har gjort lite sysslor och sånt, men mest har vi chillat. Jag har läst hp och researchat och pågått, och vi har läst en riktigt dålig bok. Seriöst det är en så dålig bok och det är så kul! Vi reagerar på vad som händer och diskuterar hur det skulle kunna göras annorlunda och det är typ första gången jag pratar skriv med Stella sjukt nog? Det är så kul! Vill typ strukturera en kurs helt efter dåliga böcker men det är inte så smart för man ska inte mobba författare...I guess. Men det är så bra för att förstå hur man ska göra att visa vad man inte ska göra! Då lär man ju sig! Men ja vi får se vad den inspirationen leder till. Och nu väntar Stella på att jag ska komma och lägga mig, så godnatt!

Jag är varken varken eller eller

Rubriklåt: Världens bästa dåliga exempel med Johan Johansson, en otrolig låt som vi också hörde och hypade i lördags
 
Hej från snälltåget! Jag vill bara hem och är så trött att jag typ inte kan formulera en tanke, men somejävlahow ska jag ha lektion ikväll. Hur ska någon ta mig på allvar när jag knappt kan komma ihåg vad jag heter klokt? Kul. Och tror ni jag vilade igår när jag var så trött? Självklart inte, jag träffade Saga! Vi satte oss på john scott (ansiktspuben även kallad) och reagerade på att de spelade taylor när vi kom in. Det visade sig att de spelade taylor hela tiden vi var där! Tre timmar! Det var så jävla kingigt! Vi drack vin / cider ("jag måste beställa en cider, för jag har betingat det med det här stället" jag älskar Saga) och catchade up. Jag berättade om mina kurser och turns out att en utbildad lärare faktiskt kan hjälpa mycket, för hon löste hela problemet jag har med kursupplägget på en halv sekund. Jag kunde ju också ha tänkt en milimeter utanför lådan men yall know I don't do that. Sen berättade hon thrilling tales om sin usa-resa och sitt nya jobb (fatta att hon är mentor för en klass? vi är actual adults huh) och vi hade så jävla trevligt, men jag höll på att somna hela tiden för jag var så trött lol. Jag försökte i alla fall vara en bra vän.
 
Jag kom hem och vi åt kycklinggryta och sen sågjag och Stella det nya avsnittet av förädarna. Det är så jääävla spännande! Det är final nästa vecka och sen jävlar i gatan är det så mycket bättre! Perfekt program-schemaläggning. Vi åt mer tårta amamam och sen sov vi, och satan vad jag sov. Jag har sovit typ exakt så mycket som jag kunde sova och ändå är jag så törtt nu att jag knappt kan processa någonting. Jag kommer vara uppe ur sängen max tre timmar imorgon skojar fan inte. okej kanske överdriver lite men typ inte. Så det var allt för idag, nu stannar tåget i Nässjö. Solen skiner in på mig och det är mysligt. Jag saknar nässjö är det konstigt? Jag har ju verkligen inget där att sakna. Jag känner ingen som bor där. Jag är inte rimlig. Aja, nu ska jag väl försöka ordna inför lektionen somehow, ses imorgon!

I don't regret a single fucking moment of my future

Rubriklåt: Burning churches med me and that man, en riktig banger som jag och Robert hypeade loss till igår
 
Halloj från Skåne för sista gången för den här vändan! Jag ska alldeles strax lämna hemmet, men först blogga om våra stora äventyr igår. Först kom Lilla hit (äntligen för hon var kaos-sen) och vi poddade. Vi drack suröl (amamam) och pratade om typ musikteori eller nåt inte vet väl jag, och efter en snabb bit chokladtårta (oooo det borde finnas mer sån ju?) åkte vi mot Osby. Stella körde som en king och vi lyssnade på tack för insläpp, drack cola (var det baaara cola? Det vet ingen!) och gaggade, och sen kom vi till slut fram. Vi skulle nämligen fira Robert! Olle och hans fru Sara kom också och vi alla gick till hotellet och åt en eminent jävla middag. Vi pratade om att "vara värdig en vildand" (för många åt sådan, med päron och krusbär till what) och jag åt deras underbara aioli som jag redan saknar. Vi tramsade mycket hela tiden såklart, särskilt när jag sa att jag inte hörde Lilla ordentligt för att jag tuggade och då hör man sämre...det tycker ingen annan? Klart man hör sämre när man tuggar? Liksom inte mycket men litegrann? Så det var mycket "sluta tugga" när folk inte hörde och sådär. Vänta nu insåg jag att det såg ut som om de andra åt anka och jag åt...aioli. Jag åt en burgarjävel också obs. Vi åt efterrätt och försökte reda ut vad olika efterrätter ens är, och jag år en otrolig creme brulée med nån hallon-sorbet-grej på. "hallon eller jordgubb eller nåt, rö är den i alla fall!" sa Olle. Rimligt.
 
Vi gick hem till the Balte house Och hade det så jävla bra. Robert bytte om till klänning (tyvärr lånad för han har ingen egen än) och vi lyssnade på Roberts bästa musik och alla utom vindrickarna drack spännande läsker. Vi berättade spännande historier, sjöng ("tror ni att Emma har hört den här låten förut?") och hade det helt enkelt så jävla mysigt och kul. Lilla sov / halvsov typ hela kvällen men det var gosigt att väcka henne ibland och säga haaaj och sen låta henne sjunka in i sin vibe-vila. Gulligt. Jag kommer inte på något särskilt vi pratade om, men jag hade en svinbra kväll! Vi sov sen på en väldigt spännande luftmadrass, vaknade och åt frukost och sen åkte vi hem, basically. Det är så mysigt att köra runt med min tjeja. <3 sen har vi drällt och ätit och så en stund, och nu sover hon (hon somnade inte förrän typ 04 buuu) och jag ska gå iväg om bara någon minut. Ses imorgon, säkert från ett tråkigt tåg!

Den blomstertid nu kommer, med lukt av färgens burk

Haj haj igen, nu blir det ett riktigt blogg. Fröken Lilla är på väg hit, så perfekt tid att sistaminuten-blogga ju! Och igår var ju en dag, och på själva dagen jobbade mamma och pappa och vi drällde. Nä Stella sökte ett serri jobb och researchade, jag drällde. Vi tog oss iväg för att ta foto på mig till dumma färdtjänst och köpa presang till Robert, men annars tog vi det lugnt. Men sen kom Sara, Benjamin och mormor! Vi skulle fira Stella nämligen, så det gjorde vi, med persiko-bubbel och allt. Så ska det va! Och sen åt vi en massa lax och pratade om olika hemska fall vi läst om på sistone, Saras nya coola liv (hon sitter ting nu iiiii) och en massa annat. Vi fick super-chokladtårta (fan vad jag ska äta av den snart det ska ni veta) och hade det bra, och när mormor åkt spelade vi besservisser utav bara helvete. Rubriken var Benjamins sätt att psyka Sara och mamma när de skulle komma på den riktiga textraden (jag kunde knappt andas av skratt för han sjöng det jättemånga gånger på ett väldigt kul sätt) och vi skrattade en massa åt hittepå-hockeyramsor, mammas skämt som bara hon skrattade åt men som nästan var rätt svar och när Stella, som ju alltid annars är dålig förlorare och blir upprörd, sa "jag tycker det är lite pinsamt att ni blir såhär sura över ett spel." Fan vad jag älskar min familj. Och nu sitter vi och lyssnar på dagens podd-artist och väntar på en sen Lilla, och snart ska vi till Osby iiiiii!

Over those hills I bet you're somewhere dreaming, I take my pills every night and in the morning

rubriklåt: Over those hills med Hayley Williams
 
Fan vad trött jag är på att mediciner ska diktera våra fucking liv hela tiden. Att min tjeja ligger och kämpar med illamåendet från helvetet för att hon har börjat på en ny medicin som kanske, eventuellt hjälper lite med hennes mående...nån gång. Men det vet vi inte. Om man tar en ipren så är man rätt säker på att smärtan ska försvinna, men om man tar antidepp eller liknande har man inte en jävla aning om vad som ska hända. Ja det finns såna fysiska mediciner också men det gör inte problemet mindre, snarare större. Vi tar nån random tablett och dosen ska trappas upp saaakta över tid, så det tar flera månader innan vi säkert vet om de hjälper...eller ja det vet vi ju inte. Liksom jag tror att jag blir hjälpt av venla, men vafan, jag kanske bara växte upp lite och mådde lite bättre i mig själv? Huuur ska vi veta det! Oooch exakt nu när jag skrev detta kom jag på att jag faktiskt glömt min medicin, så jag gick och tog den. För annars skulle jag drömma hemska sömnparalys-drömmar eller, om jag glömmer igen, bli helt sjuk i huvet (fond memories av i vintras när jag trodde att jag hade en tredje alter...). Så liksom...det är så jävla oklart. Och folk ba "ni äter för många mediciner" bror jag håller med! Inte om just mig då, men om andra. Men liksom vad ska vi göra? Hur ska vi funka? Jag har ingen aaaaning! Det här var mest ett rop av frustration och ledsenhet över min lilla tjeja. Hon har somnat nu, det brukar hjälpa. Den som väcker henne slår jag fan ihjäl känner jag just nu. Jag är: Rimlig. Nu ska jag snart skriva riktig blogg, antar jag.

Jag visste nåt om livet, men ingen fråga mig

Rubriklåt: Hej lilla Marit med Marit Bergman, som jag lyssnade på på tåget och det är en sån jävla bra låt
 
Haj från Skåne! Jag sitter i lilla soffan och snart ska jag sova som en bebbe. Det kommer bli livet. Men det har varit en bra dag idag, och sjukt nog var tåget i tid! Detta har aldrig hänt i hela livet kändes det som, i alla fall inte när Stella varit med. Vi tog oss genom tågresan med musik, lektionsplanering (jag) och research (Stella). Vi kom fram och åt köttbullar och makaroner (mamma använde en stekpanna, sjukt beteende av henne) och diskuterade skrivsaker.
Stella: Det är svårt när det är två killar i entext.
Mamma: är det två killar för mycket?
...Stella menade syftning, men jag tycker det var ett rimligt antagande. Men sen hade jag hursomhelst lektion! Och alla var så kingiga! Det blev texter om supermegacreepy stalkers, fula killar, snälla systrar och paliativ vård, vad mer kan man önska? A++ content! Vi pratade om makt i texten och skrivprocess och en massa annat, och det var så kul! Mina kursare är ikoniska det vill jag bara säga. Och sen har vi bara hängt, tittat på great british bake off och drällt. Och nu ska vi sooova, jag är hype!

I guess I take after my mother

Rubriklåt: The grand optimist med city and colour, en låt jag påmindes om i dagens listgörande. Rubrikraden makar ingen sense bara såhär men i låten är den impactful af
 
Hallå från halv-natten och sista kvällen hemma på ett litet tag. Vi ska åka iväg imorgon sjukt nog, så vi försöker samla ihop oss själva för att sova. vi får väl se hur fan det går. Men detta har hänt sen sist:
-Vi har kommit ikapp i förädarna. Det är jävelspännande och vi är taggade på lördagens avsnitt!
-Jag har gjort en spellista med låtar från canada. För ibland måste jag göra helt onödiga spellistor för att överleva, det är min grej. Så nu försöker jag komma på alla kanadensiska artister jag kan, sådär som man gör.
-Jag fick fullkomlig ångest av koncepten "packa" och "städa", kul va. Det ordnade sig till slut som tur var, men ändån.
-Jag har klurat på konstiga skrivuppgifter. Om jag går på idén jag har nu kan det bli...konstigt.
-Jag har ätit pringles och försökt hantera Stellas stackars illamående. Twitter försöker assistera och de är gulliga.
-Jag har drömt att Lilla hade cancer :( det var jätteheeemskt!
-Det mesta är rätt mörkt i mitt lilla miniliv men imorgon ska vi till Skåne. Thank fucking christ det behövs nåt annat i livet dammit.

Jag såg en gås i en tall

Halloj från soffan! Här sitter jag och undrar vad fan det är som luktar, det är nåt på bordet som luktar mat eller nåt. Det är äckligt men jag kan inte räkna ut vad fan det är. Alltså det är inte rutten mat på vårt soffbord det är säkert bara en tallrik eller nåt men ändån! Nog om vårt stökiga hushåll, igår lämnade vi ju lägenheten och åkte på äventyr. Vi tog oss till mariatorget och åt på MCDonalds ("då ska jag äta en fiskajävel!" ropade jag, så det gjorde jag, trots att Stella hävdar att det bara är jag som äter dem) och sen var det standup time! Det var i en konstig källare med en livsfarlig trappa till, och sen när man var där nere var det en massa fler livsfarliga steg! Rude! Men vi kämpade oss till platser (actual klaffstolar) och sen var det show. Jonte Tengvall var först och fan vad söt han är. Han är verkligen som en introvert-version av mig, vilket kan tyckas omöjligt att tänka sig men try it. Han berättade om alla absurda sjukdomar han fått och en massa annat jox, och det var väldigt trevligt. Sen var det paus och jag försökte förstå musikvalet, för de spelade ilomilo med billie eilish och fml med kanye? Det är...inte rimliga val? Sen var det i alla fall Marcus Thapper och han var väldigt söt och rolig. Rubriken kommer från hans pappa och var upphov till ett riktigt kluckskratt från min tjeja. Det var starkt för ingen annan skrattade högt just då. Så det var en bra standup-upplevelse, men inte det bästa vi sätt. Vi åkte hem och på tunnelbanan träffade jag Sagas kompis! Hon presenterade sig först med sitt killnamn och sen "nej just det, *tjejnamn* förresten" så jävla valid. Så jag blev hype, men inte lika hype som Stella...för hon skrattade hela vägen från vår plattform, uppför den långa rulltrappan och ut. Åt vad, undrar ni? Åt nåt tramsigt på tumblr som hon såg för flera år sen. jag älskar henne.
 
Sen kom vi hem, såg förädarna och hade det bra. Jag fick agera drama-jour igen (ändå ett tag sen nu) och sen sov vi alldeles för jävla sent, så idag har inget hänt whatsoever. Vi har sovit, tramsat, gosat och försökt göra nytta, det är typ det. Ses...när något har hänt!

Everyone is a bad guy and there's no way, no way to know who's the worst

Rubriklåt: You first med paramore, typ den enda från senaste skivan jag gillade sorgligt nog
 
Hej från mig, ett vanligt inlägg kan jag la också bjuda på idag. Vi ska snart åka på kvällens äventyr, men jag lyssnar på musik och samlar krafter. Nyss åt jag ett äpple kan jag berättar för #Äppelbloggen. Ska snart köpa päron tror jag så att#päronbloggen får återuppstå, till endast Lillas glädje. Hon är störd. Hur länge ska jag kalla henne lilla i bloggen förresten? Hon är liksom vuxen och har ett jobb och sånt nu, äldre än jag var när jag började kalla henne det, men lik förbannat äre lilla. Vi får la se. Anyway...som det hintades om i andra inlägget lagade vi flygande jacob igår. Vi hade båda för oss att vi gillade det, men det var oklart vad vi egentligen tyckte, så vi testade. Det var läskigt som ni såg, men det blev ändå rätt gott. Jag försökte äta resterna idag men råkade ta en låda med pasta istället. Stella hade inte sagt att hon hade gjort en sån så jag blev...förvirrad. Aja, bara makaroner är...också en lunch. Anyway, vi åt vår jacob och tittade på förädarna. Jag undrade vad Stella skulle tycka, men hon var hooked nästan direkt och vi såg tre avsnitt. Det är spännande, fast jag än så länge vet hur det ska gå lol, och vi är sådär lagom jätte-invested. Vi var uppe sent som vanligt och jag sov jättelänge, vilket var dumt för då drömde jag mardrömmen jag skrev om. Onödigt beteende. Så idag har vi bara drällt, lyssnat på ett sjukt mord och fixat här hemma, och snart är det äventyr som sagt. Det behöver vi nog.

Hur det faktiskt låter i min hjärna: matlagning och hushållssysslor

Det är alldeles för många steg och moment. De är inte bara många, de kräver att jag gör dem precis nu. Alla rörelser är så mycket större än vad jag vill att de ska vara. Jag vill vara försiktig, men om man är för försiktig misslyckas man. Så jag försöker ta ordentliga tag med stekspaden, fast jag vet att det kommer stänka på mig då. Det är inte farligt men det är varmt så det känns farligt. Jag tvingar mig själv att stå rakt framför grytan och inte bortvänd som instinkten säger.
 
Jag kan inte tänka på flera saker samtidigt. Bananerna ska skivas och det kan jag, egentligen, men ändå gör jag det helt fel för jag kan inte processa information. Den enorma grytan ska sköljas ur och in i diskmaskinen. Det är inte svårt, men det blir svårt för jag kan inte mer. Den är tung och bara att vända den upp och ner är en utmaning. Det är så mycket kvar. Formen ska in och ut ur ugnen och sen ska maten på något sätt förflytta sig från formen till tallriken. Hur fan då? Hur klarar folk att först laga maten, sen lägga upp maten (panik panik jag får inte jag kan inte) och sen faktiskt äta maten? Jag vill absolut inte äta någonting som gjorts i det här köket ikväll. Stella börjar steka bacon och jag borde stanna kvar men jag flyr ut i vardagsrummet för jag kan inte vara närvarande i en sekund till. Jag måste ut ur kroppen för om jag är inne i kroppen kan vad som helst hända.
 
I drömmen har jag glömt att städa på ett skrivbord jag inte har på riktigt. Stella visar mig fem halvfulla chipspåsar och skäller ut mig för att jag inte har städat men jag har aldrig ens sett dem förut. Paniken stiger. Jag kan inte minnas den här biten av bordet, för jag är aldrig där. Om jag inte är där sakerna är märker jag dem inte, så är det alltid. Hur folk kan få en helhetsbild förstår jag inte. Jag försöker försvara mig men det går inte. Hon lyssnar inte. Jag vaknar och kramar henne och hon säger att hon aldrig skulle bli så arg. Jag visste ju inte att påsarna låg där! Så skulle det inte vara på riktigt! Fast det är ju precis så, jag vet inte vad jag ska göra. Det är inte att jag inte orkar, jag vet inte! Jag förstår inte! Hur fan blir man bättre på att förstå? Jag vill bara vara trygg och aldrig någonsin vara i kroppen. Tyvärr funkar inte livet så.

Lord knows you're only human, you were tired and you wanted to go home

Rubriklåt: Hey ho on the devil's back med katzenjammer, från veckans cirkelskiva
 
Hej från höstsolen! Jag sitter inne, men solen lyser in och värmer mig lite lagom. Sherlock jagar solkatter men hon fångar inga, stackars. Hon måste verkligen undra vad grejen är. Och nu ska jag berätta för er om vår jättemysliga dag igår! Vi åkte till Jennie och fick se hennes otroliga lägenhet, som är enorm och gammal och så jävla fin. Den har två eldstäder och två balkonger, ursäkta? Hallå? Vi fick en lååång rundtur och genomgång av renoveringen (både jag och Stella är helt ställda över att man kan renovera ett hem? Man kan såhär, gå in i ett rum och tänka "ska vi göra om rummet såhär istället?" det går väl inte!) och sen satte vi oss i "salongen" (vi stirrade på varandra i chock) och åt chokladbollar som om det inte fanns någon morgondag. Men sjukt nog var inte chokladbollarna höjdpunkten: det fanns ju bebisar! En liten 2,5-årig vega som sprang runt och läste böcker och berättade om en massa saker hon varit med om. Stella följde hennes every move och jag följde Stellas every move för hon är så söt med bebisar I can not. Vi ska inte ha barn men allt jag vill i livet är att se henne som mamma...fan. Och det blev ännu mer tydligt för sen fick vi en liten tremånadersbebis i famnarna! Betty heter hon och vi älskar ihjäl henne fast hon kräkte på Stellas skjorta. Det var starkt content. Vi klappade på hennes lilla huvud och gissade om hennes framtida liv och det är så hype. Drömmen var det verkligen! Så vi var helt höga på bebbe resten av dagen, men vi hann prata lite med de vuxna också...litegrann. Jennie försökte hypa oss att skaffa barn, vilket ju tyvärr var ganska lätt just då, och alla pratade om bamse för alla kan tydligen allt om bamse. Det kan inte vi kan jag säga. Vi åkte hem, åt lax med stor passion och gjorde klart vår episka patreon-film, så den ska vara uppe nu men det är den inte för youtube bråkar. Vi jobbar påre. Och det var allt, för idag har vi bara sovit och chillat, men vi kanske släpar oss till kista snart...vi får se. Spänningen stiger.

Växte upp, växte fel

Rubriklåt: Ta min hjärna med Terra, en banger bara
 
Haj haj snart ska vi åka så jag får väl blåga. Det är inte lätt att vara vi just nu, men vi kämpar på. Stella har ju en ny medicin och den har fullkomligt pajat hennes lilla mage, så hon mår väldigt obra just nu. Det förvirrande var att igår hade jag också mag-issues, så vi trodde att det var lasagnen. Det var det inte, har vi nu kommit fram till. Så hon ligger i sängen och kämparmed livet så vi kan åka. Och igår hade vi en ultimat gosdag. Leo åkte rätt tidigt och sen sov jag som en sten i flera timmar för det behövde jag, men sen försökte jag väl starta dagen lol. Vi mådde som sagt dåligt, menvi lyckades äta middag och sen podda. Det blir ett juicy avsnitt, där vi till exempel lär oss att jag inte vet vad ordet folkgrupper betyder. Jag tänkte folk-grupper, alltså band som spelar folk. Väl kämpat. Men vi hade kul bland traumat och efter poddandet tryckte vi i oss chips och båda var i chock över hur gott det var. Vi var i olika rum och skrek till varandra att chips är bäst. Rimligt. Och sen har vi sovit och nu är det idag, så ja det har inte hänt så mycket lol. Men vi ska iväg snart så det kommer bli hype! Det måste jag göra ibland så ni får kul saker att läsa om. It's all for yall.

And I'm almost dry, and I'm almost home

Rubriklåt: Walk in the rain med passenger, en banger från min eminenta höstlista
 
Haj från natten! Jag ligger i sängen och Stella sover tror jag, och jag gäspar men det gör ont i mitt munsår. Serri jag har munsår hela tiden nu kan ni förklara varför det är så? Det är ett jävla hatbrott! Men idag har varit en supermyslig dag och Leo har varit här! Eller ja hon är fortfarande här, men ändå. Vi lyssnade på höstlåtar och skrattade åt att hon alltid säger "det låter som x" när det är den artisten och det är väldigt roligt. Stella lagade amazing lasagne (jag saknar den nu) och lyssnade på mord, men sen hade jag lektion! De hade skrivit amazing uppgifter och vi fick följa med på extremt oväntad misshandel, en tur till ikea och en landsflykt bland annat. Så jävla kul! De är så smarta och roliga och det är så gosligt! Och efter lektionen bakade vi cookies amamam! Jag hällde upp grejer (ibland i skålen och inte över bordet...), leo slabbade ihop degen ("jag älskar slabbig bakning!") och Stella fixade och donade i allmänhet, och det blev a++ kakor! Saknar även dem ska äta en dirr när jag vaknar. Vi pratade och lyssnade på kafferepet och plötsligt utbrast Leo "av alla människor jag känner är ni de rimligaste." ...what? vad hände precis? Får man säga sånt fint? Det borde vara olagligt! Så jag mår väldigt bra, men nu ska jag sova som en liden bäb godnatt!

Nu blommar asfalten på Grimmauld Place

Haj från supernatten igen! Jag har inte bloggar på två dagar vilket som ni nog förstår betyder att det inte har varit särskilt spännande around here. Men jag mår ändå rätt bra, och har försökt underhålla mig själv så mycket som det går eller nåt. Detta har hänt:
-Jag har stekt pannbiffar, såna färdiga alltså. Det var läskigt för att steka är jätteläskigt! men jag stod framför spisen istället för med sidan mot spisen jättelångt bort som jag brukar göra lol.
-Jag har researchat så jävla mycket och alltså det kommer bli some dark shit i podden nästa vecka. Ääär ni redo nej det är ni inte.
-Stella har nästan klippt klart vår jättelånga patreon-video så jag såg den nyss. Den kommer bli sjuk.
-Jag och Robert har pottersnackat och därifrån kommer rubriken, för Mundungus stulade grejer därifrån. Det fick han inte! Annars pratade vi mest om löööv och att Harry är kickass i den här boken.
-Natten till igår hade jag en fruktansvärd mardröm, eller typ halvsovande-mardröm. Fuck off venla varför är du sådär.
-Stella har börjat på sin nya medicin och har därför ont i huvet hela tiden. Hoppas den är bra för henne ändå.
-Nyss åt vi glass. Jag älskar glass. Slut på meddelande.
-Vi har haft det bra faktiskt. Och imorgon ska jag träffa en annan människa än Stella, sjukt beteende av mig!

Probably shouldn't tell you this but fuck it, here's my confession

Rubriklåt: Somebody I fucked once med Zolita
 
Haj från natten! Jag är nu precis motsatt från igår en jättepigg memma, så jag vet inte hur jag ska somna. Men det kommer jag nog lyckas med, har ändå hopp om livet. Vänta va livet och sömnen är inte samma sak lol. Anyhow, den här dagen började med att jag verkligen inte orkade ett jävla skit. Låg i sängen i typ två timmar och våndades över ifall jag skulle äta eller duscha först för båda kändes omöjliga utan den andra. Till slut övertygade jag mig själv om att man fick äta lunch i morgonrock, so I did och kunde starta dagen till slut. Stella kom hem från sin coooola intervju (det är så coola jobb hon intervjuas för hela tiden yall) och vi hann kramas lite och så, men sen fick jag förbereda en massa för då skulle jag ha lektion! Och alltså vilken jävla kickass lektion det var! Alla hade gjort så bra uppgifter! Och en hade skrivit sin uppgift om rubriklåten, så jag var: hype. Så jävla a++ content och om jag får säga det själv lärde jag ut riktigt bra och gav kingig respons. Och nya uppgiften kommer bli så kuuul! Kan inte bestämma mig för om andra kursen också ska få den eller inte, vi får väl se. Men satan vad bra jag mår och vad kul jag har! Vi hann också skratta en massa åt "att skriva om att baka och att baka om att skriva" och allt möjligt annat, så det var peak liv. Och efter lektionen köpte vi maxmat (för det var jättesent och vi ville inte fixa nåt lol) och hade det bra, och nu har vi lyssnat igenom onsdagens lelle podd och drällt. Och nu ska vi sova, för det är sovdags för små tjejor säger Stellibelli. Godnatt bloggbebbar!

Och jag tänker nästan aldrig på dig, men jag saknar dig nästan jämt

Rubriklåt: Honungsfjärden med Eddie Lövholm Eriksson, hela låten bygger upp till den där raden och det är alltid så satisfying
 
Hej från Sveriges utan tvekan tröttaste mem! Jag är så sönder ikväll det är helt sjukt. Fucking alkohol yall don't drink kids. Jag ska försöka blogga om mitt partajande, och jag åkte till uppsala för att hänga med linus igår! Jag åkte ett tåg som inte fanns (det stod en helt annan avgångstid på min biljett än sanningen) och när jag kom fram gick vi hem till honom. Vi pratade under promenaden om saker det borde finnas ord för och han gick igenom ett helt realityprogram för mig. Starkt content. Vi kom fram och blev superhälsade på av Kefas, deras hund som har blivit jättestor sen sist och klättrade en massa på mig. Bästa han. Linus fixade mat och jag och Sofie (hans festmö) mobbade honom en massa, som vi alltid gör, och sen åt vi mat och tittade på "förädarna", programmet han gick igenom. Det är ganska thrilling, så jag kanske måste kolla på det i fortsättningen. Vi hade sen tänkt gå ut men lät bli, för vi hade ju så jävla trevligt hemma. Vi drack moranisse fast som drink (det är en shot med blåbärssoppa och grejer), shottade (onödigt i efterhand), spelade och sjöng, berättade skvaller och sen spelade vi cards against humanity. Det var riktigt kul och konstigt, men kanske mest konstigt för att Linus började prata som Johan Persson hela tiden. Det blev orimligt. Kvällen avslutades med ett långt samtal om huruvida samhället borde finnas, jag tycker: inte. Linus "gillar lagar och regler". Töntigt.
 
Idag vaknade jag och mådde så jävla dåligt. Fyyy fan. Det blev lyckligtvis inget kräk, men nära nog. Jag kämpade mig upp och fick till slut i mig något att äta: Äpple. Det var så jävla jävla gott och jag skrek verkligen om hur mycket jag älskade äpplet, så nu är det #äppelbloggen här istället för #Päronbloggen. Sjukt. Jag tog mig iväg från uppsala och halvsov mig genom tåget, och till slut kom jag till rågsved och hängde med Onna. Vi lyssnade på hundra mord och åt köttfärssås och det var så mysligt och tryggt där. Men nu är jag hemma och har fått i mig pudding (amamam!) och nu ska jag sova. I typ hundra år. Godnatt!

RSS 2.0