och för varje gång tror jag mindre, för varje gång hoppas jag mer

Rubriklåt: För varje gång med melissa horn, som äntligen släppt skiva igen! Jejoise!
 
Hej hej jag kanske borde get my shit together och blogga om min helg. Såry allesammans men jag är sjuk faktiskt! (älskar att be om ursäkt som om jag har en stor läsarskara.) Så, i fredags var jag ju i osby. Där tog vi oss först från stationen med mycket förvirring, men sen fixades mat och sagor berättades såklart. Denna gång hade sagorna konstig betoning och var väl inte så rafflande, men ändå härligt. Vi läste protokoll som verkligen inte var rimliga, åt glass och sen var det såklart soffa och musiklyssning-time. Det är det bästa. Det var mycket gammal musik som dök upp, så jag var skeptisk mest hela tiden, men samtalet flöt och Annoushka hade full koll på vad hon skulle diska. Det är faktiskt viktigt. Så nä, jag hade kanske inte jättemycket att berätta om min vistelse, inser jag nu.
 
Igår vaknade jag med huvudvärk från helvetet, men åt frukost med team osby och var "trevligt sällskap" tills jag åkte hem. ...då sov jag i fyra timmar. Friskt. Så jag kunde inte gå ut och äta med min familj, men jag lyckades repa mig tillräckligt för att joina dem på standup. Vi såg Anders Jansson och det var väl trevligt, tycker jag. Han skämtade mycket om att inte kunna se (han skulle bara veta!) och som Sara sa: "jag lolade, men jag fick inte ont i magen." typ exakt så. Sen gick vi hursomhelst till den nya rom-baren som har öppnat i Lund (!) och där drack vi konstiga drinkar, i alla fall några av oss. Ändå rätt gott, om än märkligt. Vi hade lite svårt att samtala pga akustiken, men satt ändå där en stund, tills vi åkte hem. Då...gick jag vilse. Kul med äventyr när man är supersjuk1 Jaaa!
 
Men, idag har jag sovit till 14:00 och inte gjort något mer avancerat än att handla. Kämpat på. Snart ska jag sova igen så den här töntiga sjukan kan leave me the fuck alone. Den är så tråkig!

I wonder what you look like under your t-shirt, I wonder what you sound like when you're not wearing words

Rubriklåt: Work your way out med ani di franco
 
Hej frrån mig, alltjämt sjuk men kämpandes på! Snart lär min ipren verka och då jävlar blir jag unstoppable. Eller kanske inte, men lite bättre kan man ju önska sig. Och igår tog jag mig i alla fall hemifrån, för att umgås med min andra syster! Systrar är bäst när man är sjuk. Så jag hängde hos Sara (jag skriver aldrig ut hennes namn? why?) och Benjamin, fast hade höll mest på att spela med några störiga bollar han hade köpt.
-Benjamin, kan du steka korv?
-Ja, jag ska bara lära mig spela det här instrumentet först!
...okej, då äter vi ingen korv då. ;) Men det gjorde vi, samtidigt som jag agerade ut en intervju Sara skulle ha idag. Så jag spelade en skeptisk man från göteborg som skulle intervjua henne och ställde jättesvåra frågor. Hon var duktig! Hoppas the real life M*cael var mindre göteborgsk och att han gillade henne!
 
Sen var vi tydligen tvungna att titta på love island, för hon hade börjat följa det. So we did. Jag var såklart involved från sekund 1 och försökte hitta en snygg tjej, vilket inte fanns. rip. Men vi hade kul ändå, och efter att det tog slut åt vi glass och såg pitch perfect 3. Lol att ettan och trean finns på netflix, men inte tvåan? Svara på det tack. Det var en riktigt konstig film där det plötsligt ingick en fkn båtjakt, det vanligaste jag sa var "Ingen sjunger, I'm bored!" och inget i filmen makade sense in the slightest. Men vi hade trevligt och sen åkte jag hem och sov som en sten såklart. men bara i 9 timmar! det var liksom typ nästan morgon när jag vaknade? Off brand, Emma.
 
Idag har jag mest känt känslor om 90-talet och att jag vill ha levt då. Tänk att kunna vara i lilith fair-scenen, att se Ani och Tori och Tracy när de var som bäst, aaaaaa! typ lite så, ja. Därav ani-rubriken, för jag låg och halvsov till hennes låtar en lång stund. Rekommenderar detta till alla för det var amazing. Och snart ska jag...till osby. hjälp hur ska jag orkaaaa

Ingen har burit min dröm liksom du, men aldrig får jag bära din

Rubriklåt: Vänligt hopplöst nej med navarra, bästa låten om olycklig kärlek som finns. (är inte olyckligt kär nu ofc, vi kommer dit)
 
Hej från den sömnlösa sjukstugan! Här ligger jag och väntar på ett sömntåg, basically, så nu är det dags att blogga lite. Och jag ska blogga om igår, när jag åkte till Lilla för att sjuka mig där. Jag åkte en mardrömig färdtjänstresa som slutade med att jag fick åka med en random människa till rätt hus, men när jag väl var där la jag mig i hennes säng och tyckte synd om mig själv. Lilla beställde teriaki-lax till oss som en superperson och det var det godaste ever, och livet var mysigt och tryggt. Vi hamnade i en konstig grej där vi pratade med varandras 2012-versioner, så jag berättade för Lilla 13 år och hon för Emma 18 år om allt möjligt. Emma 2012 hade...andra prioriteringar, for sure. Att jag var tjock var ju det värsta ever, och väldigt mycket handlade såklart om the highschool crush.(därav låten, som vi hörde sen). Valid ändå, in a bad sort of way.
 
Vi fortsatte omhändertagandet av varandra med att göra chokladbollar, eller bara smeten. (jag gjorde inget obs. jag bara satt på soffan.) Så vi åt smet ur skålen, drack te och kramades och sjöng stämmor som det ska vara. Det slutade med att jag berättade en massa om harry potter, för hon vet ju inget om det! Mycket var i sång (vilken låt var det nu jag sjöng det på? Kommer du ihåg, Lilla? Det var ju en jättelång låt!) och vi diskuterade världbygge och grejer. Men sen åkte jag hem, och sov som en bäb. Och idag...mest har jag sjukat runt. Jag och pappa har handlat i en ny affär, jag har saknat Stelllla, jag har sovit, jag har dm:at med Alice om funkisgrejer, jag har bråkat med min dator och ja, det är typ det. Men ja, om man kanske skulle sova?

Just say the word, we'll take on the world

Rubriklåt: Take on the world med you me at six
 
Hej från min sjukstuga! Japp, sjukdom pågår around here. Feber och halsont och hela köret. Sak jag genuint undrar är hur folk gör saker när de är sjuka? Jag är verkligen bed bound konstant och äter knappt ens. Fast nu mår jag faktiskt ganska bra, so that's fun. Och igår var ju min och Kitis sista kväll! Vi drack cider och sjöng, såklart. Jag testade apologize i oktaven över (förlåt, grannarna...) och vi stämmade en massa. Jag kom fram till att true love är att inte sjunga överstämman för att man vet att den andra kommer vilja göra det. Sant ju! Vi hade diverse moments (ibland samtidigt och ofta inte) och sen blev vi väldigt emotional om allt som har varit i våra liv. Vår historia är verkligen out of the fucking ordinary men jag är så tacksam att ha henne i mitt liv.
 
Så, idag vaknade jag och var sjuk. Jag drömde kaotiska drömmar om att resa till sälen och spela in true crime-poddar, och sen drömde jag en creepy mardröm som gjorde att jag gjorde det läskigaste ljudet ever. Förlåt Kiti <3 sen åkte hon och jag sov verkligen hela dagen. Feberdrömmarna avlöste varandra och allt sög, men jag kom iväg till apoteket och köpte antidepp och ipren. Och mat! (jag köpte inte mat på apoteket.) så ja, nu har jag kämpat mig igenom det här lilla blogginlägget och nu ska jag sova lite mer. Gud vad skönt med sööömn. (kommer säkert aldrig somna nu pga supersömn.)

Jag lackar, nu får det räcka

Rubriklåt: Aj (aj, aj aj) med Frida, en festlig och skånsk låt som jag älskar
 
Hej igen, nu har jag mindre ångest thank god. Igår var mörk hörni. Men jag överlevde och det kom ju folk hit! Efter blogget kom även Lilla, Marie och Sam, så det var ett bra gäng. (tur att jag inte bjuder in dåliga gäng...) Det blev massa stämsång direkt och det lagades tacos och sjöngs för glatta livet. Sen lektes det både jag har aldrig och "ring of fire", vad det nu är. Det resulterade hursomhelst i rafflande historier, utrop av könsord, sjung-förbud (trauma!) och mycket skratt. Kiti konstaterade att "om man inte har legat med en tjej, då lever man ju inte", så Annoushka spelade död. "Jaha, jag trodde du gosade", sa jag och kom fram till att det är en hårfin skillnad mellan att gosa och att vara död. Valid ändå. (kul att jag validerar mig själv lol) Folk deeptalkade på balkongen, jag var ångig som fan hela kvällen och allt var rätt harmoniskt i största allmänhet. Typ så, jag vet väl inte...
 
Idag vaknade vi (Annoushka sov kvar så nu är vi bara tre) och var allmänt märkliga. "Du bryr dig inte ens, sluta genast!", "Emma, du tycker om den här låten!" "gör jag? okej..." och "du borde bo i en djurpark!" "nä." "nää." är bevis på det. Men vi åt ägg och hade oss, och sen har vi mest chillat. Rökt / passivrökt och pratat om skolmat och att ghosta folk, fixat i ordning här, använt min diskmaskin och döpt hen till thunder-johan och nu har vi / ska vi äta. Hare bra!

Wish I could get a little undrunk so I could uncall you, at five in the morning I could unfuck you

Rubriklåt: undrunk med Fletcher, en av årets låtar för mig som nästan ingen förstår grejen med, men Kiti förstår!
 
Hej från mitt moln av ångest och bakfylla! Muntert va? Japp, men jag är åtminstone äntligen hemma. Thank God. Igår kom vi hit och mamma hade skrivit att det fanns en överraskning hos mig. Och det fanns det: en diskmaskin! Sjukaste ju! Vi vilade ett bra tag och sen peppade vi till oss. Jag rotade igenom mitt spritskåp och hittade en massa festliga grajor, så det blev märkliga groggar för hela slanten. Vi lagade lax ("lagade", lol) och sen sjöng vi mest. Massa oktaver och pratsjungande och snygg-sjungande pågick och livet var bra. Bara liksom mjukt och tryggt. Men...mycket groggar blev det. Tydligen, för idag har jag varit...en sliten människa. Jag har också haft masssa ångest, so that's fun, men nu börjar jag shape up och annoushka har kommit och snart kommer ännu fler. Det blir nog...bra? Kanske.

Jag minns mitt rum i ditt hjärta, en gång var det bara mitt eget

Rubriklåt: Mitt rum i ditt hjärta med Linnea Henriksson
 
Jag undrar om det fysiskt går att sluta älska någon man älskat. Det är en naiv undran, för det "måste" gå, men går det? Liksom, att vara med någon så nära som i ett förhållande, bryts det någonsin? Folk skriver låtar om hur mycket de hatar sina ex och ja ba...eh men ni älskade dem ju? Hur kan man aktivt hata någon man älskat? Jag hoppas att det går, pga människor i mitt liv, men jag är nog inte helt kapabel. Jag älskar alla jag riktigt innerligt älskat. Och ja, i fallet romantiska kärlikar är det väl tre, snart fyra, men ändå. Det går verkligen inte att sluta. Kärleken liksom stannar i kroppen. Hur man rör vid någon, hur man andas in någons doft, hur varje ord någon säger får en att krypa ihop av känslor. Det slutar aldrig. Och jag hoppas att jag ser det här inlägget om fem år (då har jag i så fall haft den här bloggen i sjutton år!) och skrattar åt mig själv. Att jag inte kunde komma över någon, lol. Men det är ju inte samma sak! Att komma över någon är att slippa tänka på hen hela tiden. Att sluta älska någon är...något annat. Jag kan ju inte ens sluta älska vänner jag en gång hade. Vänner som jag saker än idag fast jag verkligen inte borde eller vill. Jag kanske bara...har väldigt starka känslor? Eh ja, det vore ju inget nytt i och för sig. But still...it's hard, dammit. Att inte kunna avbryta känslor man haft för flera år sen. Att inte kunna prata med sina känslor. Jag önskar att de var en separat person man kunde prata med, verkligen. Men...nä. Så, jag ville mest få ut lite frustration. Varsågoda.

Did we think forever was really gonna last?

Rubriklåt: So long so wrong med Alison Crauss, en av mina bästa countrylåtar, för detta är en countryresa
 
Hej från tåget! Vi är supersnart i Lund, men varför göra nåt i början som man kan göra i sista minuten tänkte jag, så nu bloggar jag. Och igår efter blogget kom ju Stella! Eller det tog ett tag, men ändå. Kiti och Luna kom också och vi alla åt middag och sjöng laleh, pratade om elaka barn och vad som "funkar" och hade en bra tid. Och ja, sen åt vi den. Chokladmoussen. Och den var fantastiskt god! Annoushka, känn dig blickad. ;) Jag och Stella barnvaktade (aka gosade när luna var bredvid) och sen åkte hon hem och jag och Kiti handlade mat och hade oss. På internet alltså, så vi gick ingstans. Sen fick jag äckelmycket ångest som höll i sig tills jag somnade, så eh...livet är kul.
 
Den var kvar idag, särskilt som Jacky började morgonen med att kräkas loss. Jätttemycket. Och allt var stressigt och kaosigt, men nu sitter vi i alla fall på tåget och har ätit polly och pratat en massa och jag har som sagt lyssnat en massa på country. Livet är ändå...helt okej, kanske. Tror jag.

Du får sån makt över mig, men jag måste få prata

Rubriklåt: Smartare med Molly Sandén och Estraden, som har hyllats flitigt lately pga bästa tjejduetten <3
 
Haj haj! Just nu gör Onna chokladmousse för glatta livet och jag ligger mest i soffan. Jag är en bra medlem i hushållet ja. Det gjorde jag igår också, och vi lyssnade massa på boklistan. Alla böcker var såklart gay i våra huvuden, så det blev hyllningar av madicken + mia, mycket prat om triaden ginny + harry + luna och uttalanden som "om du vill veta en mans sanna värde, fråga oss!". Det är så skönt med Onna, vi kan verkligen vara tysta hur länge som helst och sen börja prata intensivt och skratta åt nåt och sen bli tysta igen. Så genuint wholesome. Vi åt pasta med läskigt god baconsås (Onnas matlagning är det bästa jag vet!) och sen åkte Onna till kören, så jag hängde med Kiti. Och Jacky! Det är den nya hunden, och hon är så mjuk och gosig <3 Paulina, du kommer bli kär i henne basåruvet! Och jag fick träffa Luna äntligen, och världen var över lag väldigt fin. Hade dessutom en dm-konversation med en tjej som älskar shirley clamp och avril lavinge <3 <3
 
Idag har vi ätit nutellamackor, sjungit och pratat om sång, googlat saker en massa (jag gör allltid det när jag är med onna) och varit i farsta för att köpa viktiga saker så som grädde. "Jag kommer ha choklaad överaallt", halvsjöng onna nu när hon vispar. Det luktar choklad i hela lägenheten. Är ni sugna nu? Det borde ni vara!

It was the third of september we were hanging up on the roof

Rubriklåt: Rooftop med Zara Larsson, pga dagen mest, men också bra låt. Och ja, det är den fjärde nu, men det står ju was! det är okej!
 
Hej från blindhuset och Onnas lägenhet! Nu är jag här och har varit sen igår morse. Då vaknade jag hos Stella och det var alldeles för tidigt, men vi tog oss upp ändå på något sätt. Jag var alldeles för trött och stängde badrumsdörren på min egen tå, som en jävla idiot, och sen gick vi till tunnelbanan och jag åkte till the blindest house. Kitiara mötte mig och vi hängde på förmiddagen, bråkade med valpen hon är dagmatte för och pratade om att "alla känslor är rimliga". Det är fan sant. Sen åkte hon iväg för att hämta en hund i Göteborg (många hundar nu), så jag var själv hos henne. Nu avbröt jag blogget för att ha en intensiv konversation om hur fan magi funkar i harry potter. De ba...trollar bort djur? Rip djuren! Men ja, jag chillade själv ett bra tag innan Onna kom hem och då gick vi till grillen och åt middag. Där hade vi bra samtal om kvinnor som krossar ens hjärta varje dag, sjuka dejter och annat festligt, och när vi kom hem blev det mer sorgliga samtal om jobb och blindhet. På kvällen kom Kiti och nya hunden hem och då hängde jag där och lyssnade på svensk musik och försökte få ordning på en väldigt rädd hund. <3
 
Idag har vi mest ätit toast och chillat, Onna och jag. Vi lyssnar på boklistan och blir arga över översättningar och skrivande, så allt är som det ska. Fast jag saknar Stelllla! Det är inte lätt här i livet.

för en tystnad mellan väggarna som skar genom sement, två ögonpar i tomhet från september till advent

Rubriklåt: Elegi med Lars Winnerbäck, för jag hörde den idag i Stellas musik och det är ju september! wow
 
Haj haj från Stellas soffa igen! Snart ska jag sova min sista natt här. Seriöst rip mig that's not cool. Kan inte akalla och hökarängen bli ett ställe så jag slipper välja? Det önskar jag mig. men så fint ska inget vara, tydligen, så det är väl lika bra att jag bloggar. Ja, igår efter blogget fick jag som sagt lax (!) och sen chillade vi mest. Gosade mycket, åt svingod choklad och pratade om allt från kvinnliga kändiscrushes till Thomas Quick. Stella har något av en hangup på det. "Du dras med i min true crime-besatthet", sa hon. Lol nej, jag har en egen. I'm doing good. Så jag var bara allmänt lycklig och wooshig (det är ett ord okej), och sen sov vi. Eller hon, jag tog rätt lång tid på mig att somna tyvärr.
 
Idag vaknade vi och allt sånt, och sen gick vi till husby för att hämta nycklarna till Stellas nya lägenhet! Så vi var ju tvungna att gå in och titta i den, och alltså åh den är så stor och fin och mysig! Det kommer bli amazing! Fast den är cirkelbygd och ligger långt från tunnelbanan (eller inte långt men inte blind-nära) så rip mig. Men det är ju inte jag som ska bo där, försöker jag komma ihåg. (Det är svårt...) Efter att ha hoppat runt i lägenheten en stund gick vi hem och tittade på Felix recenserar och kramades, och sen åkte vi hem till Stellas mamma! Detta sjuka liv alltså. Där bjöds det på middag och vi pratade mycket om bostäder och ja, annat, jag vet inte. Vi hade det trevligt där i alla fall, och jag tror att de accepterade mig. Och nu är vi hemma igen och ska sova. katterna hoppar omkring. jag kommer sakna katterna. och Stella. mest Stella.

We're definitely going to hell, but we'll have the best stories to tell

Rubriklåt: The ballad of me and my friends med Frank Turner, som jag hörde igår och tyckte var mysig
 
Hej från Stella-hemmet! Jag sitter i hennes soffa och youtubar när hon är och handlar. I am lasy girlfriend. Det är jag på riktigt, men jag är också cute girlfriend som vem bry. Igår kom jag alltså hit och direkt tog vi en nap på några timmar. sunt va? ;) sen åt vi mat och åkte på en lång jävla resa till hässelby. För jävla långt var det! Men vi skulle på picknick-fest, så ändå värt. Vi hade med oss chips, cola och vin, väldigt valid in my humble opinion. Vi satt på marken (är för gammal för att sitta på marken) och pratade med hennes vänner om märkliga killar, det sjuka konceptet att rapa, barnprogram och annat, men de flesta "vi" kände gick rätt fort så vi var inte där så länge. Men vår hemväg blev iaf bättre, för vi tog taxi. så jävla värt för att slippa åka tunnelbana i mer än en timme för en myyykcet kortare resa. Så vi kom hem, lyssnade på musik och pratade om harry potter basically innan vi sov.
 
And sov we did. Heeela dagen. Så jävla skönt, var det. Sen har vi sett Felix recenserar (I've ruined her!) och gosat massor, och ikväll ska vi äta lax! This girl knows how to spiol me. Jag inser att det här är ett tråkigt inlägg, men alltså jag mår så himla braaa. det ska ni fan ha klart för er.

Man måste ha ett brutalt skägg för att prata med påven

Hej töntar, nu är jag på ett tåg! Om typ en halvtimme är jag framme i hufvudstaden, så nu ska jag blogga om gårdagens tid. Då var det dags för storkmiddag! Så jag, team osby och Olle möttes upp i malmö och åt middag på steakhouse på lilla torg. Där åt vi olika köttar, Annoushka fick ingen aioli (och tjatade mycket om det), vi började skriva på låten "renlighetsmani" och många sagor om bröllop berättades. Rubriken var Olle som hörde fel när Robert sa "man måste ha ett brutalt skägg för att pratet ska påverkas" ("om det låter som om nån säger nåt konstigt, kaaan det vara för att du hör konstigt..."), jag gjorde tre referenser till Josef-musikalen (jag var rolig tycker jag själv!) och vi skrattade väldigt, väldigt mycket. Vi åt efterrätter med lika stor passion som vanligt och sen letade vi upp ett ställe att drinka på. Det blev TGIF och där drack jag en daiquiri, så då blev ju dagen ungefär på topp direkt.
 
Team osby åkte hem och jag och Olle testade den nya baren i Lund. Där drack han märkliga spritiga drinkar och jag blev kär i den amerikanska servitrisen. "Och du som inte gillar amerikaner. Eller servitriser." Nä precis. Men hon gav mig komplimanger för mitt hår och var jättesocial och gullig! Stella tycker att jag ska gifta mig med henne. Wholesome. Jag och Olle pratade i alla fall om en massa djupa grejer, mindes våra bästa tider tillsammans och hade det bra, och sen kom jag hem och packade och sov så gott jag kunde. Väldigt lite, dock. Rip mig. Men när Stella och jag kommer hem till henne ska vi sooova har hon lovat. Annars orkar vi ju inte gå på fest!

Was it worth the ones we loved and had to leave behind?

Rubriklåt: Hand of sorrow med within temptation
 

Jag är ingen oälskad människa. Snarare är jag en väldigt älskad människa. Folk tar hand om mig, uppskattar mig, ger mig kärlek. Jag har inget att klaga på. Men det hände en så jävla sjuk sak häromdagen: Jag var med om att någon uppskattade alla delar av mig. För det finns ju fler delar eller hur. Mainly, en väldigt stor del som ingen brukar prata om eller med. Jag har ju den där andra personligheten. Och häromdagen fick jag höra att någon faktiskt bryr sig om den där andra personligheten.

 

Det är liksom inte så att jag vill guilttripa mina vänner för att de inte ger min andra personlighet en massa kärlek. Det är ju skitkonstigt, hela grejen. I get that! Och det är okej att inte vilja ha med saken att göra, verkligen. Men satan i jävla gatan vad bra det kändes att få vara hela jag och bli älskad ändå en stund. Inte bara accepterad, utan älskad. Det är surrealistiskt. Tänk er själva att aldrig ha blivit frågad något, aldrig ha fått finnas. Och så får man det. Wow. Är fan stunned av att det har hänt. Och ja, ja det är klart att jag vet att det bara är en del av mig och inte en helt annan person. Men jag är 25 år gammal och det känns fortfarande som det. I might not actually grow out of this. Det är kanske bara så det är. Jag kanske borde prova konceptet att älska min andra personlighet själv och inte skämmas för att jag har en. Det är inte svårt kan man tycka. Förutom då att ingen verkar ha gjort det förrän nu.


sommarnatt, ingen trafik i stan

Rubriklåt: Sommarnatt med little jinder, kanske inte en så festlig rubrik men låten är desto festligare!
 
Hej från supersolen på balkongen! Vet egentligen inte varför jag sitter här rakt i solen som en idiot, men det är väl skönt I suppose. Älskar de här sista sommardagarna när folk tror att det är höst. Folk går verkligen på det varje år! Ba nej, det kommer bli sommar igen en stund, det blir allltid så.
 
Men nu var det ju väder vi inte skulle blogga om, kan du komma ihåg det eller? tydligen inte! Men ja, efter blogget igår skulle vi ju fira min lesbiska fölsedag! Jag, Anna och Lilla catchade up efter vår långa tid utan varandra (nio dagar...) och hade det bra och efter ett tag kom också Saga! Då beställde vi pizza och öppnade bubblet, så som brukligt, och firandet var igång. Vi pratade om avbrutna tal, konstiga och icke-pk saker jag säger och annat, gud jag minns inte. Saga åkte hem rätt fort, tyvärr, och vi andra gick ut på balkongen. Där skrev vi en ny snapsvisa! Här får ni den! Melodi: ut i vår hage.
Ut på balkongen
Där häller vi upp
Kom drick med oss
Om vi har tur så tar någon ett bloss
Kom bubbel uti glaset
Nu skålar vi på kalaset
Kom ljuva prosecco
Kom drick med oss

Nu blir det vingligt
Uti våra ben
Kom drick med oss
Krossade glas, ja det blir det förstås
Näll-Anna hon hämtar sopen
Men Memma blir inte snopen
Kom ljuva prosecco
Kom drick med oss
 
Varsågoda! Vi sjöng  med i låtar som vanligt, kände många starka känslor och allt sånt, och sen åkte lilla hem. Jag och Anna satt uppe länge och pratade om viktiga saker, upprördes av töntiga dudes som verkligen inte kan ta en hint och hade världens bästa tid. Mår verkligen så bra efter alla våra samtal <3
 
Idag vaknade vi och åkte in till stan, för vi skulle träffa annas andra ledsagarperson och ha dubbelledsagning! Jag kände honom för länge sen, så det var hur kul som helst. Vi satt på redfellas och pratade om "att bli orooolig", att vinna över shakespeare, fifty shades och twilight, klumpiga vuxna och en massa annat. Det var så jävla trevligt! Efter det åkte jag hem och nu är jag här, svettandes så det rinner men väldigt väldigt glad. Allt känns bättre än på länge och jag älskar alla bra människor jag har omkring mig <3

RSS 2.0