hopelosthead

Jaha nähä det blev varken stora eller lilla soffan. Det blev ett tåg nu istället. För vi fucking missade vårt tåg. Varför, undrar ni? För vi var spån och åkte färdis till centralen. Det var jättelånga köer och tydligen får taxibilar köra i bussfilen men det...gjorde han inte. Han stod dessutom stilla svinlänge för att släppa fram folk som ville gå över gatan. Så eeeeh ja vi satt i bilen i mer än en timme och missade tåget. Stella gick in i lösningsmode och hittade detta tåg, för jättemycket pengar. Jag ringde mamma och berättade och hon swishade hela summan för nya tåget. Då började jag gråta lol. Så vi spenderade kvällen på centralen. Satt på starbucks och drack varm choklad / äcklig macha-grej (de spelade bara taylor! bästa som hänt!), åt mcdonaldsmiddag och läste töntiga tweets på en bänk. Det var ändå mysigt och vi hann prata igenom en massa saker vilket var bra. Och nu sitter vi på det här tåget och allt suger. Stella är åksjuk och har spytt två gånger. Hon försöker sova nu. Jag har totalt flippat över Taylorbiljetterna, för tydligen! kan man inte byta namn på biljetterna om man inte har ett jättebra läkarintyg. Vi köpte ju biljetter i någon annans namn (av tråkiga ticketmaster-anledningar) och trodde det skulle vara enkelt att flytta över på någon annan, men nope. Tydligen inte. Så vi kanske inte kan gå. Någon säger att det går att göra två veckor innan konserten, någon annan säger att det inte alls går, ticketmaster är otydliga och jag håller på att tappa det helt. Jag vet inte vad vi ska göra. Jag måste kunna gå på konserten det g å r inte att inte! Men ja vi är på tåget som sagt och kommer hem typ vid 01. Det är ett jävla jävelliv vi har, min tjeja och jag. Jag vill bara sova och att allt ska gå lite jävla bra. Snälla.

Rubriklåt: Becky's so hot med Fletcher, en lesbisk banger för ni behöver fler lesbiska bangers okej

 

Klockan är tio över två, så det är dags att blogga. Dygnsrytmer kan dra nånstans. Och ja, idag var en dag, och först sov jag och sen jobbade jag med Lilla såklart. Jag försökte få henne att starta olika krig på sitt jobb, men det ville hon inte. Hon är trååååkig. Hon hävdar att jag skulle vara sämst att jobba med men hon förstår inte! Jag är otroligt trevlig så länge alla är snälla och bra mot maj! Men om de är funkofoba ankor kommer jag fucking slåss! Tur jag inte har ett jobb japp. Obs om någon läser detta som vill anställa mig: Jag är smart och anställbar och jättebra på att skriva men inte här på min chaotic ass blogg. Har ni tänkt på att jag legit aldrig skulle få ett jobb utanför det kreativa för man kan hitta den här bloggen? Det är lite läskigt faktiskt. Anyway...sen gick väl kvällen och vi gjorde tacos (jag blev sur på färsen men den blev god) och sen drev jag igenom chokladbollsgörande för det är så jävla gott har ni tänkt på det. Stella var tramsig och söt som hon alltid är och jag var bara halvt i taylor-psykosen. Just det, det var det bästa på jobbdagen idag, när det var fikapaus berättade jag all lore jag kunde från nya taylorskivan för Lilla. Hon fick veta en massa och jag insåg att jag nu måste gå igenom alla album för hon har ingen lore! Jag kommer i och för sig inte ihåg allt men ändån. Men ja, nu är dagen slut. Jag har slutat ha sinnessjuka mängder ångest det är fan trevligt. Och imorgon åker jag till Lund wooop! Med min tjeja! Så vi ses från antingen lilla eller stora soffan imorgon. Vilken av dem tror ni det blir? Jag gissar lilla. Fortsättning följer!

Hej hej dags att skriva totalt nonsens här i blågen. Här ligger jag och dräller och ska sova blablabla. Och detta har ""hänt"" sen sist:

-Jag har varit och skrivit med Leo igen. Det var en annan barista det tycker jag är orimligt! Hon kände ju inte ens igen oss!

-Jag har ätit Stellas otroliga fisksoppa. Det är det bästa jag vet längtar redan till imorgon när jag ska äta den.

-Jag har fått sämstiga nyheter och också bra nyheter. Jag är den vagaste bloggaren i hela världen! De bra får ni höra om snart, och de dåliga...bara är.

-Mest är jag djuuupt inne i min taylor-psykos. Såå jag kan skriva ett inlägg om alla mina taylortankar? Detta vill ni tyvärr ej läsa men jag funderar i alla fall på det. Det vore i och för sig svårt att sammanfatta i ett blogginlägg men ändån.

-Ni kan få ett litet smakprov: Det är så jävla sorgligt att jag relaterat hardcore till hennes relation med Joe och nu visar det sig att hon mest tyckte den var tråkig. Det är ju inte så enkelt såklart men jag får så ont i hela hjärtat. Men det är svinroligt att vi alla väntade oss the joe breakup album och hon bara eh nej jag har processat det, jag har väldigt mycket annat att prata om!

-Nä nu är klockan 2. sovdags fan. Just det, rubriken är från flashback forever. Jag är absolut en rutinerad älg.

Rubriklåt: Walls could talk med Halsey, som vi pratade om igår och den har exakt rätt unhinged vibe

 

Haj från natten! Jag har inget att säga. Kul va. För det har inte hänt ett skit idag. Jag har sovit och kollat på videor om nya taylorskivan (jag säger ju att detta är ett heltidsjobb) och drällt. Jag mådde rätt bra i början av dagen, men det vidriga kom tillbaka på kvällen. Verkligen out of nowhere också. Jag vet inte vad det är för livskris jag har men nåt är det. Jag försöker avgöra om det är rent kemiskt eller om jag faktiskt mår dåligt över något i mitt liv. Ja det är väl boendesituationen i och för sig. Det är svårt. Men jag vet inte vad jag ska göra åt det ens och allt känns bara dåligt. Liksom konstigt och fel och märkligt. Inget stämmer. Och ja det är typ det som är mitt liv. Jag åt i alla fall plopp idag. Det var gott. Och just det jag har bytt telefon! Det var så sjukt för man kunde synka telefonerna genom att scanna ett jävla moln på skärmen? Vi satt alla tre i chock över att vi var i framtiden. Telefonen ba ah det där molnet, då fattar jag! Det var sick in the head! Så jag kan ish använda den nya telefonen nu eller nä men jag kunde knappt använda den gamla. Jag kan i alla fall ansikta för att låsa upp den och det är inte så svårt som jag trodde, men fingret är bättre. Fattar inte att de tog bort det men det kanske behövdes för att de skulle kunna scanna random moln. Absurt. Det var allt från min deppiga värld denna natt, ses...imorgon säkert men då händer inte heller nåt.

Haj från natten! Här ligger jag och ska försöka sova snart. Jag mår ändå helt okej nu tror jag, men det är nog tillfälligt. Seriöst de här ångestvågorna som kommer nu är så sjuka i hela huvet. Men idag har också varit en dag och Onna kom hit. Vi poddade och det blev schlager på hög nivå, så det kan ni verkligen se fram emot. Om jag passade på att prata jättemycket om shirley clamp: absolut. Sen hade vi en liten kris, för Stella behövde egentligen gå ut och handla mat men hon hade jätteont i sin lilla mage, så det blev beställmat. ja två dagar i rad detta är verkligen både obra och unheard of i mitt liv men nu blev det så. Vi lyssnade på Onnas bästa kafferepet-historia och åt en massa jättegod grillmat, seriöst jag åt jättemycket. Det var livet. Onna var peak roastig in the best way och vi pratade om framtiden och allt möjligt, och när hon åkt chillade vi väl mest. Jag och Stella tramsade jättemycket om rubriken, för det är så ansträngande att leva i samhället. Det äääär det. Så ja, det är ändå okej att leva just nu, men det vidriga skovet är nog inte över än. Imorgon ska Stella köpa jättemycket choklad. Det behövs. Och snart kommer jag nog ha fattat den nya taylorskivan. Kanske. Då mår jag nog bättre för den tar extremt mycket plats i mitt psyke lol.

Rubriklåt: You're losing me med Taylor Swift, för den spelades på espresso house idag och den är amazing och det är taylordag idaaag

 

Sååå jag har kukångest så jag kan lika gärna skriva ett vanligt inlägg också. Jag funderar på om det finns något alls att blogga om igår? Ja just det, då började jag och Leo titta på nashville! Det är mycket drama jag har glömt och jag försöker navigera att spoila Leo lagom mycket lol. Sen åt vi soppa och det var typ det. Men idag var det skriväventyr igen! Jag åt mudcake till lunch som en rimlig person och skrev en myslig messenger-konversation...lite annat också men mest gaggade de på messenger, mina små karaktärer. Och sen var det fan albumdags! Först lyssnade jag på Annikas nya och då samlyssnade jag med Henrik och Lilla. Vi var väl inte floored tyvärr, men ett par låtar var bra. Sen försökte vi köpa maxmat, men det fucking ballade ur, så vi fick köpa två olika beställningar och blev olyckliga. Men det var taylortime! Hon släppte en motherfucking dubbelskiva på 31 fucking låtar och jag är unwelllll. Posty-colaben var meh, men den med Florence...herregud! Sååå braaaa! Jag tror att jag generellt är positiv till skivan/skivorna, men det är många olika känslor samtidigt. Och det är typ det som har hänt sen sist tror jag. Jag ska försöka sova nu för det är ju satanistiskt sent. Ni vet hur sen satanismen är, aldrig i tid ju. De har ju getter att offra i tid och otid tänker jag. Och ja, det var allt, godnatt.

Japp jag har en dipp, japp jag skiter till och med i mina bloggrubriker, nej egentligen är jag lika obsessive som vanligt men skit i det. Jag mår bara så konstigt. Allt känns otryggt och skavigt. Allt liksom betyder för mycket, vilket jag ju vet är en ångestgrej för mig. Någon skriver lite annorlunda och plötsligt hatar hen mig. Taylors nya album blir lite skeptiskt mottaget och jag får panik för jag vill inte att negativa känslor ens ska finnas. Jag vill bara att alla ska vara glada men jag är oglad så eh ja. Jag kan inte ens förklara känslan. Allt bara känns fel. Jag bara påminns om att ingenting är beständigt. Att vi inte alls vet vad vi kommer känna imorgon. Att ingenting riktigt håller. Att vi plötsligt kan skriva ett breakup album om någon vi trodde vi skulle vara med för alltid. Att våra vänner plötsligt kan tröttna på oss. Att vi plötsligt kan fucka upp våra relationer. Att det inte finns trygga platser. Jag är hemma men jag vill hem. Seriöst jag vill hem jämt för jag är inte trygg och det här är min tryggaste plats. För jag är fortfarande i världen och världen är otrygg. Den har vassa kanter och kalla vindar och ingenting är garranterat. Det borde det vara. Eh ja, jag mår inte särskilt bra. Så kan det va.

Rubriklåt: Only love can save us now med Kesha, från veckans cirkel-hopkok

 

Haj från köket! Här sitter jag och dräller och ska snart gå och lägga mig. Men jag har ju inte bloggat på två dagar ordentligt, så jag kan berätta att igår var jag och Leo på skrivfika. Jag hamrade ut ett kapitel om mackor och stelhet, Leo researchade och dessutom blindäventyrade vi till seven eleven så hon kunde köpa cigg. Det var ett starkt äventyr för vi var tvungna att gå över götgatan och det var: läskigt. Men vi lyckades! Och sen åkte vi hem och chillade väl, och på natten skrev jag ett helt poddmanus. Jag skulle bara börja lite, men jag hittade en riktigt bra podd och så bara blev hela manuset klart. Riktigt kingigt av mig ändå.

 

Men ja, idag...it's been hard som ni såg. Ibland är man bara objektivt sämst i hela världen och så får det va. Får liksom försöka gå vidare och bli bättre och blablabla det här behövde inte ni veta. Men jag jobbade med Lilla som jag bör och vi fixade en jättelång mening hon behövde hjälp med, åt damn suckers och jag skrev om alice cooper och sommarjobb. Så kan det va. Sen har vi tittat på mush,-finalen och tramsat, framför allt om omklädningsrum. Stella berättade att tjejer i hennes klass inte ville visa brösten, så de satte på sig bh:n utanpå tröjan och sen fick av sig tröjan under utan att visa brösten. Jag hämtade såklart en bh och testade, och det borde verkligen ha filmats. Stella instruerade och hetsade mig att inte råka visa några nips. Till slut sjöng jag "I'm coming out!" när jag lyckades få ur mig klänningen. Det var starkt. Och ja, det är ungefär vad som har hänt idag och igår. Nu ska jag tömma diskmaskinen och sen jävlar ska jag sova. Vi ses väl imorgon säkert!

Det finns inget som förbereder en på att vara den som gör fel. "Säg förlåt", they say, men det räcker ju inte. Det är klart det inte gör. Och vad gör man? Hur hanterar man att japp, this is all me? Det går liksom inte att gå runt med den vetskapen. För några år sedan gjorde jag det värsta jag någonsin gjort. Det följer med mig varje dag. Jag kan aldrig någonsin komma undan det. Och nu har jag gjort något annat jag verkligen inte borde gjort (inget stort drama obs) och håller fan på att tappa det. För grejen är ju att det inte är synd om den som gör fel. Jag får inte trösta mig själv, men det måste jag ju. Samtidigt kan jag inte bara vara arg på mig själv, för då hamnar jag i självhat. Då blir det självbestraffning och det är jävligt nära att tvinga någon att förlåta mig för att jag redan gjort mig själv för illa. Och så får man inte göra. Så vill jag inte göra. "Jag har inget att komma med", sa jag idag, "inget utom förlåt." och så är det ju. Jag har ingenting. Det är bara så läskigt att vara the bad guy. Hur vaknar man på morgonen och är the bad guy? Och jag kan inte tänka så för jag får inte överdriva! Jag måste chilla och bara försöka göra mitt bästa för att det inte ska hända igen. Det är så det funkar. Jag vet inte varför detta är så svårt men det är det. Så ja, jag mår ganska piss. Men det kommer ordna sig. Vanligt inlägg kommer sen osv.

Rubriklåt: Feel the light med Peach Martine, en låt jag typ hade glömt men påmindes om idag

 

Haj från sängen! Här ligger jag i nya lakan och känner mig som 1 king. Nya lakan är the shit. Men mest är jag svinhype för jag läste precis att billie eilish ska släppa en lebblåt snart! Jag längtaaar! Så jag är glad, men jag kan också meddela att jag inte somnade efter blogginlägget igår. För det är klart jag inte gjorde. Så jag gick upp och hade en te-, risifrutti- och hängstund med Leo. Vi pratade om "singelvänner" (såna som försvinner när de har en partner) och absurda breakups och sånt, och sen lyckades jag somna thank fucking crist. Så vi sov länge såklart, men tog oss upp och jag försökte koka ägg. Det gick...sådär. Eller ja det gick, men det tog hundratusen år! Jag förståååår inte vad jag gjorde för fel :( höll seriöst på att bryta ihop. Men till slut fick vi äggmackor och sen var det tomtalk med Robert. Vi försökte förstå den här bokens jävligt märkliga agenda, men det gick verkligen inte. Seriöst, den spårar ur på så konstiga sätt! Den är typ en propagandabok för att bo på landet och aldrig någonsin söka vård eller interagera med samhället? Det är absurt! Så vi hade mycket att prata om så att säga och efter det läste jag och Stella ut vår bok och lagade middag. När vi åt såg vi en av våra favoritdokumentärer och blev upprörda, men det var kul att se den för första gången igen genom Leo. Love it. Och ja nu är det natt och jag ska sova som en bäb, hoppas jag i alla fall. Jag tog i trä så ni vet. Godnatt bloggisar!

Rubriklåt: Ville med Jan Hammarlund, som vi hörde igår och jag och Stella sjöng varandras namn like the gays we are

 

Hej från supertrötta mem! Snart ska jag soooova men först blååååga. Och igår efter blogget var det pannkakstime! Vi lyssnade på riktiga bangers och tryckte i oss pannkakor från fucking himlen. "Oj vad många det blev!" sa Stella först. Sen...blev det inga över. Vi älskar pannkakor nämligen. Och ja vad hände mer på kvällen? Vi drällde väl tror jag? Och sen skulle vi sova, mennnn det fick inte jag. Sååå jag somnade lite innan 08 tror jag. Istället låg jag vaken och tänkte dåliga tankar, tittade på reddit och höll på. Och idag har inte mycket hänt heller. Jag har läst jättesorgliga kapitel till morgondagens tomtalk och blivit oväntat upprörd, Stella har bakat bullar (men hälften blev brända så nu är hon jätteledsen) och ja det har väl varit en vanlig söndag. Mamma och pappa har lite span på en stuga, kan jag nämna. De borde köpa den. Den verkar faktiskt lit så jag försöker peppa dem att inte vara så osäkra. "Hur mycket bidrar du med då?" frågade dem. En kram och tio kronor svarade jag. Rimligt. Just det nu kom jag på vad vi gjorde igårkväll, vi poddade! Det behövde ni väl inte veta men jag kom på det lol. Och det var nog allt tror jag? Nu ska jag duscha och sen sova som 1 bäb. Det här var ju peak ointressant inlägg, lyssna på jan hammarlund istället för att läsa min tråkiga blogg! Det är en order! Skoja det är det inte. Ses imorgon säkert!

Rubriklåt: Fuck you med Lily Allen, som vi lyssnade på igår för att hypa upp oss

 

Haj från balkongsolen! Här sitter jag med min jossebosse och har det fucking utmärkt. Jag trodde inte att vi skulle få nån sol idag, så det var fucking vinst! Och igår var det paaaaarty! Leo dök upp och vi lyssnade på peppiga låtar (eller åtminstone bra låtar) och Onna och Uni fixade mat. Det blev falaffel / vegansk kebab med pommes och kingig vitlökssås, så livet var bra. Vi pratade om mina karaktärer (Onna tror att hon kommer gilla den här boken mer än den förra och jag är nervöööös), vården och en massa queergrejer. Peaken på middagen var Unis eminenta uttalade om heterotjejer: "Heterotjejer har så låga standards, så det blir typ jultomten och någon som heter bengt!" Hen har så jävla jävelrätt!

 

Sen gick vi mot karaoken! På vägen fick vi höra allt om bögcaféet (det jobbar en bög där) och annat i Rågsved och sen var det dags! Jag tänkte först vara helt nykter, men Onna påpekade att "du kommer ju inte ut så ofta och då borde du unna dig ett glas" she's so right. Så jag drack vin och det var livet. Och ja, jag sjöng. Jag ville inte förstöra viben med att vara en sjungafinttjej, men onna kom på en kompromiss: Jolene! Så jag körde skiten ur jolene och det var det bästa som hänt. Nä okej men det var svinkul. Och här är några andra höjdpunkter:

-Den spanskspråkiga (kan man säga så?) tjejen som först totalt slaktade la camisa negra (in a bad way) och sen la gasolina (in a good way). Hon var kickass!

-Tjejen med kattöron som körde rebel yell med billy idol och var en ikoooon

-När en kille skulle sjunga och uni sa "han ser ut som en sån kille du gillar, Emma! En gitarrkille med långt hår!" jag konstaterade att njä, han verkar för glad för mig, men det var ändå otroligt.

-Skriksång till total eclipse of the heart och you oughta know och en massa annat som var amazing!

Så ja, livet var fucking bra. Jag älskar karaoke och queers och att vara out and about! Vi åkte hem i rimlig tid och åt natt-lasagne (Stella hade lagat mat på kvällen så nej vi lagade ingen lasagne på natten) och sen sov vi. Idag har vi sovit en massa, haft kaos med välta matlådor och grejer och nu sitter jag här. Det är liiiite kallt men mest soligt. Det kommer bli rövkallt nästa vecka igen so it works. Och ja, vi ses väl imorgon bloggfolk!

Halloj från Onnas soffa! Vi lyssnar på mord och snart blire partaj, men först ämnar jag blåga om mitt ganska så händelselösa liv. Igår vaknade jag sent och innan dess drömde jag att jag slog ihjäl folk för att de kallade mina kusiner för slampor... Hela drömmen gick ut på att jag skulle bli människa igen efter mordet och be om ursäkt till alla anhöriga osv. Sååå jag mådde obra igår så att säga. Det gjorde Stella också, men vi åt korv med bröd och tramsade. Hon läste kommentarer på receptsidor och de var orimliga, men rubriken var en jag hörde fel på. Jag är orimlig. Sen lyssnade jag på girl in reds nya skivaaaaaa och sov som en sten, och lyckades vakna idag vilket var 1 bedrift. Och idag har jag varit här och drällt, fått sooool i trädgården en stund (wiiiii!) och skrivit om jävligt dryga kompisar, och nu kommer Leo woho! Nu blire partay!

Rubriklåt: Running med Maria Mena, bara...en deppig låt för jääää

 

Haj från wiplashvärlden! Igår bloggade jag för att jag mådde så bra, idag mår jag sääämst. I do try. Men vi tog oss ju iväg och skrev igår och det gick väl ganska bra. Jag kämpade mig igenom ett kapitel och skrev om sushi och katter och grejer. Vi kom hem och jag lagade kitza efter bästa förmåga. Jag försökte lägga på tomater och skinka och skit, vilket låter som ingenting men är jättejävlasvårt. Jag kämpade på och det blev gott, och på kvällen drällde jag väl antar jag? Och idag har jag jobbat med Lilla som vanligt. Hon traumatiserade mig som alltid, jag skrev skit (det sög) och det var en bra tid. Sen har dagen gått och jag har kramat min tjeja, mått dåligt och tittat på videor. Nu ska jag äta mer kräm. Jag åt kräm men jag behöver mer kräm för att inte vara ledsen tror jag. Egentligen behöver jag en jävla chokladtårta men det är väl för mycket att begära i det här jävla landet. Aja nu har jag blågat det var väl bra.

Haaaj från balkongsolen! Såhär, jag har knappt något att prata om och borde absolut vänta och göra ett bättre blogg ikväll, men jag kan inte låta bli att balkongblogga för det är så satans fint väder. Jag är lide stressad över hur vi ska få in diverse katter när vi ska åka om en liten stund men deeet är en senare fråga...om tio minuter typ men ändån. Det är värt att slola ju! Det blir dessutom kallare imorgon så man måste ju för fan passa på. Och vad har hänt sen sist..mest har jag och Stella läst i vår quick-bok. Vi fick många starka känslor och önskade livet ur diverse män, men den enda som faktiskt är död ville vi som vanligt återuppleva. Lasse (som inte ens heter lasse) borde alltid få leva! Vi kallar honom lasse för jag fick för mig att han hette det när jag inte kunde nånting om quick lol. Hannes heter han och han är the man. Eller var, men ja ni förstår. Nu kom Leo ut för att ta en liden cigg. Så ska man ha det. Men ja, något annat som har hänt är att Stella har lagat apelsinkyckling. Bästa nya rätten i år for sure, alla älskar den. Var det den Lilla var så skeptisk till? I så fall har hon fel. Vi åt denna med stor passion och sen prinsesstårterester för såna fick vi med oss. Vi fixade hemma och fick lite jävla ordning i köket och badrummet woooop, och idag har Stella varit i skolan och jobbat ihjäl sig igen. Jag och Leo har sovit, varit rasande och sen ätit lunch och diskuterat skriv. Då sa jag rubriken, nnär vi pratade om folk som planerar hela boken innan de börjar skriva. Det gååår ju inte för jag känner inte karaktärerna ens! Jag letade upp ett planeringsdokument för en bok jag inte skrev och där skrev jag tydligen "en riktig jävla smålandstös. lol man använder inte tös i småland." som karaktärbeskrivning. Rimligt osvosv. Fan nu måste vi snart gå! Jag vill vara i soooloen! Men ja det var dagens lilla hej från solmem, ses imorgon från inte-solmem!