Samma sjuka jävla liv, med allt det vackra i
Rubriklåt: Livet framför oss med Alice B, som hördes både igår och idag och som jag och Lilla är lite obsessed av
Hej från balkongsolen! Jag och Onna solar och uppdaterar listor, sådär som man gör i life. Och snart kommer Skogis hit! Men jag ska prata om igårkväll och när jag hade bloggat klart beställde vi pizza. Vi åt denna under mycket förvirring kring vitlökssås som sen löste sig och sen pratade vi en massa om onani och sexleksaker. De sålde verkligen inte in satisfier till mig, kan jag säga, så hela kvinnokampen för denna leksak förlorade. Vi lyssnade på svordomslistan vilket resulterade i en massa hiphop och trams, men också många mashups så som när jag sjöng undo över ett reggie-beat. ja, Sanna Nilsen. Vilket ju faktiskt skulle kunna klassas som just trams, kom jag på. Vi åt mammas jättegoda kladdkakemuffins med kärleksmumsglasyr (genidrag från henne!) och babblade, och sen berättade vi sagan om vad manfår göra i twilight men ingen annan stans. Det blev en bra och obehaglig saga. Sen sov vi i olika omgångar, men inte så bra någon av oss tror jag.
Idag har vi lyssnat på Onnas boklista och jag fixade frukost. Ägg och juice och grejer! "Lyxfrukost, då måste jag göra snabbkaffe!" ropade Lilla, rimlig som hon är. Vi åt denna frukost och sen åkte Lilla, men även Onna gick för att hänga med en annan kompis. Så jag...vilade, tror ni. Nä! Jag satte in disk i maskinen och körde den! Jag är: i chock. Men sen har jag faktiskt vilat, balkongsolat och haft det bra, och nu är Onna här igen och Skogis på väg. Mycket Skogis nu, men jag klagar inte! Ses imorgon!
There's pills for heartache, there's pills to fall in love too
Rubriklåt: Statue med smith & tell (jag tycker också grammatiken är lite weird i rubrikraden)
Igår fick Stella en ny medicin. En som kanske ska hjälpa mot mardrömmar. Det är inte det den är till för, men den kan funka så. Om vi har tur. Det blir ännu en daglig tablett till listan. Den listan är väldigt lång. För lång, kan man tycka. Till och med jag är orolig. Men jag förstår verkligen att hon inte säger nej. För kanske, kanske är det just den här medicinen som gör att det känns bättre.
För man tar ju inte mediciner bara på kul. Men alltså, folk verkar typ tro det? Att om man bara satte ut alla mediciner, allt "onaturligt", så skulle man må bättre. Speciellt om vi pratar psykofarmaka. "Man blir en zombie av det", säger alla. "Det är din medicin som gör att du sover så mycket". Fast det är det ju inte, för jag började kaos-sova redan innan. Om något gör faktiskt den här medicinen att jag sover mindre, eftersom jag inte somnar på nätterna. (Det är alltså inte en positiv grej, jag bara säger.) Och jag mår ju faktiskt himla bra nu. Jag mår inte som jag ska men jag mår bättre. Och vet ni? Det är inte "färre toppar och dalar". Folk som fucking tror det får mig att flippa ur. Om du känner att du tappar kontakten med dina känslor på ett jobbigt sätt av din antidepp, byt antidepp! Det ska inte kännas så! Och sure, det är ganska batshit att jag tar en tablett som får mig att må skit om jag inte tar den 1 dag. I agree. Men vad är alternativet? Att inte kunna röra mig av ångest? Inte kunna äta? Då är det fan värt det.
Och nu när jag ändå är inne på ranta-om-mediciner-spåret måste jag prata om folks förakt för kunskap om läkemedel. Så fort jag nämner ett läkemedel kommer någon och suckar för "jag kan för mycket om det där" och "borde inte tänka så mycket på det". Men...tror dessa människor att läkare kan det här? Well, they actually rarely do. De kan inte tillräckligt mycket och vägrar erkänna det. Min läkare på vc trodde att man inte kunde kombinera två antidepp. Fattar ni hur vanligt det är att göra så eller? Och att få en psykläkare att bry sig är ju...inte det lättaste. Om de ens kan något. Din egen vård är ditt eget ansvar, både vad gäller diagnos och medicin och allt annat. Det är du som måste kunna vad som är fel och sen hoppas att läkaren låter dig säga det utan att skälla ut dig för att du har googlat, för hen kan ju sitt jobb! Fuck no. Så jag måste kunna vilka typer av mediciner jag skulle kunna behöva och varför. Vad som skulle kunna vara den där mirakelmedicinen. Ingen annan kommer göra det åt mig och de som kan ge mig råd är andra sjuka som kämpat med samma saker. Det är inte bra men det är sant. Så till slut står man där med den långa medicinlistan och hoppas att man gör rätt. Något måste ju hjälpa.
Ta tillbaks när det fula var fint
Rubriklåt: Nån av oss med Miriam Bryant, för Onna tyckte att jag skulle ha en låt av henne
Hej från mitt och Onnas mysland! Och också just nu Lillas, för hon är också här. Vi lyssnar på civil wars och chockas av hur braaa den här låten är, och nyss var mamma här med kakor och annat viktigt så nu kommer det bli party. Men jag tänkte bara kika in och säga hej. Onna kom hit igår sent och vi hann ranta om vården, äta innan vi lägger oss-choklad ("jag kom på det nu, smart va?" som Onna sa) och tramsa lite allmänt innan Onna föll i dvala och jag...inte gjorde det. Men sen kom den nya dagen, så somnade gjorde jag, och idag har vi superchillat. Lyssnat på blogglistan, haft mensvärk (jag) och varit konstiga. Vi har till exempel skrattat svinmycket åt scat-sång och att ta ett piller så man måste sjunga det jämt, och att om man har en fest när man ska dö borde man kalla den "mörippa". Mycket skratt har så att säga pågått. Jossan har rivit halva huset (faktiskt!) och vi har såklart varit orimligt manshatiska och gay. "Det är så konstigt att det finns så många lesbiska, men jag känner så få!" utbrasst Onna till slut. Det är fan sant. Och nu väntar vi på vår mat och kacklar, och jag ska lämna er efter denna lilla inkik. Ses!
Like those girls in suits and those pretty boys, I gave my heart to rock n roll
Rubriklåt: Rock n roll med the sounds, för jag har hört den nyligen och den rular och jag pratade om att ha kostym idag. Jag har blivit en sån femme vafan är det om :(
Hej och hå från en förvirrad Emma som nu ska försöka blogga om sitt mini-liv. Det har varit ganska mini, för igår gjorde jag inte mycket, vilket var bra för mig. Jag och mamma röjde här hemma mellan besöken, jag solade på balkongen och sen fixade jag min boklista. Detta är alltså en stor mapp med en massa böcker, som man sen ska kunna spela på shuffle. Sjukt i huvet, men kul! Förutom då att media player inte vill shuffla ordentligt som en jävla tönt. Så jag ska få ett nytt bra program som Robert har fixat till mig! Han är fan the king of everything.
På kvällen pratade jag med Linus och det blev ett sånt där lååångt samtal. Vi hann till exempel prata om att vara en buske i någon annans liv, kvinnor som vi konstant blandade ihop, att strypa lik (alldeles för länge...), massagetekniker, vilket elevhem Linus är i (jättesvårt ju!) och en jävla massa trams som makade ännu mindre sense. Våra samtal är typ hälften "vad meeenar du?" och "jahaaa men säg det dåååå!" Vi kämpar på. Det gör Jossan också, för just nu är hon batshit crazy. Standard.
Idag har jag träffat Alex, vilket var länge sen nu igen. Vi fikade på espresso house och jag drack goood varm choklad och vi pratade massor om opappor och omammor, när man blir mer sig själv än man var innan och att vi båda är såna som bara köper premisser utan att liksom...bry oss. Sen åkte jag hem och satt mest här, var en blur av att inte vara så mycket Emma alls och pratade med min tjeja som hade världens sämsta dag. :( en annan som har en sämst dag är Onna, för hon skulle varit här för hundra år sen, men hon missade tåget pga sl och kommer först om en timme. Det är ju på riktigt lame! Men ja, vi ses när Onna är här!
Chanslöst ska vi vänta på vår dom, skamlöst ska vi stå för allt vi gjort
Rubriklåt: En sista minut som Mares, som jag precis lyssnade på som pepplåt för att städa en minimal liten bit av all superstädning jag måste göra...
Hej från sängen! Nu är allt tillbaka till vanlig ordning, alltså nattbloggning. Stella har alltså åkt. Igår var vår sista dag och vi åkte till emporia! Det har blivit något av en grej att prata om emporia och säga det med konstig röst (såklart från Felix), så nu skulle vi äntligen dit. Och på vägen dit kom vi på den bästa reseleken! Det var would you rather, eller pest eller kolera heter det väl på svenska, Felix style. Vilket typ innebar att vi sa en massa nonsens till varandra och skrattade hysteriskt. Rip alla på tåget.
Vi kom fram och gick i affärer, till exempel en nörd-affär där vi gärna ville köpa Harry Potter-tp (någon gång händer det!) och klädaffärer som inte var så kul. Vi var hungriga, så vi gick till max och flydde kaoset genom att sitta utanför i nån konstig pseudo-utomhus-grej. Mat och milkshakes, vi levde fan life! Förutom att en störig bebis skrek som fan, men ändå. Sen tittade vi på mer kläder, till exempel paljettklänningar (<3), och sen åkte vi hem. Mycket bra utflykt! Vi vilade såklart efteråt och på kvällen såg vi fallet Kevin, för...vi gillar hemska saker. Jag blev väldigt upprörd och skällde ut alla hela tiden, när jag inte fick stänga av helt för att klara av möget.
Sen skulle vi sova. Det gick inte så bra för mig, som vanligt, men inte för henne heller den här gången. Vi lyssnade på flashback forever och precis när jag hade fattat att hon inte heller sov var podden jätterolig, så vi verkligen superskrattade åt "brudjäveln har inte svarat! Men jag har pratat med systerjäveln!" och "skicka brevet!!". När vi hade skrattat klart gick vi ut på en natt-cigg, vilket var jättemysigt för vi pratade om viktiga saker och det var lagom kallt och allt var fint. Sen satte vi igång Harry Potter och Stella somnade, men inte jag...på hundra ååår. Blä. Kul dock att det sista jag sa var "käften farmor", eftersom mrs black skrek en massa. Makes sense...kind of. Men till sluuut somnade jag, och idag chillade vi mest innan hon åkte. Sen dess har jag också chillat, lyssnat mer på Taylors nya album och kanske skrivit på en ny låt? Kaanske? Kul life! Så, nu sover vi va.
You give me a reason something to believe in
Rubriklåt: Homesick med Dua Lipa, en låt som jag superälskar och som både är en kärlekslåt och en låt i min och Lillas brittiska lista
Haj från bloggsoffan! Just nu bloggar jag med Stellas huvud på min arm. Det var dock ganska svårt så jag fick säga åt henne att sätta sig upp. Typan. I alla fall, jag ska berätta om vår tid och i fredags kom Lilla! Vi tittade på mer Felix såklart och sen lyssnade vi på brittiska listan och drack vin och babblade. Stella introvert-festade från sängen (<3) och vi hypade hosier och frank turner, diskuterade synonymer för kvinnlig onani (detta hade jag glömt men såg det på twitter sen lol) och hade det mysigt i allmänhet. Det var bra att få lillasyster-gos igen! Förutom när hon dissade manfred man. Töntunge. Men ja, vi föll i säng och jag berättade en barnsaga för Lilla för det ville hon ha. Den handlade om...sandkakor. Idk man.
Igår vaknade vi i omgångar som vanligt, åt frukost och tittade på, you guessed it, Felix såklart! Lilla åkte hem och vi lyssnade på upprörande dokumentärer, så jag blev jättekonstig i huvet :( men det gjorde inget för på kvällen åt vi choklad och tittade på jungelgeorge! Det är alltså en barnfilm som vi båda såg när vi var små, och dessutom den första syntolkade filmen jag någonsin såg. Så vi såg den såklart med original syntolkning! Vi älskade hur filmen fullkomligt förstörde fjärde väggen och vi hade jättekul för alltså filmen är batshit. Sen bara chillade vi och sov, eller Stella sov, som ni såg. Till slut sov även jag och den här dagen har knappt börjat än lol, men nu ska den börja! Ses imorgon, sannolikt utan Stella! Då är flickvänsveckan slut :(
Mitt hjärta ropar över Sverige
Rubriklåt: Du var där med Sofia Karlsson, en fin och somrig och kärlekig låt
Hallå vet ni? Jag älskar min flickvän. Det tror jag att ni så att säga vet, men jag vill ändå minsann prata om det! För alltså det är så sjukt. Det är så sjukt att jag kan ta med henne på min familjs äventyr och hon bara japp, Imma do this, det blir kul. Hon vill att jag ska träffa hennes människor. Jag är så ovan vid det! Hon är liksom...stolt över att ha mig som sin tjeja! Aaaaaa! Och så himla mycket i vårt förhållande är att vi säger vad vi vill, känner och behöver. Båda behöver ligga ner mycket, så ibland bara går någon och lägger sig. Ibland behöver någon försvinna i hjärnan och då berättar man det. Ibland vill den ena äta frukost och den andra lunch, inget konstigt med det. Små saker men så stora saker. Vi är två komplexa sjuklingar och vi förstår att den andra är det. Båda älskar att se samma videos hela tiden och om den ena inte just då är på humör kan man alltid försvinna in i telefonen / datorn.
Men det är ju inte bara därför jag älskar henne. Jag älskar henne för att hon är knäpp i huvet och plötsligt kan säga "vill du ha ett hårstrå?" och ge mig...ett hårstrå. För att vi kan fnittra åt samma skämt hur många gånger som helst. För att hon lutar sig mot min axel och stångar mig med sitt mjuka fejs och är så söt att man vill äta upp henne. För att hon aldrig undrar vad fan mitt problem är, även när jag är orimligt weird, utan bara accepterar vad som händer. För att hon kurar ihop sig på min arm och föreslår en ny grotesk dokumentär att lyssna på. Och såklart en massa annat som inte har hänt just idag men alltså! Min tjeja yall! Hon är så jävla cool och mjuk och fin och bra! Så, nu har jag fått ur mig det. Nu ska jag lägga mig bredvid henne igen och försöka sova nån gång detta århundradet.
You know it will always just be me
Rubriklåt: Lying is the most fun a girl can have without taking her clothes off (längsta titeln ever) med Panic! at the disco, en låt som sjöngs igår och som är min bästa lesbiska låt av en man. Det är en helt egen genre yall.
Hej från chips- och Felix-världen! Det är den bästa världen. Förutom möjligen igår, för då var vi ju i skogis-världen! Ja, Skogis kom hit och vi hade en drömig kväll. Vi åt olika matar och diskuterade absurda frågeställningar (inte courtesy of skogis faktiskt!) och crazy lärare, och sen åt vi chokladpuddiiiing! Jag älskar pudding <3 och till puddingen blev det spådomar i tarotkort! Jag fick en riktigt fin spådom som jag tolkade som att den handlade om Emma Black och Stella fick sen en jättespännande spådom. Det var fan life! Vi pratade om backra tjejor och brudtärnor och annat vi brukar prata om, och sen åkte Skogis hem och vi gick och la oss. Jag fick frispel av dokumentären vi hörde och ropade "måste vi ha en rättsstat?" det måste vi tydligen :((
idag var det viktigaste att lyssna på Taylor Swifts nya skiva! Stella tvingades också lyssna. Det var en ganska tråkig skiva, rip, men typ en gay låt? Eller inte men det kändes så i alla fall. Jag tror att mer av skivan är bra om man lyssnar lite mer noggrant, så det ska jag göra sen, men just nu är jag skeptisk. Och sen har vi tittat på Felix och sovit och snart kommer Lilla! Jag bloggar ganska dåligt den här veckan, men det får ni leva med ungdomar.
Jag klättrar klättrar upp och du drar mig drar mig ner
Rubriklåt: Flytta på dig med alina...okej ni vet vem jag menar men vem fan pallar googla hennes namn? Inte jag i alla fall! Vi hörde i alla fall den igår
Hej från oss igen! Stella har precis tagit en nap och nu äter vi chips, så it's all good over here. Och när vi lämnade er sist skulle vi åka him, och det gjorde vi också. Vi fixade olika matar där och åt dessa, och också vinbärspaj till Stellas stora lycka. My gf älskar vinbär. Det är ödet. Vi diskuterade vilka kändisar vi ville äta middag med och vilken cool middag det skulle vara om alla vi skulle vara på samma middag med våra olika kändisar. Efter pajen och sånt åkte vi hem med en masssa matlådor och vi tittade på Felix och kramades en massa för det är det vi gör.
Idag var uppgiften att äta glass i lomma! Ja, allt vi gör är uppgifter. Vi är weak bitches. Men vi blev hämtade av mamma och pappa och vi fixade lite ärenden och sen åkte vi till lomma. Där åt vi som sagt glass och det fanns bananchoklad! Jag älskar bananglass <3 Så vi satt i solen och var konstiga, basically, och nu är vi här. Skogis kommer snart och ja detta är ju ett mellan-inlägg, I guess. Förlåt :( jag tror ni klarar er.
I drink too much coffee and think of you often
Rubriklåt: Patricia med Florence + the machine, som vi hörde igår när vi eftermiddagssov och som dessutom har kaffe i sig, vilket är viktigt för den nya tema-listan i life är Lillas spellista med tema kaffe! Geni är hon
Hej från min och Stellas mysvärld! Vi har precis spenderat kvallitetstid med att ligga i sängen och äta kalla köttbullar och titta på todd in the shadows. Och firade att jag har fått en recension! Den ni! Det är nån tidning för bibliotekarier som har recenserat min lilla bok, och bra dessutom! Iiiiiii!
Men ja, igår var vi på quiz. Vi var på John Scott (=ansiktspuben) med mamma, pappa, Sara och Benjamin och där åt vi pubmat (Sara beställde en jätteliten mat by accident) och försökte samtala men ingen hörde någon så det blev väldigt konstiga samtal. Och sen vare ju quiz och jag kunde...inget. Förutom vem som hade gjort olika låtar och kanske något annat, men då kunde alla andra det också så det spelade ingen roll. Men vi hade kul ändå! Jag och mamma tramsade mycket, de drack många äckliga ölar och vi kunde faktiskt ganska många frågor! Wow! vi vann ju inte såklart, men inte jättelångt ifrån faktiskt! Och sen åkte jag och Stella hem och åt godis och tittade på Felix, för vi behöver Felix he is our drug.
Idag har vi sovit massor, fast mest jag, såry Stella. Men vi är vakna nu och bingear todd-videor och tramsar (jag tyckte till exempel att passenger borde göra en låt som heter iggy pop, för att sluta cirkeln liksom, det tyckte ingen annan...) och ja, nu är vi här bara. Vi ska väl get ourselves together ganska snart. Men jag är recenseeeerad! Iiiiiiii!
Kärlek ger en kraft att förändra, lust att låta bli
Rubriklåt: Sommaren 2014 med Emil Jensen, för hallå är inte det den bästa beskrivningen av kärlek ni någonsin har läst i hela era lives? Det borde va!
Hej från mig och Stella! Eller ja mest mig, Stella bara är här, det är jag som blågar. Just nu googlar vi saker om barnafödande, sååå it's all good. (inte för eget bruk obs!) Men ja, hon kom hit igår som jag sa och det var så jävla mysigt. Först bara babblade vi ett tag och sen åt vi olika saker till middag och tittade på sista avsnittet av surviving r kelly. Det var, om möjligt, ännu värre än innan. Vi fick se föräldrar som inte sett sina döttrar på tre år, för han bara...har dem. Så jävla mörkt :( så vi var såklart tvungna att liva upp oss med en lång dokumentär om black metal-morden, som vi ju har hört om innan, men denna var på youtube. Den var dock ganska dålig :( jag fattade nästan ingenting och fick hela tiden fråga vilken dude vi tittade på, typ "är detta björne?" eller "är det han jag hatar?" fast till slut hatade jag alla. De är så full om themselves och störiiiga! Jag vill slå dem :( men ja, sen såg vi lite på todd in the shadows och sen sov vi.
Idag väcktes vi halv jävla sju av Stellas jobb-larm, taskigt anser: jag, men sen fick vi sova till tio i alla fall. Då fick vi gå upp, för vi skulle handla med pappa. Hahahaha nu läste Stella om en dude som precis har dött och hans sista ord var visst "I think I made a mistake. I thought this was a hoax, but it's not!" Han trodde inte på corona alltså. Ändå helt jävla fantastiska last words. Men ja, vi handlade en massa och sen har vi sovit och musikat hela eftermiddagen, och snart ska vi åka på quiz. Och hallå jag älskar att ha Stella här! Hon är knäpp och söt och bäst <3 ses efter quizande!
Now I love you just the way I loved that ragdoll, but only now my love has grown
Rubriklåt: River deep, mountain high med...några folk? Men det är ju med glee cast jag lyssnar på den, och alltså rip Naya Rivera. Det är så sorgligt.
Hej från halvsolen på balkongen! Just nu är det sol, men den kan gå i moln any time. Men nu mår jag mycket bättre än innan idag, så Imma blog for real. Och igår åkte jag till Sara och plockade hennes vinbär! Vinbär är mitt liv yall. Vi lyssnade på Santana-låtar och hon spelade animal crossing (vilket gjorde mig livrädd när hon ropade "det kommer massa bin!" det var tydligen inte i livet...) och jag plockade, men det var inte så många bär för hennes buske är en noooob. Efter plocket gick vi in och jag fick äran att höra Saras cooking show, alltså att hon gjorde overnight oaths och berättade det med en knäpp brittisk axent. Det var härligt ändå! Hon var väldigt trött, så jag gick him och hängde där istället. Där plockade jag klart vinbären där, med hjälp från mamma, men hon plockade med kvistar som ett monster så medans vi tittade på gilmore girls rensade jag bären. Life ju! Vi såg några av mina bästa avsnitt, åt sprödbakad torsk och såg lite hitlåtens historia om till exempel losing my religion. "Jag har inte sett detta innan!" sa jag till pappa ungefär hundra gånger. Han vägrade tro mig, men jag hade faktiskt inte det!
Efter lite mer gilmore åkte jag hem och jag tror jag sov i tid? Men sen drömde jag venla-drömmar som fan, vilket är vidrigt. Ska aldrig fucking sluta med det här knarket för I will seriously die. die. Fattar ni hur låg dos jag är på btw? Den är fett låg. Psykläkaren säger att jag inte ens räknas som medicinerad enligt honom. Huuur ska det bli att sluta om jag höjer skiten? Aaaaa! Men ja, idag har mamma och pappa varit här och fixat. Så nu har Jossan sin nya fina vattenfontän och jag har fått min toasits! This is important yall! Och det är rent här, och jag har ätit glass och vet ni vad? Snart kommer Stellllaaaa hit! Iiiii!
När jag vinner känns ju det på nåt sätt också fel
Rubriklåt: re:konstruktion med Sofia Janouk och nån dude som jag inte kommer ihåg
Vet ni vad det värsta med att ha psykisk ohälsa är? Det är inte själva symptomen, eller relationerna man fuckar up, eller alla möjligheter man förlorar. Eller det är kanske allt detta, men: Det värsta är att man kan bli sämre. När som helst och, ännu läskigare, hur som helst. Ens hjärna är ju redan upfuckad, så vad säger att den inte kan bli mer upfuckad? Det är ännu värre i en bra period, sjukt nog, för då känns det liksom som att den tar ny sats. Sjukt: ja. Men sant. När jag drömmer mardrömmar är det sällan att någon dör eller typ att jag blir jagad (aparently that's a thing). Jag drömmer att jag får psykoser, att jag får panikatacker eller, som idag, att jag blir helt inkapabel att göra saker. (Tack venlafaxin ditt jävla as, drömmarna när man glömmer den är vidriga) För det är ju inte jätte-osannolikt att jag helt tappar förmågan att gå upp ur sängen. That does in fact happen to people. Jag sover redan 12-14 timmar per natt, varje natt om jag kan, och liksom...då är det bara tio timmar kvar. Det skulle kunna eskalera. Eller så skulle mina ätstörningar kunna eskalera, eller vad som jävla helst. Och visst, det är ohälsosamt att tänka så. Carpe fuckin diem var glad när det är bra osvosv. Fast då är man fan dum i huvet tycker jag, för jag vet ju att de bra perioderna är just perioder. Den kan sluta närsomhelst. Den kan sluta idag. Yeah. Försök vara glad när man har det så.
(Vanligt inlägg om nån timme, när jag har popped my pill lol)
It's like I'm powerful with a little bit of tender, an emotional sexual bender
Rubriklåt: Make me feel med Janelle Monae, en queer och amazing damhängsdänga
Hej hej från...mig, helt enkelt. Woop woop it just me. Och jag ska berätta om i fredags när det var damhäng med Saga! Vi möttes i stan och åt middag på surf schack, som nu tvingar en att beställa i deras jävla app så de suger ju nu. Men maten var mycket god och vi diskuterade vad man får tycka om andras favoritsaker och vår tid som svenska-studenter. Hon berättade ett minne av mig som jag inte själv minns, som jag nu ska delge er: När vi hade vår första delkurs, som var lite rörig, skulle vi utvärdera den (bra mening). Läraren frågade typ om vad vi tyckte och jag ska ha sagt "alltså jag har en fråga. What are we doing?" jag tyckte tydligen att kursen var väldigt rörig. Jag skrattade jättemycket åt detta av någon anledning.
Sen åkte vi hem till mig och damhängde på riktigt. Vi drack bubbel och "när man dricker bubbel ska man leka", som Saga sa, så vi lekte! Jag fick gissa saker i vår lista och sen vilka låtar som var mest populära förra året på billboard, för jag är en tönt och det var suuuperkuuul. Vi testade att blanda vodka med olika läsker (fanta citron var gooott) och babblade, och till slut spårade vi ur om rapper names och skrattade åt juice wrld och post malone och hur de namnen kom till och hur man skulle prata med dem i vardagen med såna namn. Det går inte riktigt att förklara men vi skrattade så det gjorde ont. Och vet ni vad? Jag fick mitt broderi! Saga har gjort ett broderi till miiig! Det ska jag hänga upp <3 så, mycket bra och skrattigt häng!
Igår var en viiilodag. Jag sov massor och sen bara chillade jag, solade på balkongen, skrev med folk, hittade på ett reality-program med Lilla (sån bra idé!) och hade ett bra life. På kvällen drack jag hallonsoda och lyssnade på möörka dokumentärer, vilket liksom passade. ...not. Sen sov jag mer i alla fall, och idag är det söndag och jag ska snart till syster. Harebra!
Förra sommarn var way too long, och du var regnet som aldrig kom
Rubriklåt: 2.0 med Klara & jag, en av mina somrigaste låtar just nu som jag också hör exakt i detta nu
Hej från balkongsolen! Nu jävlar är det sommar igen och det kommer åtminstone hålla i sig imorgon också. Sen får vi se, men så länge det varar njuter jag! Men igår var det ännu kallt (rip) och jag var himma. Där gjordes det matar, till exempel ugnspannkaka som jag och mamma åt med stor passion, och sen tittade vi på gilmore girls hela kvällen. Vi såg många jättemysiga avsnitt och jag tramsade massor om "a riiide with a booooyyyy" och sen en massa annat om boooys och vad de höll på med. För jag är en tönt och det är inget nytt alls. Sen la vi oss, men jag upptäckte att vid midnatt släpptes the chicks (fd dixie chicks) nya skivaaaa! Så sömn var fan långt borta. Jag höll på att flippa ur så bra det var. Och såklart får jag sen veta att det är Jack Antonoff som producerat den. He owns me. I pledge my loyalty to you, sir. Och inte nog med det, Ellen Krauss har äntligen samlat ihop alla sina låtar till en skiva hon med! Det var bara två nya låtar (lol), men i den ena sjöng hon uttalat lesbiskt så jag var nöjd!
Idag vaknade jag orimligt tidigt av ingen anledning och sen åt vi frukost. Jag åt ägg från tre olika fåglar! Först stekt ankägg som var som vanligt ägg men "matigare", sen vanligt stekt hönsägg och sen ett kokt vaktelägg som var riktigt jävla äckligt. Frågan är om det var dåligt eller bara äckligt, men mamma panik-gjorde en macka åt mig så min äcklade min måste ha varit något extra. Efter detta trama tröstade jag mig med att plocka vinbär i värmen och hittade många bra grenar (lol tönt-Emma). Jag svor över kläng-ogräs och tänkte att "nästa år måste vi ta bort det innan jag plockar", men...det blir ju inget nästa år. Sista sommaren i huset :( sån jävla sooorg! Men ja, efter plocket och provsmakning av mammas surdegsbröd åkte jag hem. Här har jag vilat och varit allmänt nöjd med life, och snart blir det damhäng delux! Är så taggaaaad!
tell me all the ways to love you, cause no one ever taught me how
Rubriklåt: No talk med Ellen Krauss, som jag älskaaaar
Hej hej här sitter jag och äter pringles och dräller i min soffa. Jag har haft en krasch-dag idag, vilket behööövdes, även om det innebar lite inställda planer osv. Lär dig planera klokt, Emma carolina! Med det sagt ska jag berätta om min gårdag, för då träffade jag Lilla och Sam! Jag har inte träffat hen sen i mars! Och när jag kom dit var bullbaket i full gång. Medan vi bakade tittade vi på greveholm och mobbade folks skånska (jag kunde syntolka för Lilla, så bra kan jag den) och lyssnade på trolltider-låtar, för det måste man också göra! Jag och Sam sjönv wicked-låtar (det bör jag inte göra...) och lite hela tiden kom andra som bor i hens kollektiv och pratade med oss. Så himla mysigt (så länge jag slipper bo så själv lol)!
Efter ett tag köpte vi maxmat (mummmms) och sen öppnade vi vinet såklart. Då umgicks vi med kollektivets ägare, en jättesnäll tant, och sen även Sams kompis Nihad. Vi drack ur glas som jag blev besatt av (jag vill haaa såna!) och pratade om visiteringar, svimningar i passkontroller, västergötlands kyrkor och en massa annat trams. Lilla och Sam hade köpt kramleror (!!!) så det lektes mycket med dem och Nihad byggde konstverk så som ankor och katter och ninja turtles som vi blinningar bedömde. Mycket kul liv! Efter ett tag var det bara vi unga kvar och vi visade låtar som vi hade skrivit. Det blev mycket emotional och alla hade lite känslo-moments, tror jag, men det var fint också. En mycket bra kväll! När jag kom hem mådde jag dock vidrigt, som ni såg i denna lilla blogg, sååå woops. Så jag sov till halv tre idag (i omgångar) och mår nu mycket bättre! Så här blire om jag inte sover mina tolv timmar, då blir det obra. Där ser ni, team skärp dig med sömnen Emma! Det gååår inte! Eh, ja, det var nog det för idag tror jag.
Så vad gör man med sin rädsla när man inte får va rädd
Rubriklåt: Fröken normal med Maud Lindström
Det är en sån där natt. Allt är trassligt och läskigt. Alla är monster. Allt är kallt och otryggt. Så jag låtsas att jag är trygg, gastar fram svartvitheter för att dölja att allt jag vill i världen är att skrika. Skrika och gråta och sparka och vägra. Man får inte vägra livet tydligen. Man måste sitta där och titta på när folk gör misstag, när man själv gör misstag, när allt fuckar ur. Man ska bara hantera det. Utan att gallskrika. Och man ska inte länka samman sig själv med någon annan men jag kan inte inte göra det. Och när jag väl har länkat samman mig med någon kan jag inte förstå att det är i mitt huvud. Jag vill bara vara trygg hela tiden, men det kan jag inte vara för alla är...andra! Alla är långt borta och kan bli arga och kalla och monstriga! Det finns ingen som bara är mjuk och varm och trygg! Ingeeeen! Och hur fan kan man leva då? Det kan alla tydligen! Men jag får paniiiik! För plötsligt bara påminns jag om hur jävla kall världen är och då är jag på ruta 1. Bara sådär. Och det är ju såklart inte sant, men det känns sant. För det är en sån natt. En trasslig, monstrig natt. En när jag behöver att någon håller om mig. Det gör ingen. För jag är vuxen nu tydligen. Det är jag inte. Tycker jag. Vad jag tycker är irelevant. Godnatt.
Where you gonna go, where you gonna sleep tonight?
Rubriklåt: This is the life med Amy Macdonald, som hördes igår helt enkelt. Sorry att det inte blev svensk rubrik som jag lovade irl, jag orkade ej musha :(
Hej ungdomar! Jag är en trött och pringlesätande Emma idag, och jag ska berätta om igår när jag var i Osby. Jag dök upp (på fel sida buskarna som vanligt! jävla buskar!) och det lagades mat. Jag och Annoushka fick moderskänslor för en ful nugget och jag fick höra en mini-saga om hur blinda seende faktiskt kan vara. Vi åt mat och sen efterrätt, i vilken det skulle finnas ett chokladhjärta, men varken jag eller Annoushka fick ett! Robert fick 2! Vi var mycket kränkta och upprörda. Vi lyssnade på märkliga låtar så som "jag vill dö idag" med "två blåbär", som tydligen...är en riktig låt. Hjääälp :( det blev inte bättre, för vi gick igenom skivorna "absolute sommar", som var...bland det värsta jag har hört? Jag mådde hemskt :( de andra tyckte att mycket av detta var bra. De hade...fel!
Det dracks prosecco och lyssnades på annan musik, som mest var sämst tyvärr, förutom rubriklåten och några andra bra. Annoushka gestaltade mycket med sitt göteborgska alterego Lotta, vars störta instressen verkar vara 1. feminism och 2. att berätta historier från min blogg med mycket inlevelse. Söt är hon <3 vi babblade och musikade tills natten anlände, och då sov vi. Och det blev morgon och äggafrukost! Det bästa! Och då hade vi ett jättelångt samtal om blind-livet och hur jävla ensamt det kan vara men att seende inte har förmågan att förstå. Det kan de på riktigt inte! Och sen åkte jag hem och landade i sängen, för hej jag är en spillra. Jag ska snart åka iväg igen dessutom, vafan är mitt liv ens? När ska jag hinna sova i femton timmar, menar ni? Aldrig, you say? Nähä...okej...
Vårat gäng är bara du och jag, alla andra kan dra åt helvete
Rubriklåt: Two man gang med les big byrd (eller Alice B om man föredrar det, det gör inte jag), basically sången om mig och Lilla
Hej från balkooongen! Äntligen! Om ni undrar hur glad jag är över det så hoppade jag basically in i bilen och hälsade pappa med "det är varmt idag! Det är varmt idag! Wooo hooo!" när vi skulle handla. Riiiimligt.
Igår var det så att säga ovarmt och jag skulle plocka vinbär. Dålig timing men skit samma vinbär rules! Lilla var mitt plocksällskap och fick se när jag ropade över bra klasar och framför allt över när jag hittade sniglar som jag blev vän med. Jag hittade en snigelbebis! <3 vi lyssnade på svenska listan och sjöng och babblade, men mest tog vi det bara lugnt och jag njöt av vinbärsplocket som den sjuka människan jag är. Cia och Amanda kom plötsligt förbi och vi fikade med dem (och mamma och pappa såklart) och sen slog de sönder ett skåp. Sådär som man...gör? Rip skåpet!
När jag kände mig klar för dagen åkte vi hem till mig och där hade vi sagokväll! Lilla berättade en hungerspelen-saga som innefattade att hon sjöng Linus Svenning, så det var ofc en bra saga, och sen berättade jag länge och väl om "när harry och gänget kampar". Det gick inte så bra dock, för det var så mycket backstory jag skulle berätta, så det blev jättelååångt. Jag chockades över saker hon kom ihåg ("det är då de blir sams med krake!" hur?) och var allmänt tramsig angående Emma Black ("han lämnade inga pengar till mig! Rude tycker jag!"). Kul liv. Och i slutet av kvällen läste vi våra gaaaamla meddelanden på messenger, så det var mycket "vafan menade jag där?" och "vad konstigt jag pratade!" rimligt osvosv. Och så sjukt mysigt! vi åt också rabarbergifflar som mamma hade bakat (muuuummmms) och hade det bra, och sen åkte Lilla hem och jag sov väl I guess. Och idag har jag handlat, och suuupersnart ska jag till Osby! Jag är mycket taggad, för det känns länge sen jag var där! Ses snart hörni nu ska jag samla ihop mina grejor hejdå.
and this is when the feeling sinks in, I don't wanna miss you like this
Rubriklåt: Come back be here med Taylor Swift, som sjöngs mycket dåligt igår
(mestadels skrivet vid 12)
Hej jag vet inte alls varför jag börjar det här inlägget nu, men det gör jag, så jag lär avsluta det senare idag. Men det blir ett fusk-inlägg så jag bloggar bara om igår i det, moha! Och då träffade jag ju Kajsa som jag sa. Hon kom hit och vi drack prosecco och lyssnade på Halsey, bästa livet. Efter ett tag köpte vi också pizza, som vi efter myyyycket om och men fick äta, så livet var ännu lite bättre. Vi pratade om sexiga textrader och konstiga vänskaper och så, och sen blev det orimligt mycket psyk-prat som vanligt. "Det där låter som en traumarespons...jättemycket..." blev en grej och även mycket skämt om "symboler" (som referens till vad psykologen sa om Emma Black i april).
Sen bytte vi till Taylor Swift och blandade sourz-drinkar, och då vet jag inte vad vi inte pratade om, känns det som. Vi hade en intensiv debatt om vokalljud, jag berättade många fun facts, vi insåg att vi har väldigt olika förhållande till mat (hon gillar att äta?!) (jag är hungrig...) och vi hade många diskussioner om vad som är historiskt puckat och inte. Sen tyckte jag tyvärr att jag var för trött, och det tyckte hon också, så då åkte hon hem och jag gick och la mig. Jag sov ovanligt bra, känns det som, och sen blev det idag! Den ska jag inte blogga om nu för jag är en fuskmaja! Så, ses imorgon ungdomar, det blir kul.
Vi sa fuck polisen, vill inte ge oss en skjuts, men vad gör annars polisen utanför varje klubb?
Rubriklåt: Polisen med zacke och nån cool tjeja som jag har glömt namnet på, för hallå norrbotten behövs ju faktiskt när man ska prata om Anna. Så då blev det en av mina två artister därifrån lol
Hej från en ganska sliten Emma! Varför slitnare än vanligt, undrar kanske ni? Jo igår var jag på partaj! Anna (H) fyllde 28 och jag firade henne med några av hennes homies. Vi grillade och pratade om Fredrik Backman (jag var hans enda försvarare), vad olika matars grejer var (det blev en hel grej om vilka matar som var snabba och långsama) och en massa annat trams. Folk åt grillade grönsaker och grejer, och jag åt potatissallad. (jag hade ätit innan calm down.) Folk drack konstiga öler och jag pratade mycket med en väldigt söt heterotjej som jag var ööövertygad om var queer. Hon sa att detta var vanligt, så jag är inte helt galen.
Vi förflyttade oss in till Anna och där sköt folk med en slangbella, som man ofta gör, och jag berättade thrilling tales om när jag blev citerad för att jag inte gillade sparris och sånt trams. Det blandades apple bitches (som en skinny bitch fast med äppeljuice, alltså en vodkadrink) och livet var generellt himla härligt. Men vi kom på att det var ännu härligare på barer, så vi gick till möllan och tap room där vi faktiskt lyckades sitta ganska avskiljt. Fast jag höll på att inte bli insläppt för att vakten inte såg att jag var blind och därmed trodde att jag var aspackad. Han skämdes mycket när jag höll fram käppen. "Och jag är ju ändå rätt packad", som jag sa sen när han inte hörde, "men det fattade han ju inte nu." Och på tap room fanns det suröl! Och popcorn! Popcornen var så goda så jag nästan började gråta. Där pratade vi om olika trauman och hade en riktigt konstig tid, för alla var något påverkade lol, och efter någon timme tog jag mig till en vanlig taxi för att åka hem. Men! Jag hade tydligen inte pengar till en taxi på mitt jävla kort, sååå jag fick...ringa min mamma. klockan 02:17. Så hon fick swisha. Detta var verkligen inte ett starkt moment i mitt liv kan jag ju säga. Men det var inte på öl jag hade wasteat mina pengar kan jag säga, för de är jag också skyldig pengar för! Jag lever the high life...
Så, ja, idag var jag en bakis. Men jag sov bort det mesta av sagda bakfylla. Hypersomni är så himla bra mot alkohol! Rekommenderar! Och mycket mer har inte hänt idag, men snaaart kommer en Kajsa! Peppen är enorm, förutom då att tröttheten också är enorm. Hoppas att det blir bra ändå. Det får ni veta imorgon kanske!
I hold no grudges, I come bearing forgiveness
Rubriklåt: A long time ago med first aid kit
Jag är en ganska töntig person, men jag är i alla fall inte så töntig att jag ger år olika "teman". Detta är alltså en grej vissa gör, typ "2019 är glädjens år" eller "2017 är mitt karriär-år". Ni ba "lol nej det här finns inte" men det gör det, jag lovar. Så, jag gör inte detta, men om jag skulle göra det skulle jag säga att 2020 är förlåtelsens år. så jag förklarade precis en grej och sa att jag inte gjorde det, för att sen...göra det. Yay.
Förlåtelse var det alltså. Det är något av en grej just nu. Jag har ju aldrig riktigt hållit grudges, men målet i år är att inte hålla någon grudge alls, förutom mot hemska jävla människor såklart. Och att inte bara acceptera de där människorna, utan liksom aktivt förlåta. Bli en bättre person och allt sånt. Och vet ni hur skönt det är eller? Att bara släppa taget om en massa ilska och säga "du är ganska cool faktiskt" till folk jag har spenderat en massa energi på att tycka illa om. Och det kommer säkert gå över och jag kommer fortsätta vara en bitter arg person, men just nu är det så sjukt lugnt i Emma. För när jag inte är vän med någon håller det mig ju vaken på nätterna, så jag ska bara vara vän med alllla! Okej inte alla, det vore jobbigt, men alla jag har brytt mig om. Och jag måste ju inte vara deras bästis, jag kan bara vara okej med dem. Vara on speaking terms. För att vara on speaking terms är fan det bästa jag vet. I början av det här året hade jag åtminstone två personer som jag inte pratade med. Men nu gör jag det! Den ena är jag vän med igen och den andra är jag väl...okej med, vi kan höras om det är något typ. Och det är så skönt också tycker jag, att inte behöva bli supervänner utan bara vara...okej. Att allt är lugnt. Det rekommenderar jag. Kanske inte breaking news va, men jag ville bara säga hur nice det är. Hejdå ska blogga vanligt snart.
Brustna hjärtan eller brutna ben, begrav det djupare tjata inte om det
Rubriklåt: Tjata inte om det med orkan, japp det berömda bandet jag såg i Delsbo förra sommaren. Sjukt life
Hej mitt i natten! Jag borde verkligen sova snart, men jag har sovit hela jävla dagen sååå whatever. Men ni kanske vill veta saker om life? Vi kör en liden lista:
-Igår fixade jag och pappa matlådor. Massa lasagne och korv med mos. Bra life!
-Vi såg gamla hittlåtens historia-avsnitt och jag kände starka känslor om brittisk synthpop och noel gallagher.
-Sen fick jag nybakta surdegskanelbullar! Kanske det bästa livet jag någonsin levt. Tack mamma och tack Kim (surdegen)!
-Eftersom detta är en blogg om mina symptom nowadays kan jag berätta att mina revben are acting up again. Men mitt sår i halsen har läkt! Det kom jag på nu lol
-Idag är ingen dag. Men det är okej, det är bara mysigt. Jag har typ lyssnat på gilmore guys och sovit och haft det bra.
-Och jag har pratat med min tjeja om sjuka män och hur snälla våra mammor är. "Jag vill banka sönder hans ansikte! Fast jag vill också åka till dig och krama ditt ansikte och säga att jag älskar ditt ansikte! ...och alla andra delar!"
Så, det var en liten wholesome lista om mitt liv I guess. Nu ska jag försöka sova, tror jag, för jag måste vakna ganska tidigt imorgon för att lyckas köpa vin till partajet på kvällen. It's a hardknock life for Memma! Så godnatt ungdomar, ses när vi ses.
Cause we write love songs in c and we do politics in g, we sing songs about our friends in e minor
Rubriklåt: Try this at home med Frank Turner, en härligt brittisk och punktig låt som vi sjöng glatt igår
Hej från...mig, bara. Helt enkelt bara mig. Igår hoppade jag till mitt andra hem, alltså hem till Lilla. Jag kom lastad med cidrar och det betydde naturligtvis brittiska spellistan. Det är årets bästa lista, kan jag ju säga. Och det är många bra listor i år ändå! Men ja, vi gaggade lite som vanligt och efter ett tag ringde vi en st Kiti. Vi försökte sjunga med henne (det gick ej bra) och pratade om hur konstig feministen är, mina politiska övertygelser och annat trams. det var jättemysigt ifall någon undrar! Vi åt korv stroganoff (jag försökte...) och efter mer cider och töntigheter åkte vi in till stan, med en märklig chaufför som pratade bred skånska men berättade göteborgska historier. Weird, verkligen.
Vi mötte Husse (Lillas pappa) och vi skulle egentligen gå på quiz, men vi fick inte plats, så vi gick till mello yello istället. Husse skällde ut mig för min käpphantering och vi bråkade som vanligt, och sen drack vi svingoda drinkar. Deras daiquiri är fan life. Husse hittade mer utskällningar att göra, som att jag tog citronen ur mina drinkar och kladdade ner bordet. Inte mitt fel att citronerna var där hallå! Vi ställde frågor till varandra om allt möjligt, typ regn och mat och resor. Så himla mysigt! Husse fick springa iväg, så vi tog oss hem på egen hand (det var lite lurigt) och sen efterfestade vi såklart. Då blev det seriööösa samtal och jag tvingade Lilla att säga saker som att hon är en snygg kvinna. Det är hon ju! <3 till slut gick vi och la oss och jag berättade sagan om the Dursleys. Höjdpunkten från den var när hon fick veta att han jobbade med borrar och ropade "Vernon drills motherfuck yeah!" crazy lady är hon, men jag har skrattat åt det hela dagen.
Idag har vi sovit i tusen omgångar och sen kramats och varit spillror. Och nu är jag här, ska snart him och är jättejättetrött. Jag vill soooovaaaa! I femtontusen år! Får jag det? Nej. Såklart inte.
Ni måste skriva böcker om oss, vi är för alltid
Rubriklåt: Vi är för alltid med Kent, som känns som en eminent queer-låt!
Sååå jag vet inte om ni veeet detta, men jag är så att säga lesbisk. Skoja, det vet ni. Men under min långa och störiga resa mot lesbiskheten hamnade jag konstigt nog lite utanför resten av queerheten. Jag kunde liksom inte relatera till andra queers, för jag var så lesbisk och liksom o-queer. Men jag tror inte att jag känner så nu? För jag är en i en enorm grupp människor och det är så jävla magiskt. Jag känner det nu när jag har varit med Alex och typ guidat hen i queerhet. "Nu är du ickebinär", sa jag, "och jag kan hitta stället för asexuella och rromantiska om du vill". För hen har liksom inte varit en del av det där.
Och tänk liksom att ha känt något hela livet, nåt man inte kan förklara, och så finns det ett ord för det! Så finns det andra som känner likadant! Jag känner likadant i system-communityt: Det som har varit mitt konstigaste och fulaste, det finns folk som förstår! Det finns ett språk för det! Det är ju för fan så man kan gråta. Vi har ord för vad vi är, allihop, och om vi inte har det får vi skapa det. Vi får och vi kan och vi vill. Jag ville nog bara säga det? Just att alla saker får finnas. Jag en kompis som är tjej och heter Henrik. Fattar ni det eller? Man får! Iiiiii!
Then I told them all the story mama told me while she sewed, and how my coat of many colors was worth more than all their clothes
Rubriklåt: Coat of many colors med Dolly Parton, en Emma och Sara-låt <3
Shass: Japp, tiden springer! Tack <3
Hej från 26-åriga memma nudå! Nu ska jag bara skriva vuxna och mogna inlägg i bloggen...hahaha skämt såklart. Meh Jossan varför kastar du burkar omkring? Det är väl jättetråkigt! Men vad som inte är jättetråkigt är min fölsedag, och om denna ska jag berätta. Först sov jag såklart massor på den, förutom när först Lilla och sen Sara ringde och sjöng för mig. Bästa vaknandena ju! Sen chillade jag och åt lunch och så, men på eftermiddagen åkte jag him. Där fikade vi (och Sara åt en åttondels chokladboll för hon är sjuk i huvet) och fick presanger! Jag fick viktiga saker så som en vattenfontän till Josseboss och en toalettsits. Japp, precis vad jag hade önskat mig! OBS sant. Jag fick dessutom skivpengar från team osby, för de är: Bäst. <3
På kvällen kom mormor, Cia, Amanda och hennes dude på middag. Det var kallllt men vi satt med jackor på (inne kan man ju inte sitta nu) och grillade såklart ändå. Vi åt massa kött och grönsaker och sånt man grillar och exakt allt tog slut till hundarnas stora sorg. Sen spelade vi besservisser! Det bästa spelet! Mormor var inte med, men sa många dramatiska saker som hon brukar och spelandet var mycket kul. Jag och Benjamin var i lag, vilket ju objektivt är det bästa, även om vi inte vann. Pappa och Amanda kunde inte gullefjun-låten (huuuur) och jag kunde ibland orimliga saker som jag gör. Och ja, sen åkte jag hem i mormors lilla bil och messengerade med folk på kvällen. Och ja, nu är jag här! Det här var inte så spännande, såååry, men jag är stressad. Och trött. Och snart på en buss härifrån hoppas jag. Oj det lät dramatiskt...den ska bara till stan.
Allting går under, allting går över
Rubriklåt: Allting går över med Alice B, mest en mysig låt men känns också som ett bra sätt att avsluta ett år. För om en halvtimme blir det min fölsedag och jag är inte ungdom! Jag blir vuxen! Hjälp göm mig :(
Hej från 25-åriga Memma, som snart inte finns längre! Rip till 25-åriga Memma :( rip ungdomsmemma! Okej jag kanske har en livskris lite lowkey men det är inte så intressant. Vad som är åtminstone minimalt intressant är mitt liv sen sist! Och igår träffade jag Alex. Vem fan äre, undrar ni? The person formerly known as Emi! Vi gick och fikade och pratade en massa om allt som har hänt sen sist, och sen hamnade vi i ett samtal om nya namn. Så min förvåning var stor idag när jag vaknade och hen faktiskt hade tagit klivet och blivit Alex på riktigt! Fucking coolaste jag varit med om ju! Vi hade också denna fina dialog:
Jag: Men vet du vad kul är ens?
Alex: Det stavas g y m!
J: Men vet du vad kul umgänge är?
A: Det stavas Emma!
Det var det sötaste ever ju! Jag kom sen hem och chillade, tror inte jag gjorde så mycket? Förutom att prata med Linus, för det gjorde jag. En highlight från detta var när han ville ha en reklampaus i livet, så jag gjorde reklam för...blåbär. "Vi är blåa, vi är bär, blåbär!" jag fick ett jättestort skratt för det, så det var ändå härligt. Jag gillar inte ens blåbär! Jag kan ha sagt att jag hatar blåbär, men det menar jag inte. Tror jag. Och idag är det måndag, och jag har haft mycket ångest faktiskt. Det var inte igår! (snart var det det) Men jag tryckte i mig cookie dough-glass och tryckte undan ånget, och nu mår jag mycket bra! Förutom då att jag snart slutar vara ungdom :( trauma! Med detta löjl lämnar jag er, ses efter fölsedagandet!
I used my big sister calm to tease you to tears, you used to pinch me a little bit too hard
Rubriklåt: I will always be your soldier med Marit Bergman, men jag ändrade pronomen så det skulle funka med oss. Men Lillas nypningar är fett lame så ni vet
Hej ungdomar! Nu äre bloggdags igen, så det blir ju kul. I guess. Och jag lämnade ju er mitt i prosecco-land hos Lilla! Detta land utvecklades sen till sallad-land, för vi åt kycklingsallad. Precis som förra året hade Lilla gjort aaaalldeles för stark vitlökssås, men annars var det supergott! Moooms! En kul grej var ju att vi hade pratat om att man aldrig ska prata om hur mycket någon äter och sen sa hon "du har ju ätit mycket ändå!" väl kämpat Lilla. <3
Sen dracks det vin och babblades och jag bestämde att vi skulle testa Lillas potter-kunskaper med quiz. Jag hittade bara dåliga quizar, men det var ändå jätteroligt! Och hon kunde många saker! Fast det var ytterst jobbigt att trycka på fel svar när jag kunde rätt svar. :( Vi åt damn suckers och sjöng lagom fult och sen hade jag samtidigt trams-samtal med henne och viktiga samtal med Stella på messenger. Funkade väldigt bra faktiskt! Jag berättade allt jag kan om hunger games (ändå en del) och hon visade nya bra låtar för mig. Sen var det sovdags och jag berättade om Peter Pettigrew, för honom hade Lilla inte koll på. Nu har hon det!
Igår vaknade vi i många omgångar och till slut tog vi oss upp och åt äggröra. Muuums. Det var en jättemysig dag och vi bara suuuperchillade tills jag åkte hem. Så vad gjorde jag efter dessa utmattande aktiviteter? Sov såklart! I nästan fyra timmar! Så plötsligt var klockan åtta och jag kom på att jag inte hade nån mat hemma. Så jag köpte pizza (mummms) och sen bara hade jag en bra och chill tid. Det ska jag nog mestadels ha idag också, men snart ska jag träffa Emi woop! Det var en miljard år sen!
men höjer glaset, vi kan skåla och skratta och skåla åt oss
Rubriklåt: Champagne med Silvana Imam, för det är gott
Vinaren runt vattnet: Men naj! Det blir äckligare!
Hej från Lilla-hemmet! Här sitter vi och dricker bubbel och Lilla nynnar till folkmusik. För hon är: en sötboll. Men det här inlägget ska inte handla om henne (sjuuukt va) utan om igår när jag var på quiz! Jag tog en färdis till en grill där jag mötte Saga och hon köpte mat och jag köpte pommar. Det var jättetråkiga pommar :((( På vägen till parken hann jag både hota henne om våld och cansla henne (hon har strumpor i sandaler, vafan är det för fel på na!), men vi hittade en solig plätt och där föll vi ner.
Snart kom Oskar och Elias, de andra som gjorde quizet, och sen kom en massa andra quiz-deltagare som jag inte kände. Jag och Saga drack boxvin ur fancy plastglas från Oskars supercoola picknick-väska och livet var bra, och sen kom en Nils som jag fick vara i lag med. Vi var väl inte jättebra, men det var kul! Jag fick flexa min harry potter-kunskaper, Saga spelade "passande" låtar till olika frågor och oftast hade vi riktigt fel. Det mest intressanta var dock att det typ pågick ett rave bredvid oss? Vi tror att de var en sekt samt gick på ecstasy, så vi kallade de för en sektasy. De hade en skylt bredvid sig som vi länge undrade vad det stod på och till slut såg vi att det stod "bra jobbat" på den. Sååå det var väl bra jobbat av dem att dansa till konstiga trummor I guess? Eller alltså inte trummor som de spelade, utan konstig trum-musik. Vi kom hursomhelst trea, vilket är mycket besvikande, och sen åkte vi hem. Och mamma mötte mig vid bussen och körde mig hem <3 bästa mamman!
Idag har jag vaknat av supermens (rip allt) och sen supersovit, och sen har jag bara typ chillat och youtubat tills jag kom hit. Och nu bubblas det och vi lyssnar på Robyn. Så nu ska jag återvända till Lilla-fokus!
He knows what to buy you, and he knows what to say, and maybe it's nobody's business what you're willing to trade
Rubriklåt: Old men young women med Lori Mc Kenna
Det är väl ingen direkt hemlighet i den här bloggen att jag hatar åldersskillnader. Verkligen hatar. Och det är svårt att sluta aktivt hata, för jag påminns hela tiden om det. Jag ser hela tiden vidriga gamla män som söker upp unga kvinnor, som tycker att arton är en valid ålder fast de är 30, 40, 50. Det är det inte. Jag, som snart fyller 26, känner inte att jag skulle kunna vara ihop med någon så ung. De har ju precis gått gymnasiet? Och det är ännu jävla äckligare när barn är med i bilden. Som klasskompisen i Nässjö som var 45, hade en son som var 19 och blev ihop med en lika gammal tjej. Hur fan känns det för den sonen? Och så kommer folk och bara "men kääärleeek Emma!" nej. Nej, nej och åter nej. Om du som över 50 ser på en 22-åring och tänker att hon är snygg, då tittar du sen åt andra hållet. För du hade kunnat vara hennes pappa och det är äckligt hejdå. Man blir liksom inte kär bara sådär, man måste aktivt prata med personen och känna en conection för att sen utveckla den. Så gööör inte det era jävla as.
Men något som inte är lika tydligt i bloggen är varför jag har siktat in mig på just detta. För det är inte bara för att det är fucking förkastligt (which it is). Och för att svara på det måste vi vända oss till den andra här inne, Emma Black. Emma Black som har tydliga minnen, åtminstone känslominnen, av att ha blivit sexuellt utnytjad av en äldre man. Hon var mellan elva och fjorton (ish) och han över trettio. Det har inte hänt, jag vet att det inte har hänt, men nog fan känns det så ibland och säkert oftare för henne när jag inte märker det. Tror ni att Emma Black hatar åldersskillnader? She does not. Hon tycker det är spännande och hon känner igen sig i det. För hon saknar den där mannen jätteofta. Hon ser det som att de hade ett hälsosamt förhållande. Och därför, mina vänner, fucking avskyr jag åldersskillnader. För bara för att något känns bra är det inte bra. Det ska den vuxna kunna förstå. "Men Emma, om båda är vuxna dååå?" det där med att vara vuxen är överskattat. Om du är mer än dubbelt så gammal som någon så är du den mer vuxna och bör behandla dig själv så. Jag säger liksom inte att jag är ett barn, men jag är ju mer barn än en 52-åring! (älskar blandningen av siffror och bokstäver jag kör med här)
Så, jag ville bara få ut detta ur systemet. För det gör mig förbannad ungefär varje dag. Så ni vet.
Du ljög fan bättre än delfinerna simmar
Rubriklåt: Resten av ditt liv med Timbuktu, en mycket bra låt som sjöngs under min resa och rubrikraden är också så himla random och rolig. Varför delfiner hur kom du på det Jason jaba undrar
Hej från balkongsolen! Precis när jag skrev det kom solen tillbaka såå I have actual super powers. Här sitter jag och dricker lite rosé (som är lika mediokert som i fredags ifall någon, exempelvis Linus, skulle undra) och peppar inför kvällens aktiviteter. Men innan dessa börjar ska jag ju självklart blogga om min roadtrip till u-hamn! Efter förra blogget sprang jag ut (typ så) och Sara väntade. Vi körde iväg och satte igång roadtrip-listan jag förberett, vilken var smockad med throwbacks och lite nyare grajor för omväxlingen. Vi sjöng rubriklåten, the story, the reason och många andra låtar för full hals och det var en riktigt eminent bilfärd. Jag körde dessutom min "classic bit" att spela Stevie Wonder, dra fram solglasögonen och gunga från sida till sida medans jag sjunger med mycket soul. Sara älskar det orimligt mycket, så den här gången fick det bli lite luftpiano också. Vi körde en annan väg än vi brukar, så istället för spånsta blev det lunch på en diner i ljungby. Seriöst det var en redig amerikansk diner! Jag vill ha en sån i Lund :( men det var riktigt märkligt där. Dels fick Sara en haloumisallad som bara bestod av haloumi, sallad, rödlök och typ ett par tomatbitar, och dels spelade de born to run med bruce springsteen på repeat. Alltså vi var där i kanske 45 minuter och den låten spelades exakt hela tiden. Jag och Sara skrattade och led om vartannat och kom fram till att Sara verkligen verkligen ogillar Bruce. Nu hörde jag ett barn säga "legendariska! Det står bara legendariska!" så då vet vi det.
Efter denna just legendariska lunch åkte vi vidare och sjöng såklart mer. Mycket country blev det, när vi inte sjöng konstigheter som la camisa negra eller temptation med arash. Vi är rimliga! Men till slut kom vi fram och efter att ha checkat in på hotellet (hotell i u-hamn, så konstig grej) åkte vi till farmor. Där bjöd hon på rabarberpaj och sen spelade vi kanasta. Jag spelade riktigt jävla dåligt nästan jämt, men en gång fick jag fyra röda kanastor eller vad det var, så det var fan värt det. (nu är solen i moln och jag är kränkma!) Vi pratade om saker som hänt under de miljoner år som gått sen sist och åt lax med potatis och andra ugnade grönsaker (myyycket god lax!) innan vi åkte hem till hotellet där vi kollapsade. Vi tittade på nyheter och vänner, men sen sög tv:n för mycket så vi lyssnade på lite mord innan vi sov.
Igår åt vi frukost (bra frukost ändå, trodde att de inte skulle ha bufé men det får man tydligen ha igen?) och sen åkte vi till Pia. Där fick vi mycket gott fika och höra "bra historier om tänder" och jag rådgav Pia i hur man gör bra potatismos. Nu vet hon alla viktiga fakta så som vilken potatis man måste ha! Vi åkte tillbaka till farmor för lunch och pratade mycket om alla våra kusiner och hur bra de är. "Ni är ändå några stycken, så något rötägg borde det ju finnas, men ingen har spårat ur!" sa farmor. Jag som tänkte att hälften var weirdos, men när jag väl funderade på det har hon nog ganska rätt ändå. Sen var det dags att åka hem och vi sjöng såklart mer, men höjdpunkten var när jag höll käften och Sara sjöng sin bästa musikallåt för mig. Det var jättefiiint! Ni skulle bara veta hur bra min syster sjunger seriöst. Sen tog listan slut och vi hamnade på spånsta after all, så sista biten åt vi pommes och lyssnade på gilmore guys vilket var ungefär amazing. Sen kom vi hem, jag vilade jättemycket och pratade med folk om min nuvarande hälsa och diagnoser och annat, och ja nu är det en ny dag som hittills inte har varit så intressant. Men snart blir den, och nu ska jag lämna er och längta efter solen som inte har återkommit än!
