hopelosthead

"Good luck with that crush of yours."

det må vara barnsligt, jag må kunna sätta mig över det, men jag blir provocerad som fan. Crush? Crush? ooookay. crushes do not last this long. they do not hurt like this one. och att hon av alla jävla människor känner att hon har rätten att prata om det med mig. hon borde tamigfan fortfarande skämmas över vad hon höll på med way back och inte ens prata med mig. jag tycker på riktigt det.

"thanks for making her cry."

& jag kanske inte ville veta? jag kanske försöker, jag vet inte, lämna det bakom mig? Men hur jävla lätt är det när hon känner att jag fortfarande behöver veta saker, fortfarande borde typ bry mig? jag förstår ju att det är för att hon älskar henne. just därför kallar jag det hon känner för en "crush". för om jag har en, har hon en. rättvist ska det va. men alltså låt mig vara nu, allvarligt. är det jag borde säga men jag orkar inte ta en konflikt. det sjuka är att vi inte ens känner varandra. vi har ingen relasion. ändå känner hon behovet av att kontakta mig. om och om igen. spyyyyyr lite.

 

ja jag vet att jag låter töntig. so let me. blaahh. godnatt och ha det bra.