hopelosthead

Alltså jag är så pepp på livet att jag mår illa. Vad är det ens? Varför är det en fysisk reaktion? Men det gör jag, in any case. Varför, undrar ni? Framför allt för att jag idag skrev klart valsen med Sofia! Förvirrande när jag skriver "valsen" och det inte är hello dysfunctional, men ja. Rubriken är en liten bit ur den, och nog min favoritrad tror jag. Det blev så fint och mycket sorgligare än jag hade tänkt mig men hallå det är ju jag. Mamma tyckte att man kunde spela den på en begravning. Det kan man inte.

 

Men livet är peppigt i övrigt också. Det är sooool ute, jag har ätit glass och lyssnat på Marina and the Diamonds med mamma (och älskat alla låtarna lite för mycket) och igår bokade jag biljett till Sweden rock. Min första riktiga festival-experience med tält och allt. Oklart hur jag ska överleva, men det upptäcker vi! Och snart ska jag iväg igen och öppen scen-giga! Wiiii! Hm, har jag något mer att vara glad över? Nej, det var nog det, och därmed är inlägget slut. Hörs ikväll eller något.