hopelosthead

Hej bloggfolk, hoppas ni mår bra. Oj nu kom mamma hem. Japp, jag är ännu himma, men jag ämnar flytta härifrån imorgon...om inte läkartiden fuckar up mig totalt. Billy mjauar. Han är klagig. Men sist ni hörde från mig låg jag ju i Lillas säng och studerade kalops-lagande. Efter ett par timmar och mycket mysig musik åkte jag him därifrån och chillade här istället. Pappa kom ner till "mitt rum" och ställde ett glas cola med is bredvid mig, ville bara säga det så ni vet att min pappa är the shit. Han gör soppa till oss i detta nu. Den luktar gott.

 

På kvällen kom Syster och vi fyra åt middag. De åt konstig japansk mat och jag åt lax med bollar. Jag kände mig som om jag var hemma hos någons mamma, hej team Osby det där var till er. Men ja, gott var det, och sen spelade vi spel. Först Jeopardy, som vi inte tagit fram på tio år eller något, och jag utklassade alla de två första omgångarna. Sen failade alla kollektivt, men vi skrattade mycket och Syster gissade spektakulärt fel på allt. Hon är söt. Vi spelade lite besservisser, vilket ju alltid är svinkul, och åt prinsesstårta som mamma och syster hade med sig från fn-firandet. Så goooottttt. Vi hade det mysigt och bra och när Syster åkt hem tittade jag och mamma massor på Nashville. Det ska vi göra nu också det är väldigt spännande och snart är serien sluuuut!

 

Vad har mer hänt idag? Inte jättemycket. Jag har bakat en kladdkaka (nästan helt själv yay) och fått en kappa av mamma (!) och jag och pappa har peppat för konserter och musik. Mysigt liv. Men nu måste jag titta på Nashville hejdå! Just det, rubriken, det var ett citat från podden jag lyssnade på. Inget konstigare än så.