hopelosthead

Sån cringe-romantisk rubrik det blidde idag. Har ej ristat in nåt namn i mitt hjärta. Eller jo, men i så fall massor. Men hej hej, här är emma, i ett trött bloggliv. Igår när jag skrev var Lilla ju här, och vi hade en mysig kväll. Vi köpte sushi (jag åt lax istället som vanligt) (det var mitt första mål igår, uuuusch) och kramades och pratade. Vi  spekulerade över vad helen sjöholm åt till middag (det har blivit en grej vi gör...igår åt hon linsbiffar) och sen hamnade vi i ett shirley clamp-flow. Eller ja okej, det var väl mest jag som hamnade i det flowet men Lilla var en stöttande syster. Jag sjöng rubriklåten med yttersta passion (tror Lilla rycktes med till slut) och vi försökte ta oss förbi hennes extrema mängd jullåtar. Jag älskar henne. Vi pratade om min matångest, ensemble-uppgifter och väldigt mycket om våra låtar och hur vi ska göra när vi spelar in dem. Så peppande! Det kommer bli en ep i år ni är ej redo. Allra minst redo är jag.

 

Sen åkte hon hem och jag sov efter bästa förmåga, och sen var jag hos tandis i ottan. Seriöst det var i den riktiga ottan, alltså 07.30. Ble. Sen har jag chillat hemma och inte gjort något spännande över huvud taget, men kvällen ska börja snart so there is that. Hoppas ni har det bra, bloggfolket.