hopelosthead

Rubriklåt: About love med Marina

 

Hej från en trött Emma! Seriöst jag är så trött jag orkar inteeee. Men jag är också glad, och det är ju kul! Det var ett tag sen jag pratade om mitt life, så det ämnar jag göra nu, och vi börjar i måndags. Då handlade jag med pappa och köpte en arsenal av läsk, för att sen åka him och äta hamburgare och se semifinalen av mushmushmush. Mamma och jag mobbade alla som vanligt ("det måste vara gott, är det inte gott åker man hem!" no shit) och livet var bra, om jag minns rätt.

 

Igår träffade jag min nya ledis, Emi, på riktigt! Vi gick på en promenad i stadsparken och typ lärde känna varandra, och njöt av solen. Vi satt på uteserveringen på coffee point och fikade i solen, jag bara säger! Och jag tror vi kommer funka bra! Hon är game på det mesta och det tycker jag känns tryggt. Så jag kom hem och livet strålade, basically, liksom hallå våren är här! Och jag utnytjade detta strål med att (vänta det där är ingen mening?) ha distansfest med Lilla! Vi kan inte ses nu på ett tag pga jag träffade en stockholmare och hon kan inte riskera, så vi distansfestade. Vi drack vin var för sig, lyssnade på musik (först den andras partylista, det var kul och random) och skrev trams på messenger. Jag babblade om min bildlärare, hon hyllade crossfades som vanligt, vi undrade hur det skulle vara om Marina hade DID (hon sjöng nåt om sitt system i rubriklåten och jag tyckte det var kul, system är alltså termen för nån som är flera) och till slut ringdes vi och läste dikter för varandra. Jag blev helt shook av en depressionsdikt jag skrev 2016, Lilla gav mig liknelser om glass från sitt tonårsjag och vi både skrattade och var väldigt djupa fram till två på natten woops. Sååå kanske därför jag är trött idag? Möjligen. Men nu är jag ikapp-bloggad, ses när vi ses, typ imorgon!