a year like this passes so strangely, somewhere between sorrow and bliss

Rubriklåt: Too much is never enough med Florence + the machine, för det är fan precis så det här året känns.
 
Hej jag är hemmmaaaa! Tillbaka i soffan! Jag ska skriva ett litet inlägg om min ytterst händelselösa tid sen sist, för jag känner för det, men det lär bli sådär. Jag kom hem i lördags som ni förstår och efter ganska kort tid landade jag i sängen. Så ungefär vid 00:00 somnade jag. När tror ni jag kollade klockan nästa gång? 16:30. Så jag sov i 16 h. Eller inte riktigt, jag var nog vaken ett par gånger, men inga längre stunder. Det är nog faktiskt personbästa?
 
Såå igår var ju såklart inte en dag. Jag lyssnade ikapp på poddar och på kvällen (natten) pratade jag en stund med Linus om sektkänsla, att jobba som tonåring, att spontant ta avstånd och att han är idiotisk men lite rolig medan jag är rolig men lite idiotisk. Vi tyckte det sista makade supermycket sense men eventuellt var det bara vi som tyckte det :( Det med tonåringen var för att han sa "en pappa som är präst, en mamma som är jurist och en dotter som är tonåring" och jag skrattade mycket om det, för det lät somt att det var dotterns yrke. Jag är...kanske mer än lite idiotisk? Sen satt jag uppe och åt chips ett tag till, men vid 03:30 somnade jag igen och sov till 12 idag när jag hade satt klocka. Jag kämpar fan på, hörni. En annan, mindre kul sak som hände igår var att mamma åkte in till akuten :( hon har massa gallsten tydligen! Så det här året lutar ju for sure mer åt sorrow än bliss, men vad fan, det kan ju alltid vända! Det ryktas att det är fint väder idag och snart kommer Lilla hit! Typ...jättesnart tror jag? Så vi ses när hon varit här!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0