Utdrag från min maj-shuffle, del 2
18/5
St ana katedral (thåström)
Vi står ganska bra till. De säger att vi ser scenen. Jag dricker surt vin ur plastglas och tänker tillbaka på dagen jag har haft. Sista årsmötet. Går genom snön i Nässjö. Träffar Sebastian på bussen utan att se honom. Firar sista dagen, tror jag då. Hinner knappt säga hej till Elin och Robert. Får en bättre present än alla andra. Och nu står vi här och Thåström sjunger om st ana katedral. Plötsligt, verkligen från ingenstans, blir jag yr. Det är precis så odramatiskt och dramatiskt som det låter.
”Spinning”, säger jag till mamma och slår henne på armen så att hon ska märka. Mer hinner jag inte innan jag slår handen i golvet. Cia fångar mig och jag dras med ut ur lokalen. Sätts ner på en stol och kan knappt tänka. Allt snurrar och jag känner att japp nu är det sura vinet bestämt på väg upp. Jag gör kräkliknande ljud och Cia får panik. Jag tänker att hon fan får se mig nästan-spy för ofta. Någon fläktar mig med en tidning tror jag. Jag kräks inte, jag blir bättre nästan direkt. Vakterna frågar om jag har druckit och mamma säger att jag har varit stressad. Det kanske jag har? Jag vill gå in igen men det går inte för sig. Thåström kör brev från 10e våningen som extranummer och vi står utanför och lyssnar. Alla frågar om jag mår bra och jag mår precis som innan det hände. Berättar inte för någon.
21/5
Los ageless (st vincent)
Vi går längs kanalen. Alla texter börjar med var vi går och jag fucking skiter i var vi går. Vi håller varandra i handen men det känns inte för vi har vantar på oss. Det är kallt tror jag men jag skiter i allt. Spriter känns i ansiktet och jag bryr mig inte om vad du tänker men du vill veta vad jag tänker på. Jag tänker på alla som varit ihop med dig innan och inte velat hoppa i kanalen, men det kan jag inte säga, så jag tar upp flaskan. Den som har cola i sig, säger jag, men det är sprit i. Nästan mest sprit. Jag dricker mer, typ sju klunkar, och plötsligt undrar jag om jag drömmer. Jag frågar dig och du säger att jag borde ta min medicin. Vem fan har tid för medicin? Vem fan har tid för någonting när man ser dina stora fucking ögon? Du säger att du är orolig för mig och jag säger att antingen kan du knulla mig eller så kan du hålla käften. Du håller käften. Som vanligt. Jag ser huggtänderna i din munn. Tar tre klunkar till. Hoppar i kanalen. Det spelar ändå ingen roll vad du tycker och vem du är och vad du vill. Vattnet sväljer mig. Det förstår jag åtminstone. Jag vill inte tänka på något annat så jag låter bli. Det är lätt i sig. Vattnet och jag, i en enhet. Du ropar från kanten. Bryr dig tror jag? Fan vet jag. Du är knappt på riktigt. Dina huggtänder ligger i min ficka. Snart dör jag och det gör absolut ingenting men vi kommer inte komma ihåg vem det var som dog och inte.
23/5
Full steam spacemachine (royal republic)
Golvet knarrar när vi går på det. Jag undrar om Kajsa har tänkt på att vi kanske kommer förstöra det. Lotta har definitivt inte tänkt på det, som hon hoppar och skuttar. Kanin, är hon. Jag säger det till Hanne och hen skrattar med mig, tar min hand. Pussar mig på kinden och lämnar ett spår fejkblod på mig.
”Erkänn, du ville bara ha det där blodet för att kunna claima mig som din ägodel.”
”Inte ägodel”, flinar Hanne, ”men nu ser du lite extra hannig ut.”
Jag skakar trött på huvudet och rättar till häxhatten. Den är obekväm. Jag tar en klunk bål och ler mot Hanne. Hen är så och blodig och jag längtar tills vi kommer hem så jag kan ta av hen den konstiga klänningen. Hen verkar tänka likadant, för plötsligt lutar hen sig nära:
”Kajsa vet att vi har varit här. Ska vi gå?”
