Du gör allt om det handlar om dig
1
Det är lättare att vara arg än att vara ledsen. Det är lättare att fokusera på hur du basically sparkade på mig och min viktigaste person än att sakna dig. Men det gör jag ändå såklart. Jag vet inte var du är, hur du har det, vem du är med. Jag försöker att inte tänka på det. Så jag är arg, för arg är jag också. Du kunde ju liksom inte ha hanterat detta sämre. Du kunde ha fixat allt, men du valde aktivt att låta bli. För du ville tänka på dig själv. Yeah how about fuck you.
2
Ibland säger folk att de inte gillar dig. Jag blir lika förvånad varje gång och säger att de ju inte känner dig. ”Hen är dum mot dig”, säger ni då. Och jag tänker att nää, inte särskilt. Men det är alltid på dina villkor vi umgås. När du vill och som du vill. Du blir ledsen när jag säger sånt, för jag vet att i ditt huvud är vi jämlika, men det är ju inte alls så! Det har aldrig varit så! Jag har alltid följt dig. Saker jag gillar har alltid varit mindre värda. Det ska nog inte vara så.
3
Du är precis som du ska vara. Precis som jag önskade att du skulle vara från början. Det är egentligen bara en sak som skaver och då ska man inte klaga, för något kommer alltid skava. Right? Men just den saken är ju vad jag tänker på hela dagarna. Och jag borde ta upp det med dig, säga ”x och y är inte okej”, men det finns inget bra sätt. Så länge du själv inte är intresserad kan jag inte tvinga dig. Det i sig är lite läskigt ändå.
4
När man är väldigt lik någon blir man nästan hemmablind till slut. ”Det är ju typ jag”, tänker man, fast man inte tror man tänker så. Och så är det inte det. Och så blir man dum i huvet. Man är jag, för andra förstår detta. Jag har nog aldrig riktigt gjort det. Så jag går in i krigar-mode och slår mig fram istället för att vara den du förtjänar att jag är. Du förtjänar någon som lyssnar och förstår men jag förstår inte. Om man inte förstår kan man tydligen göra det ändå, typ, men jag kan inte det. Så jag blir hård och kall och fel. Förlåt för det. Det vill jag aldrig vara.
