let's call it self defense, a call for a happy ending

Rubriklåt: Nation med Laleh, en låt från innersta cirkelen för jag kom inte på nåt så jag shufflade den
 
Hej gänget här är stressma! Jag hinner nog inte klart med detta inlägget så i så fall kommer det imorgon. Men kanske inte vem vet! Jag ska berätta om igår och då träffade jag först Alex. Vi hängde på mormors och pratade om julklappar, bra perioder och annat i lagom hetska toner, och sen tog jag tåget till Osby. Nu ringde old man och sa "tio tolv minuter!" så jag tror fan jag hinner hörni. Så jag kom till Osby och Annoushka började starkt med att säger saker som "sen fick de körkort och då var det kört!" så allt var rimligt.
 
Vi åt kött och bollar och jag fick höra en extremt lång och märklig saga från föreningslivet. Jag saknar inte det. Eller jo, jag saknar det faktiskt jättemycket, men ändå. Sen lyssnade vi på 90-talslåtar, som ofta var märkliga och ibland även dåliga, och konstig eurodisco som mest var tramsig ("vad fan, blir det nån andra vers eller?" var från en sådan). Vi pratade om cirkelen såklart (moha), icke-uppfostrade människor, hur Annoushka har internaliserat mitt manshat och en massa annat innan vi sov. Nej just det, vi lyssnade inte på bröllopsklipp också, till exempel mitt tal. Jättebra tal, tycker jag själv!
 
Idag vaknade vi och åt äggfrukost woop woop. Vi pratade om resor och att vi inte fattar grejen, men sen kanske vi fattade ändå, och sen lyssnade vi på första avsnittet av flashback forever för att peppa Annoushka till att lyssna. Jag hade inte heller hört det, visade det sig. Det var mycket roligt dock. Sen åkte jag hem och har varit helt jävla död sen dess, men nu ska jag ju iväg igen. Ses imorgon om old man inte har kidnappat mig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0