hopelosthead

Rubriklåt: Det räcker nu med Reyn, lite konstig rubrik men rätt stämning

 

Idag kom domen. Snart är det över, tänkte alla. Snart kan vi andas igen, snart lyfter det tunga regnmolnet. Men så blev det såklart inte. För han dömdes till 5 av 24 våldtäkter och när straffrabatt osv räknats in lär han vara ute om två år eller kanske tre. Snart är han fucking ute igen. Jag blir så rasande. Folk försvarar den här jävla skithögen och säger att det inte var våldtäkter för att tjejerna ofta följt med honom hem frivilligt. För om man är hemma hos någon har man samtyckt till sex tydligen. Folk tycker genuint sånt här! Och jag blir så trött och arg och förbannad och ledsen. Vad fan är ens poängen när allt blir såhär? Jag är inte rädd för honom, jag känner honom inte, men att se någon jag älskar vara så rädd och trasig gör ont in i skelettet fan. Jag vill slå sönder allt och skrika för det här må vara ett uppmärksammat fall men det här händer ju jämt. Kvinnor våldtas hela tiden, hela fucking jävla tiden och det finns inget vi kan göra. Nästan alltid står ord mot ord. Och kvinnors ord betyder 0. Det är bäckmörkt och det får inte vara så här men det är det. Jag vill vråla att det räcker nu men lik förbannat kan det vara min tur snart. Precis så är det.