hopelosthead

Rubriklåt: Canary med Joy Williams, en mycket bra låt att äta bullar till kan jag meddela

 

Hej och hallå! Nu har Lilla åkt hem (buuuuu), men jag ska berätta om resten av vårt svinmysiga helgliv. Och igår kom Onna och vi bakade bullar! Lilla fick träna på att kavla, vi hade nästan ett helt smörpaket i fyllningen, vi lyssnade på d-moll-listan (en så jääävla bra lista in my opinion) och sakta men säkert skapades bullar. Vi sjöng fina stämmor på allt möjligt, ibland blev det kingiga mashups och alltså att prata musik och sjunga med mina två bästa musikmänniskor är ju för fan konst right there. Till slut blev bullarna klara och satan vad goda de vaaar! Så mushiga och kant-krispiga och smöriga och framför allt enooorma! Dröm-liv! Vi hyllade allehanda stråkar (snart i en spellista nära oss kanske?) och försökte få Lilla att skaffa katt (göööre!), och när bullarna avnjutits åkte Onna hem.

 

Då köpte vi sushi / lax (laxen var så besviiikande! de hade fucking lök i riset lol?) och sen jävlar var det dags. Vi skulle återuppleva vårt största filmtrauma: Glasblåsarns barn! Fyyyy fan alltså. jag hade glömt de jätteläskiga fåglarna och all fruktansvärd ångest i buildupen, så jag mådde fruuuktansvärt. Men jag märkte också att filmen är riktigt riktigt bra! De har verkligen fått till en läskig stämning på ett sätt som få lyckas med. Och i slutet av filmen slutade jag typ vara rädd och började förstå att det liksom bara är en film, inte en symbol för mitt kaotiska psyke. Det låter lite knäppt men så är det. Sammetsvin, trams och te hjälpte oss igenom filmen och vi kände oss som riktiga champs efteråt! Efter lite tröst-felix gick vi och la oss, och imorse åkte Lilla hem. Vi sov såklart hela dagen och har verkligen bara vilat, men vi mår bra och nu ska vi snart laga mat som stora tjajor! Jag saknar redan min lillasyster :( men världen är ändå fin!