hopelosthead

Rubriklåt: Hope the high road med Jason Isbell, för jag har varit på en country binge lately och dessutom är det jävligt sant nowadays

 

Hallå hej från sängen! Satan vad jag älskar den här sängen ni anar inte. Det går typ inte att må dåligt i den? Eller jo det är klart det går, men wow vad bra jag mår av att ligga här och vibea. Fast jag är hungrig så när jag bloggat klart ska jag nog gå upp och äta lunch. Så ungefär detta är vad som har hänt sen sist:

-Vi har lagat mycket god lasagne. Jag älskar lasagne.

-Stella har varit i sklolan! På plats! Det är hon idag också <3

-De lär sig lägga in bilder i dokument och grejer, så hon la in en groda och skrev bildtexten "han heter Bertil" <3

-När hon kom hem sa hon att hon ville äta direkt och när jag sa att jag inte var hungrig blev hon helt stäld och ba "va, har du ätit?" ja kan man tänka sig att jag faktiskt hade ätit. Jag var stolt. Det var hon också.

-Jag har lyssnat på så jävla mycket bra country. Mest Amanda Sires och Jason Isbell men också en massa queers för queer country är det bässta som finns i hela hela världen.

-Katterna har bråkat som fan. Det är bättre idag, men igår var det nuts och vi fattar inte varför. Dessutom bajsade Ester på golvet igår :( skärpning Ester!

-Inatt pratade jag med Lilla, som jag är jättestolt över! Utan att veta varför borde ni också vara det! Woooohooooo!

-Jag har också pratat med mamma om till exempel att hon äntligen har en soffa. Tänk att bo utan soffa i mer än två månader? Det vore ju heeemskt!

 

Så, detta var vad jag hade att berätta om. Nu kallar lunchen!