hopelosthead

Rubriklåt: August med Taylor Swift, för det är fan augusti och vi sjöng den med stor pasion igår

 

Hallå från Lund! Det blev ingen tågbloggning för jag var så oförskämt trött men nu har jag duschat och känner mig mer som en person. Det är så konstigt att säga så, för jag är ju inte en person lol. Kom precis ihåg igår när någon (Daisy tror jag?) sa "jag är två" och jag vrålade "bitch jag är två!" det var otroligt roligt tycker jag. För ja igår var det fest! Daisy är friskförklarad från borderline och det måste man ju för fan fira! Vi åkte till hennes jättemysiga lägenhet (Henrik berättade om allt fint hon har hemma och det är amazing!) och hade det så himla bra. Jag drack otroliga mängder bubbel (det tog seriöst aldrig slut) och vi pratade om allt möjligt men helt ärligt jag kommer inte ihåg. Lo kom dit (!) och flippade över allt Taylor merch Daisy har, jag konstaterade att killar som gillar båtar är fula men att Daisy gillar båtar är gulligt, jag förvånade Alma med att jag kan sjunga (det vet man tydligen inte om mig längre? Det är typ inte en del av mitt brand längre?), Henrik och jag var konstiga och sen! Sen var det ett Amanda Jenssen-quiz! Daisy är ju ett otroligt Amanda stan så det var ikoniskt. Men vi vann inte och det gjorde mig jätteledsen! Nä kanske inte men vi borde fan ha vunnit. Vårt lag hette "snyggt hår åtminstone" which is acurate. Oooch sen fick vi tårta som Alex hade gjort, med den bästa smörkrämen of all time! Det var absurt! Folk droppade av och vi fortsatte prata och bubbla och hålla på, tills vi insåg att fan vagnarna går inte mitt i natten på vardagar. Så vi fick ta en uber, vilket var spännande, för chauffören frågade oss (mig, Alex och Alice) "är ni syskon?" Han menade alla tre, jag frågade. Alexs teori var att det var för att vi är tjocka alla tre. Absurt.

 

Vi kom hem vid 03 och jag slocknade, och när jag vaknade vid halv två var ingen annan vaken. Starkt. Efter typ en och en halv timme vaknade Alex och jag fick i mig mackor vilket gjorde mig öööverlycklig. Jag var hungrig som fan om man säger. Ganska snart åkte vi in till centralen och jag åkte hem, och det sjukaste: Amanda var på tåget! Min kusin alltså. Hon hade varit på Ed Sheeran-konsert och skulle hem. Livet va. Men sen kom jag hem och jag och pappa åt burger king och tittade på ett hårdrocksprogram som Robert rekommenderat. Det var kul och det finns mycket mer av det, så där har vi nåt att se. Och nu är jag här och ska sova som en liden liden bäb, för jag är såååå tröööött. Ses när vi ses!