hopelosthead

Sååå imorgon är det jacks bröllop. Bröllop två wedding tour woop. Men ojjjj vad det inte känns som ett bröllop...mer som nån form av domedag. Jag vet inte hur vi ska ta oss igenom dagen. Stellas opappa kommer vara där och det är första gången de ses på...fyra år tror jag? Vi behöver absolut inte prata med honom och det ska vi inte, men! Hur fan ska vi hantera att vara där alls? Hur ska vi ens kunna liksom, existera? Jag är livrädd och då är det inte ens mig detta handlar om. Liksom inte alls. Vilket ju också är läskigt, för hur ska jag bete mig? Hur ska jag kunna ta hand om Stella när jag inte själv vet hur vi ska göra? Ja detta är bara samma fråga om och om igen, men it freaks me tf out att inte veta hur det ska gå. Tänk lite på oss imorgon, eller framför allt på min lilla tjejbo. She needs all of us.