Se mig, för här är jag
Jag vill att vi ska få finnas. Inte existera, finnas. Välja livet, välja att gå vidare, välja att känna. Läka och ta hand om oss själva och varandra. Jag vill få röra mig genom livet och stå rak, vara den jag är, de vi är. Jag vill att du ska få säga vad du tänker och att folk ska lyssna på dig. Jag vill att du ska förstå dig själv, att andra ska förstå dig, att vi ska fortsätta förstå varandra. Men till vilken pris? Till vilket pris vill jag att du ska välja livet? För vad fan händer om du inte gör det? Vad fan händer om du inte finns? Om vi inte finns? Finns jag då? Jag vill säga ja men jag vet inte hur. Jag vill skrika och trycka på bromsen, men det får jag inte för vi måste få finnas. Vi måste få säga vad vi tänker och känner även om ingen fucking förstår. Jag har aldrig förstått rubriklåten förrän jag hörde den nu och insåg att jo, precis så. Se oss för här är vi. Men det är svårare än man kan tro, svårare än jag vill erkänna. Jag ser dig och du ser mig, mer än vad vi gjort någonsin förut tror jag, men kommer det räcka? Jag vet inte, men jag vill. Hoppas.
