hopelosthead

Det där är bara en mening vi läste idag och fastnade på, för det såg verkligen ut som om han vaknade, trodde att tjejen skulle sova bredvid honom och så hade hon åkt till Rom. Det var en hård diss tyckte Stella. Jag försökte hävda att det förmodligen var planerat, men det trodde inte hon. Vi känner inte skrivaren så vi kommer aldrig få veta.

 

Så, in other news så mår jag jättedåligt idag. Det är därför jag inte sover. Jag har konstig ångest som flimrar om exakt allt jag kan komma på, ni vet när allt man hör blir nåt jättejobbigt? Verkligen allt jag hör eller läser omvandlas till enorma problem som alla handlar om att jag är dålig eller jobbig. Men jag kan se det hända utifrån och bara nej Emma sjukt nog är inte hela världen emot dig jag lovar. Så jag kan se hur störig jag är. Spiral time! Gilmore guys får lugna mig. Och ja, vi har väl haft det bra. Vi har städat, sovit i omgångar, Stella har köpt biljetter till Bruce (det kommer bli en whole ass resa för alla inblandade I am le hype) och jag har fått en lång redogörelse för mammas bröllopshelg. Denna innehöll funkofobiska bröllopstal (tyckte mamma och jag i alla fall), folk som bara står när de ska göra saker (mammas hatgrej) och vad man inte får göra när man håller tal eller serverar (som i att ta bort servetterna innan efterrätten som är jättekladdig). Mycket starkt. Och det är nog det som har hänt? Något borde ju ha hänt i söndags kväll...kan man tycka. Vi har en koltrast här utanför som kvittrar som faaaan. Go to sleep kära fågel åtminstone en stund till. Det ska jag göra, mellan Stellas tyngdtäcke och Sherlock och min stora klädhög av ren tvätt jag inte orkade flytta på. Classy bitch är jag. Så, godnatt, ses imorgon...om jag inte har åkt till Rom that is. Det vet man aldirg.