hopelosthead

Rubriklåt: En dag kommer nån med blommor med Marit Bergman, som jag hörde precis och också lite hoppfullt dammit

 

Hallå från ett jättevarmt tåg! Jag vill bara bli utsläppt nån jävla gång, men vi ska åka om dumma helsingborg för det är "en sån helg". Seriöst, varför är det alltid banarbete mellan hässleholm och lund men aldrig mellan typ nässjö och linköping? Det har bokstavligen aldrig hänt! Det är absurt! Hursomhelst, igår var en dag och jag hade hopp om den, för det var strålande sol och vi skulle ut på utflykt. Men sömnlöshet (inte min för en gångs skull) och taskiga kroppar satte stopp för våra planer, för världen är ganska homofob ifall ni undrade. Men på kvällen tog vi oss åtminstone iväg till Stellas mamma som fyllde år! Det var en massa folk där och de flesta kände jag inte, men det var mysligt ändå. Det fanns ju bubbel och kul historier! höjdpunkten var Stellas mosters man som berättade om när hans kompis hyrde bil. Kompisen hade först kört på "ett lesbiskt par på väg till en musikfestival" och tyckt att det var deras fel (it was not), och efter det hade han kört på en stor burk röd målarfärg så hela bilen och gräsmattan blev röd. Man vill ju veta hur han mottogs när han lämnade tillbaka bilen, röd och pajad. Stark story hursomhelst, som alla de bjuder på. Vi fick mat (jättegod pasta amamam) och pratade med olika ladies om cykling, vad man ska kalla den man är kär i och säkert mycket annat. Inte minns väl jag. Och sen flydde vi hem i den varma kvällen, för vi var trötta och skulle ju upp kräktidigt idag. För jag skulle till Skåne nu igen! Det är lite tramsigt hur det blev nu, men så kan det gå ibland. Så jag fick ledsagning av en jättegullig tjej och nu har jag suttit här i värmen i timme efter timme. Det är fan inte lätt här i världen, men om...en timme och tio minuter är jag framme! Jag lääängtar!